Debut i Triathlon - Maleryd Varberg Triathlon
En kamp mot ångest och simskräck.
bakgrund:
Jag hatar löpning egentligen, även om det mildrats efter att ha fixat två halvmarathons och nästan gillat det.
Jag hatar cykling ännu mer. Tycker det är jobbigt för knäna.
Jag hatar simning mest av allt. Bara för att jag är så sämst på det. Kom efter alla andra i skolan och gav upp efter silverfisken, som innebar att simma 25m på grunt vatten och dyka från kant på grunt vatten.
Sedan dess har jag haft en slags vattenskräck, ogillat o dyka från bryggor men gärna badat - så länge jag bottnat.
Jag vet faktiskt inte riktigt vad som fick mig o ställa upp idag, har inte blivit klok på mig själv. Kanske en portion revansch på simskräcken, en portion tävlingssug, en portion få träffa o umgås med fantastiskt goa vänner å en portion av att få vara underdog. Utdömd från start, där all tänkbar avancemang är en seger. En slags kamp emot det jag egentligen ogillar och är oduglig på, men
skulle vilja kunna och gilla.
förberedelser:
Simmade på Åbybadet häromdagen minst 800m i sträck. Colting sa någonstans att 700m bör man klara för att fixa 400m open water. Detta var andra gången jag testat att simma något mer än bara o doppa mig på över 20 år. Simkoll - check.
Jag tog ut cykeln ur garaget häromdagen. Dammig och rostig. Använt den en gång på fyra år. Tog en tur med Jimmy, vilket resulterade i två rejäla blåmärken på skinkorna. Kunde inte ens sitta på en stol igår. Cykelkoll - check.
Löpningen har ju gått sådär pga fotskadan, men jag fick loss ett par löparpass förra veckan på runt 5 km där den sista kändes lätt. Här hade jag lite självförtroende. Löpkoll - check.
Denna gång skötte jag kosten perfekt. BRA mat igår och BRA vätskebalans i morse. Jag fick dricka mitt kaffe i lugn och ro och fick i mig två ostmackor vilket är PB i frukost innan jag vaknat till. Lite kycklingssallad som lättare lunch 2 tim innan start blev perfekt. Supernöjd!
Riktigt bra o cykla banan ett varv på Jonas inrådan innan start också. Likaså att springa ett varv innan var bra. Mycket klokt!
simning 400m, 16,3 grader vattentemp, ingen våtdräkt:
Total ångest när jag såg hur långt ut bojen var i vattnet och vetskapen om att jag skulle simma utan våtdräkt i den vattentempen. När de dessutom ropade ut om synliga brännmaneter så blev jag skräckslagen. Vad gör jag om jag får en sådan på mig typ bröstkorg, armar, ben? Redan nedkyld o med panik?
Start å ut i vattnet. "Håll till höger" gjorde jag på inrådan, men kom bort från klungan med folk och låg plötsligt längst ut till höger av alla och fick plötsligt en livräddare på surfbräda intill mig. Vek av för o försöka gå mot bojen, men fick motvind och vågor. Ignorerade diskbråckets smärta o körde på. Gick bra, men efter vändningen fick jag lite problem med vågor från höger då det är just dit jag vill ha ansiktet för att avlasta diskbråcket. Jagade en snubbe med skägg o simmade om honom. Tror jag kom upp som 4'e eller 5'e siste person ur vattnet, GALET nöjd över att ha klarat simningen! Sur över min krok ut på högerkanten, jag tappade ju kontakten med en långsamsimmande klunga som jag hade haft chans att plocka.
växling sim/cykel
Hade skorna precis där jag kom upp ur vattnet, men dra ända in åt skogen va svårt o få på sig strumpor på fuktiga fötter trots handduk. Dessutom var jag fruktansvärt andfådd, delvis pga paniken i vattnet, delvis för min omkörning av skäggsnubben. Slarvade bort massor med tid på de jävla strumporna. Andfådd och ansträngd jogg bort till cykel, på med hjälm o nummerlapp och iväg. Missade båda tramporna när jag skulle iväg, svor och provade igen.
cykling 18 km
Upptäckte mina solbrillor som jag kilat fast ner mellan växelvajrarna, så fipplade på mig dem precis efter start. Sedan iväg. Första varvet blev lite försiktigt, fick pump i låren och kände respekt för att det skulle vara tre varv till.
Andra varvet, lite mer tryck upplevde jag iaf. Omcyklad av Jonas som skrek som en galning :P
Tredje varvet fick jag kanonbra backtaktik, både uppför och nedför släppte jag loss som sjutton. Körde om massor med folk. Blev dock svinförbannad när det kom massa grovlårade äldre kvinnor o cyklade om mig sedan i sista uppförsbackarna på strandpromenaden. Jädrans spinningfolk.
Fick även en motorcykeldomare efter mig som bromsade in och kollade om jag låg på draft efter cyklisten framför... det var trångt och jag ville egentligen inte cykla förbi, men blev så stressad av mc-domaren, så jag pressade på och drev förbi cyklisten framför.
Fjärde varvet hände det som inte fick hända. Precis innan första och brantaste backen. Kramp. I BÅDA vadmusklerna samtidigt. Fuck! Ställde mig upp, grinade illa och försökte bita ihop. Tog mig upp och flyttade positionen från tåtramp till hålfotstramp på pedalerna. Försökte flera gånger pressa ut vaderna, men sista varvet var jag säker på att tävlingen var över för min del.
Strax före växlingsområdet kom dock den skäggige snubben jag simmade om på simningen. WHAT THE F... !
växling cykel/löpning
Hoppade av cykeln och skrek rätt ut av krampen från vaderna. Någon dunkade mig i ryggen o peppade. Fram till cykelstället, av med hjälm, jag kom ihåg att vända nummerlappen (!) och iväg. Men fy faaaaan vad ont.
löpning 4,6 (eller 4,7?) km
Kände att krampen var mer på vänster än höger vad. Stannade vid första lyktstolpen och försökte stretcha loss krampen. Mängder med folk sprang förbi. Drog iväg med korta steg och stumma ben och tänkte att detta skulle bli riktigt segt, men krampen släppte o lämnade bara en sådan där ömhetskänsla i musklerna. Bra! Kollade tempo, uppe i 4:50 bitvis och nere i 5:30 bitvis. Sprang förbi massor med folk, kändes det som iaf.
Gott påhejjad av vänner, men vad jag fick svårt att räkna. Jag tappade bort hur många varv jag skulle springa. Jag skulle ju springa fyra varv. Men hur visste jag det? Kom på att Malin såg ju mig första gången. Försökte räkna hur många gånger jag sett Malin. Å vilka stod med henne och hur betedde de sig då jag hade sett dem. Spenderade nog två varv på att bara komma på vilket varv jag var på, lol. Kom fram till att jag nu var inne på sista varvet.
Då kom krampen i droppen på båda låren. Sket i vilket, visste hur kort sträcka det var kvar till mål och för varje person jag lyckades ta mig förbi så kände jag stolthet och självförtroende.
Lyckades till och med sträcka ut steget och få på en spurt(!) in till mål gott påhejjad av både vänner o främlingar.
resultat
Tid: 1 tim, 23 min, 36 sek
Placering: 91 av 104 (herr) och 126 av 164 tror jag det blev på totalen
[U]summering/U]
Jag har svårt att avgöra om Triathlon
i sig är kul eller om det är endorfinerna och känslan av att ha klarat av något jag inte trodde jag skulle fixa. Jag kom ju inte ens sist.
Positivt att kroppen känns så fräsch. Jag lekjoggade dock lite efteråt och fick kramp på vänster utsida lår, ha ha, så nu har jag plockat kramp i alla benområden utom hamstrings.
Största segern overall är att jag övervann min sim- och vattenskräck. Jag gjorde det. Simning på öppet vatten och PB så det stänkte om det. En demon mindre att tampas med.
Tack Jonas, Jimmy å Emanuel med familjer/partners för all pepp o coachning. Ni anar inte hur mycket det betyder.