Finns det en risk att klassisk SL "tar kål på" SL?

[mini]

Jag tycker liksom ovanstående att en professionalisering av lyftningen som idrott är enbart av godo.

[Explosiven]

All friidrott tränas väl individuellt när man kommer upp på lite högre nivå. Simmning, löpning, skidåkning etc är ju individuell träning. Alla tränar väl på sina svagheter. Det är ju mest på ungdoms nivå gemensam träning förekommer. Kommer ihåg min bror t.ex. redan som 13-14 åring körde han individuellt och han var en mycket bra löpare/längdskidåkare. Han tävlade ändå för den lokala klubben. Så det där med att all seriös idrott tränas tillsammans är rent skitsnack!

[Arf Pingvin]

Så du menar att för att få fler att fortsätta från tävling på distriktsnivå till nationellt och internationellt tävlande så borde fler träna själv.

Jag vet, det är en dum extrapolering av vad du säger, men det illustrerar poängen jag vill göra.

Seriös idrott satsar på en bredd där många hjälps åt för att få fram en långsiktigt hållbar utveckling med fler som kan gå vidare till elitnivå inom sporten. Man skulle kunna låta vem som helst träna, tävla och klara sig själv, men det skulle bara vara ett fåtal som faktiskt går vidare och tar steget till en elitsatsning. Det finns såklart många goda exempel på sådana individer inom styrkelyft men det finns också många som aldrig hade tagit sig till en internationell tävling utan stödet från sin moderklubb.

Men nu är vi så långt OT att jag slutar här.

[mikaelj]

Ursprungligen postat av Arf Pingvin

Så du menar att för att få fler att fortsätta från tävling på distriktsnivå till nationellt och internationellt tävlande så borde fler träna själv.

Jag vet, det är en dum extrapolering av vad du säger, men det illustrerar poängen jag vill göra.

Om du ser till Explosivens poäng, då? Är det inte faktiskt väldigt mycket individuell träning i eliten?

[mini]

Ursprungligen postat av mikaelj

Om du ser till Explosivens poäng, då? Är det inte faktiskt väldigt mycket individuell träning i eliten?

Inte tränarlösa eller helt själva. Jag skulle vilja påstå, utan att veta säkert, att ca 100% av eliten har en förening och minst en tränare i ryggen. Inte lägger eliten upp sin träning själva och svarar inför ingen.

[z_bumbi]

Ursprungligen postat av mikaelj

Om du ser till Explosivens poäng, då? Är det inte faktiskt väldigt mycket individuell träning i eliten?

Jag skulle bli förvånad om så många inom elitskiten inom de flesta idrotterna inte möter en tränare och/eller tränar med grupp tre gånger i veckan under stora delar av året.

[Arf Pingvin]

Ursprungligen postat av mikaelj

Om du ser till Explosivens poäng, då? Är det inte faktiskt väldigt mycket individuell träning i eliten?

Men vad är poängen med det? Att det finns några som har den extra drivkraften att pressa sig själv till det yttersta? Ja de finns i alla sporter. Vad har det med klubbverksamheten att göra exakt?

[mikaelj]

Jag vet inte alls hur det fungerar inom eliten med tränare. Därför frågade jag. Det verkar som att det alltså ändå tränas med en personlig tränare och/eller i grupp ofta.

[PepzAdept]

Ursprungligen postat av tano

Vad är det du blir så upprörd över? För det finns inget som säger att individer som är misstänkta behöver behandlas dåligt?
Eller tycker du att det ska vara en rättighet att vem som helst ska få tävla för klubben direkt? Även om man har dopat sig? Vi har ju redan förklarat varför ett försiktigt förhållningssätt mot tveksamma fall är behövligt. Om du inte förstår det verkar det inte heller som du bryr dig i hur det går för klubbarna eller sporten i helhet...

Förstår inte om du försöker att missuppfatta mina inlägg eller om du bara inte läser dem särskilt noga för mitt budskap verkar inte riktigt gå fram?!

Jag har aldrig skrivit något mobbning eller att de behandlas dåligt, trodde jag förtydligare det redan förra gången du skrev det. Du verkar tro att man får glåpord kastade mot sig när man kommer till klubbarna och så är det givetvis inte! Läs gärna om mina inlägg.
Eller ja, det som hände förra sommaren är väl iofs nästan glåpord rakt i ansiktet?! Men just det var ju ett engångstillfälle.

OM det nu är förhållningssättet som klubben väljer att ha så har jag INGENTING emot det! Men då tycker jag att man också borde ha samma förhållningssätt mot alla som börjar träna på klubben och inte välja förhållningssätt efter hur personen ser ur när den kliver innanför dörrarna! Det är det jag PÅSTÅR inte fungerar som det ska på flertalet klubbar.

När du skriver den frågan om doping så kan du ju verkligen inte ha läst mina tidigare inlägg? Återigen, det är väl SJÄLVKLART att man inte vill ha in dopade personer i sporten!

Jag är heller inte upprörd, ömhudad, stingslig eller någonting annat. Jag försöker att belysa, så som jag ser det en problematik inom SL. Det är ju ingen som kan skriva vart gränsen går för dessa "tveksamma fall" än så länge! Jag skulle vilja PÅSTÅ att den gränsen går på helt fel ställe på många klubbar, det är det jag försöker att få fram i mina inlägg!

Jag är återigen GIVETVIS positivt inställd till antidopingarbetet i klubbarna.

Ursprungligen postat av bubbe

Det är ju precis det som Arf har skrivit om i flera poster nu. Pepzadept verkar dock inte gilla detta pga diskriminering? I vår klubb måste man också träna på plats minst en gång i veckan om man kommer utifrån, det är inte bara en fråga om doping utan också hur idrottsklubbens verksamhet skall fungera.

Ja lite så faktiskt! Jag har full förståelse för att man är skeptiskt för om det kommer en bodybuilder som är 170 cm lång, väger 100kg och närstan är i tävlingsform. Men om det istället kommer en bodybuilder som är 170 cm lång och väger låt säga 73kg och är motsvarande form. Tycker ni att det är lika rätt att vara skeptiska mot dem båda bara för att de har valt att tävla i bodybuilding?!

Problemet som jag ser det är att "ni" kategoriserar folk. Och det gör man utan att ha en aning om vilka de är eller vilka värderingar de har utan bara för att de ser ut på ett visst sätt. Kommer det istället in en kille på 170cm vägandes 80kg och är lönnfet så tror jag i vart fall inte att han skulle bemötas på samma sätt som byggaren som vägde 73kg trots att de sannolikt är precis lika rena!

Förstår ni hur jag tänker?!

Ursprungligen postat av bertbert

Fördomar är dumt, men sund skepsis är bra. Jag tror ni pratar förbi varandra lite här. Att man är sunt skeptisk hindrar faktiskt inte ett vänligt bemötande. Oavsett om man har en bakgrund av att stå på scenen eller ej är det ju faktiskt så att det är mer "misstänkt" om man är riktigt, riktigt grov än om man är en 60 kgs räka. Det ligger i sakens natur.

Jag hoppas för egen del att RF ska ta sitt förnuft till fånga och släppa in SKKF. Då kan man börja jobba med frågorna på ett helt annat sätt. Jag tror det är nödvändigt eftersom gränserna mellan en atletklubb och ett vanligt gym troligen kommer att bli än mer diffusa i framtiden.

Håller med dig till fullo! MEN återigen, en kille som är riktigt riktigt grov är ju kanske inte heller problemet. Det är ju när vi kommer ner på de som är kanske grova som vi kommer till den här problematiska gränsen som jag skriver om. För att använda ett exempel från er klubb så nämner jag därför Saft&Kraft. Förutom att vara utomordentligt stark så är han också ordentligt jäkla grov. Han är BRA mycket grövre än den där byggaren på 73kg som jag skrev om tidigare. Han är också bra mycket grövre än mig och jag känner ändå att jag får en dålig känsla och misstankar emot mig när jag kommer till klubbarna. Jag tror ABSOLUT inte att Henrik är dopad, tvärt om tycker jag att han är kanske en av de största förebilderna som SL-sverige har i mina ögon i vart fall! Men det jag vill belysa är ju problematiken för gränsdragning. På SM i helgen fanns det ju en mängd lyftare som är ordentligt stora och ändå så tror jag inte att det är många som skulle kasta misstankar emot dem. Men för att man har stått på en scen, tränat på ett kommersiellt gym så ska det tydligen vara mer regel än undantag att göra det för somliga. Det är det som jag tycker är trist!

Ursprungligen postat av J Cash

Här i småland vet jag att JSK haft och fortfarande har en hel del lyfatre som kommer från andra orter än Jönköping, men jag har inte märkt att dom har speciellt mycket problem med doping i den klubben? Och då har dom ju ändå väldigt många lyftare.
Låter ju diskriminerande att man skall misstänka folk helt utan anledning bara för att man inte känner dem.

Precis min tanke.

Ursprungligen postat av mini

Ok. Jag förställer mig att det inte är många idrotter där man bara dyker upp på tävlingar och däremellan tränar helt själv. De flesta andra idrotter har tex tränare och ledare på ett sätt vi inte har.
Och nu är det inte så många föreningar som har särskilt många tvång. Vill man bara ha en klubb att tävla för verkar det finnas några föreningar som tar in alla som vill.

Är nog som sagt väldigt många individuella sporter där man tränar själv eller med sin egen tränare. Och i en så "enkel" sport som SL så går det ju alldeles utmärkt att göra själv. Har man en träningskompis så är det ju minst lika enkelt att bedriva sin träning på sats som på atletklubben.

Ursprungligen postat av Börje H

.
Om man nu skall fortsätta detta resonemang i tråden, som jag kan tycka svävat ordentligt OT, så kan jag bara säga hur vi i vår klubb resonerar. Hos oss så har vi policyn att man skall medverka på gemensamma träningar och att man gör så under en period innan licens löses och tävlande blir aktuellt. Hur detta kan vara kontroversiellt övergår mitt förstånd. Så fungerar det i var och varannan idrott och ett par månader är ju ingen tid i vår sport.

Jag skulle inte kalla Kristian ömhudad bara för att han reagerar som han gör. Det är förståeligt att bli irriterad då man konfronteras med någonting bara för ens underhudsfett skulle vara lågt eller att man är stark. Känns ju aningen bisarrt. Minns själv en anställningsintervju jag var med om på ett kommersiellt gym i Umeå. "Jaa, vi har ju inte hantlar större än 40 kg, det behövs ju inte om man inte är dopad". Wtf, de har man ju curlat med i sina bästa stunder

Jag ser iaf den klassiska lyftningen som en utmärkt sport för allroundatleter och äntligen ett sätt att skapa en nödvändig bredd/bas i lyftningen. En bredd som varit svår att skapa med materialet. Däremot hoppas jag att alla också förstår att med större antal lyftare (förhoppningsvis) så ökar ju också sannolikheten att någon skall fingra i fel burkar. Därför kan jag tycka att det skulle vara ytterligare viktigt att lyftarna samlas på samma ställe, lokalt, och tränar gemensamt så att RF på ett lättare sätt kan kontrollera. Detta sagt utan värderingar lagda till varken mängd underhudsfett eller brunheten i hyn.

Det är för mig inte alls något kontroversiellt sålänge precis samma sak gäller alla lyftare som börjar i klubben Som sagt är det så klubbens stadgar ser ut är det ju givetvis de man följer om man ansluter sig till klubben.

Haha. Ibland är du ju bara för härlig Patrik. Tack så mycket för detta underbara exempel/liknelse. Det är exakt det där som är min poäng. Alltså man placerar folk i fack. Friskis, sats och många flera gym har "bestämt" att odopade personer inte har användning av hantlar över 40kg. Det låter ju befängt för de flesta styrkelyftare hoppas jag för det leker man ju med i ett tidigt stadie. Men det är lite samma sak som jag upplever att ni gör med folk som kommer till klubbarna. "Ni" har kategoriserat dem och dömer dem när de kliver innanför dörrarna.

Håller absolut med om att det finns en poäng i det. Inga konstigheter.

Ursprungligen postat av stevebc

Viktigt att understryka, då det är så det fungerar i många klubbar. Som lyftare blir man alltså rejält bortskämd, av en ideell förening. Det lilla man ska ge tillbaka är att ingiva förtroende.

Räknar jag själv ihop det man har fått av LTK i form av tävlingslicens, anmälningsavgift, utrustning, resekostnader och övrigt så är det säkert mångdubbelt mer än medlemsavgiften under åren som gått.

Hur tycker du att man ger förtroende åt klubben då? Jag är ganska så säker på att mina sponsorer och jag känner ett stort förtroende för varandra men det är verkligen inte så att vi har möjlighet att träffas varje vecka. Bara en fundering på det du skrev?!

Om man nu tävlar för en klubb där man bekostar allt sånt själv, tycker du att detsamma gäller då? För är väl långt från landets alla klubbar som kan erbjuda något sådant?!

Ursprungligen postat av Arf Pingvin

Seriös idrott satsar på en bredd där många hjälps åt för att få fram en långsiktigt hållbar utveckling med fler som kan gå vidare till elitnivå inom sporten. Man skulle kunna låta vem som helst träna, tävla och klara sig själv, men det skulle bara vara ett fåtal som faktiskt går vidare och tar steget till en elitsatsning. Det finns såklart många goda exempel på sådana individer inom styrkelyft men det finns också många som aldrig hade tagit sig till en internationell tävling utan stödet från sin moderklubb.

Är det inte lite så att folk helt enkelt fungerar på olika sätt. En del behöver tryggheten av att träna i den stora gruppen medan andra klarar sig väldigt bra på egen hand. Det är väl inga konstigheter att folk är olika på den punkten?!

[bertbert]

Ursprungligen postat av PepzAdept

Håller med dig till fullo! MEN återigen, en kille som är riktigt riktigt grov är ju kanske inte heller problemet. Det är ju när vi kommer ner på de som är kanske grova som vi kommer till den här problematiska gränsen som jag skriver om. För att använda ett exempel från er klubb så nämner jag därför Saft&Kraft. Förutom att vara utomordentligt stark så är han också ordentligt jäkla grov. Han är BRA mycket grövre än den där byggaren på 73kg som jag skrev om tidigare. Han är också bra mycket grövre än mig och jag känner ändå att jag får en dålig känsla och misstankar emot mig när jag kommer till klubbarna. Jag tror ABSOLUT inte att Henrik är dopad, tvärt om tycker jag att han är kanske en av de största förebilderna som SL-sverige har i mina ögon i vart fall! Men det jag vill belysa är ju problematiken för gränsdragning. På SM i helgen fanns det ju en mängd lyftare som är ordentligt stora och ändå så tror jag inte att det är många som skulle kasta misstankar emot dem. Men för att man har stått på en scen, tränat på ett kommersiellt gym så ska det tydligen vara mer regel än undantag att göra det för somliga. Det är det som jag tycker är trist!

Jag förstår precis vad du menar och hur du känner. Och nog är det så att några av dopingens största offer är de som blir oskyldigt anklagade helt utan grund. Det är en av baksidorna som stör mig mest med att folk dopar sig.

Och det är precis av det skälet jag behandlar folk efter devisen "oskyldig tills motsatsen är bevisad". Att jag skulle tro att jag kunde se på folk om de var dopade eller ej vore inte bara förmätet, utan rent ut sagt jävligt korkat.

[stevebc]

Ursprungligen postat av PepzAdept

Hur tycker du att man ger förtroende åt klubben då? Jag är ganska så säker på att mina sponsorer och jag känner ett stort förtroende för varandra men det är verkligen inte så att vi har möjlighet att träffas varje vecka. Bara en fundering på det du skrev?!

Man inger förtroende genom att under längre sikt ställa upp för sina medlyftare. Ju längre period av arbetsinsatser (tävlingar, coachningar, hjälp under passen osv) desto högre förtroende. Var man sedan drar gränsen som förening för att erbjuda lyftaren alla bonusar som ingår i medlemskapet är väl upp till var och en.

Angående dig och dina sponsorer så skriver ni väl kontrakt? Detta är ett bra alternativ, eller komplement snarare. I LTK har vi ett dopingavtal som man måste skriva under innan man blir medlem. Detta kontrakt underlättar på så sätt att det underlättar stämningen genom att man har något konkret att luta sig tillbaka på ifall det skulle gå på tok med någon.

Ursprungligen postat av PepzAdept

Om man nu tävlar för en klubb där man bekostar allt sånt själv, tycker du att detsamma gäller då? För är väl långt från landets alla klubbar som kan erbjuda något sådant?!

Nej, eller bara delvis. Det är fortfarande hela föreningen som straffas om man åker dit för något. Men ju mer klubben erbjuder, desto större krav måste ställas på lyftaren, anser jag.

Ursprungligen postat av bertbert

Jag förstår precis vad du menar och hur du känner. Och nog är det så att några av dopingens största offer är de som blir oskyldigt anklagade helt utan grund. Det är en av baksidorna som stör mig mest med att folk dopar sig.

Och det är precis av det skälet jag behandlar folk efter devisen "oskyldig tills motsatsen är bevisad". Att jag skulle tro att jag kunde se på folk om de var dopade eller ej vore inte bara förmätet, utan rent ut sagt jävligt korkat.

Bra skrivet.

[Dogge21]

Ursprungligen postat av Explosiven

All friidrott tränas väl individuellt när man kommer upp på lite högre nivå. Simmning, löpning, skidåkning etc är ju individuell träning. Alla tränar väl på sina svagheter. Det är ju mest på ungdoms nivå gemensam träning förekommer. Kommer ihåg min bror t.ex. redan som 13-14 åring körde han individuellt och han var en mycket bra löpare/längdskidåkare. Han tävlade ändå för den lokala klubben. Så det där med att all seriös idrott tränas tillsammans är rent skitsnack!

Njaa där har du nog lite fel. Det finns elitfriidrottare som stänger in sig själva och arbetar med sin utveckling mer eller mindre själva. Men det stora flertalet (även på toppnivå) väljer att träna i grupp då det bevisligen har fler fördelar än nackdelar. Exempelvis är sprinters är i stort behov med sparring på träningarna för att krama ut det där lilla extra. Även bland kastarna är det mycket vanligt med att man tränar ihop. Gäller både själva kastningen och styrkebiten. Har själv varit kastare på nationell toppnivå och tränade nästan uteslutande ihop med andra kastare. Har även tränat ihop med både sprinters och hoppare då man som kastare även måste utveckla snabbhet och spänst. Även det omvända är vanligt då hoppare tar hjälp av kastare för att förbättra sin explosivitet och styrka.

För att svara på trådens egentliga ämne: Jag tror inte klassiskt SL kommer att ta kål på SL på kort sikt. Men på lite längre sikt kan det komma att se annorlunda ut.

[Allan]

Nå, det är rätt vanligt att folk tävlar för en klubb och tränar med en annan. Beroende på bostadsort, studier etc.

[PepzAdept]

Ursprungligen postat av bertbert

Jag förstår precis vad du menar och hur du känner. Och nog är det så att några av dopingens största offer är de som blir oskyldigt anklagade helt utan grund. Det är en av baksidorna som stör mig mest med att folk dopar sig.

Och det är precis av det skälet jag behandlar folk efter devisen "oskyldig tills motsatsen är bevisad". Att jag skulle tro att jag kunde se på folk om de var dopade eller ej vore inte bara förmätet, utan rent ut sagt jävligt korkat.

Samma här. Mycket bra skrivet Bertx2. Du har en förmåga att komma med kloka inlägg allt som oftast tycker jag

Ursprungligen postat av stevebc

Man inger förtroende genom att under längre sikt ställa upp för sina medlyftare. Ju längre period av arbetsinsatser (tävlingar, coachningar, hjälp under passen osv) desto högre förtroende. Var man sedan drar gränsen som förening för att erbjuda lyftaren alla bonusar som ingår i medlemskapet är väl upp till var och en.

Angående dig och dina sponsorer så skriver ni väl kontrakt? Detta är ett bra alternativ, eller komplement snarare. I LTK har vi ett dopingavtal som man måste skriva under innan man blir medlem. Detta kontrakt underlättar på så sätt att det underlättar stämningen genom att man har något konkret att luta sig tillbaka på ifall det skulle gå på tok med någon.

Nej, eller bara delvis. Det är fortfarande hela föreningen som straffas om man åker dit för något. Men ju mer klubben erbjuder, desto större krav måste ställas på lyftaren, anser jag.

Men krävs det verkligen en så snäv tidsram för att få ett sånt förtroende så att man måste träna/ses varje vecka?! Jag tvivlar verkligen på det! Att jag tog upp mina sponsorer som exempel var för att belysa det. Jag har fullt förtroende för att de ser efter mig och hjälper mig när jag behöver det på tävlingar eller dylikt om jag skulle behöva. På samma sätt har de fullt förtroende för mig att jag representerar dem på bästa sätt jag kan. Det är väl precis på samma sätt som en atletklubb fungerar egentligen?! Enda skillnaden är att den kan jag utan några problem bedriva på egen hand eller med den grupp jag väljer att träna med. Det betyder ju inte att jag inte känner en mycket stor tillhörighet till mitt tävlingsteam, tvärt om det är nästan familjekänslor. Men ändå ses vi inte särsklit ofta. Jag ser inte hur SL-klubbarna skulle vara annorlunda egentligen? Vad skulle det spela för roll om man tränade där en gång i månaden t.ex?

Absolut har vi kontrakt, men själva kontraktet inger väl inget förtroende oss emellan egentligen? Förtroende är något som man förtjänar med tiden och har med relationer att göra. Dock tvekade de ju inte att skriva ett initialt kontrakt med mig när jag ville tävla för dem för många år sedan.

Men nu var det egentligen inte dopingproblematiken som jag syftade på när jag ställde den frågan. Ber om ursäkt om jag var otydlig. Det var att du skrev att du fått så mycket av klubben tillbaka i ekonomiskt stöd i din tävlingssatsning. Min fråga var egentligen mer inriktad på om du tycker att man har en "skyldighet" att verkligen "ge tillbaka" till klubben genom att vara närvarande på träningar osv i ett sån situation? Men svaret på det är egentligen nej då antar jag i en sån situation?

[stevebc]

Ursprungligen postat av PepzAdept

Samma här. Mycket bra skrivet Bertx2. Du har en förmåga att komma med kloka inlägg allt som oftast tycker jag


Men krävs det verkligen en så snäv tidsram för att få ett sånt förtroende så att man måste träna/ses varje vecka?! Jag tvivlar verkligen på det! Att jag tog upp mina sponsorer som exempel var för att belysa det. Jag har fullt förtroende för att de ser efter mig och hjälper mig när jag behöver det på tävlingar eller dylikt om jag skulle behöva. På samma sätt har de fullt förtroende för mig att jag representerar dem på bästa sätt jag kan. Det är väl precis på samma sätt som en atletklubb fungerar egentligen?! Enda skillnaden är att den kan jag utan några problem bedriva på egen hand eller med den grupp jag väljer att träna med. Det betyder ju inte att jag inte känner en mycket stor tillhörighet till mitt tävlingsteam, tvärt om det är nästan familjekänslor. Men ändå ses vi inte särsklit ofta. Jag ser inte hur SL-klubbarna skulle vara annorlunda egentligen? Vad skulle det spela för roll om man tränade där en gång i månaden t.ex?

Absolut har vi kontrakt, men själva kontraktet inger väl inget förtroende oss emellan egentligen? Förtroende är något som man förtjänar med tiden och har med relationer att göra. Dock tvekade de ju inte att skriva ett initialt kontrakt med mig när jag ville tävla för dem för många år sedan.

Men nu var det egentligen inte dopingproblematiken som jag syftade på när jag ställde den frågan. Ber om ursäkt om jag var otydlig. Det var att du skrev att du fått så mycket av klubben tillbaka i ekonomiskt stöd i din tävlingssatsning. Min fråga var egentligen mer inriktad på om du tycker att man har en "skyldighet" att verkligen "ge tillbaka" till klubben genom att vara närvarande på träningar osv i ett sån situation? Men svaret på det är egentligen nej då antar jag i en sån situation?

Jag anser att man är skyldig att ge tillbaka i någon slags form i en sådan situation. På gemensamma pass kan det t ex bestå i att passa någon i ett tungt lyft, hålla planka, filma osv. Hur mycket beror på hur mycket andra ställer upp åt en själv. Nu verkar som tur är många hjälpa till närmast förbehållningslöst. Det ger ju en mycket trevligare stämning än 50-pass-regeln och obligatorisk närvaro. Bara så jag inte missförstås: jag gillar inte sådana regler men jag förstår de föreningar som implementerar dem.