Juridiktråden

[Smegma]

God kväll!

Jag mejlar till en polare och frågar om han vill hyra mitt studentrum under perioden sep-nov och han accepterar det via mejl. Tyvärr trillade svaret in i början av den aktuella perioden på grund av strul med min mejlbox.

Vad blir den avtalsrättsliga bedömningen?

Jag är inne lite på §4 och §40 men tappar bort mig. Är grön inom det här.

[Yes]

40 § AvtL säger i princip att om du i det här skedet skickar ett mail till din vän, där du meddelar att hans accept kommit dig till handa för sent, går det meddelandet på mottagarens risk. Om du kan visa att ett sånt meddelande gått iväg kan inte du bli bunden genom passivitet.

Utgångspunkten är annars att meddelandet går på avsändarens risk, vilket alltså gäller din väns accept.

I övrigt gäller att accepten ska ha kommit dig till handa inom acceptfristen. Om du inte satt ut en tid för svar ska svaret ha kommit dig till handa inom skälig tid (3 § AvtL).

Mailet är dig till handa när du har mottagit det, men du behöver inte ha läst det (tagit del av det). Jag vet inte om det dragits några skiljelinjer för begreppet i praxis (ska mailet exempelvis kommit till mailservern eller din dator?). Principen är dock att när meddelandet finns till ditt förfogande är det dig till handa - dvs du KAN ta del av innehållet.

Om det varit strul på mailservern borde det vara svårt att hävda att meddelandet kommit dig till handa och då är din väns svar för sent (att det kommer i början av den aktuella perioden är inte inom skälig tid).

Bundenhet kan dock uppkomma om din vän utgår ifrån att svaret kommit i rätt tid och du borde insett det. Risken förefaller ju inte direkt överhängande för det, men ett meddelande till honom gör att du inte kan bli bunden - för att återknyta till 4 & 40 §§.

[Yes]

Ursprungligen postat av MilkmaN

Eftersom jag varken har sakrättslitteraturen eller saken färskt i minne så kommer även mitt svar vara ganska översiktligt, men såhär uppfattar jag att konflikten bör lösas:

Företag C mot D
Fråga är vem som har bäst rätt av C och D eftersom B både pantsatt lastbilen till C och därefter sålt den till D. C har fått lastbilen som säkerhet för ett lån, och möjligheten att få sakrättsligt skydd för en sådan säkerhet är genom registrering av lösöresköp enlig lagen med samma namn. Då detta inte gjorts har det sakrättsliga momentet inte uppfyllts för B, och eftersom D både måste varit i god tro om B:s säkerhet (då den inte registrerats någonstans) och har besittningen av lastbilen har han bäst rätt.

Företag A mot D
Eftersom B förfogat över lastbilen i strid med instruktionerna från A, det framgår ju att lastbilen endast lånats för besiktning, och i det kan tillåtelse till försäljning omöjligen intolkas, är fråga om D gjort ett godtrosförvärv av lastbilen. Eftersom det i praxis allra minst kan krävas en kontroll av bilregistret för att god tro skall vara uppfyllt vid köp av fordon, och det vid en sådan kontroll skulle framgått att B inte var innehavare av lastbilen, kan D inte göra ett godtrosförvärv av lastbilen från B. Detta trots att han är i besittning av den.

Företag A mot B
A har endast lånat ut bilen till B, och har således ett anspråk att få den åter. Eftersom lastbilen har specialitet genom registreringsnummer och chassinummer med mera, samt att lånet endast medgjorde besiktning, är det sakrättsliga momentet uppfyllt, varför A får separationsrätt i B:s konkurs, och utfår lastbilen ur konkursboets egendom.

C och D mot B
Vad beträffar C och D bör de kunna rikta skadeståndstalan mot B för dennes handlande med lastbilen. En sådan fordran kommer vid framgång dock vara oprioriterad i konkursen, så ett försiktigt antagande vore att en sådan process inte blir mödan värd. De belopp C respektive D kan tänkas kräva uppgår inte heller till några stora belopp.

Angående pantsättningen tänker jag att den blir registrerad i bilregistret, varför säkerheten (rent hypotetiskt) skulle kunna stå kvar om panthavaren varit i god tro. Det är ju dock ytterst osannolikt att den situationen skulle uppstå när man lätt kan kolla vem som är registrerad ägare.
Om det är annan lös egendom borde registrering av lösöresköp skydda C mot B's borgenärer, men mot D torde det väl bli svårt?
Håller med om att det även lär bli svårt för D att godtrosförvärva bilen. Köparen (D) kan ju inte gärna ha uppfyllt sin undersökningsplikt om denne inte kontrollerar bilregistret, dvs D borde anat ugglor i mossen.

[Smegma]

Tack Yes. Bra förtydligande!

[agazza]

hej hej hallå, tjena

Jag behöver lite expertishjälp, jag har försökt tolka wikipedialagtexten själv men hittar inget nyttigt, men till frågan

Juridikfråga

Ifall en samfällighet beslutar att grävning skall ske i samfällighetens mark, kan enskilda boende motsäga sig grävningen på "sin tomt" även fast samfälligheten har röstat igenom grävningen redan?

Det är väl samfälligheten som äger all mark och alla byggnader i området "egentligen"?

[agazza]

Ny Juridikfråga.

Jag har fått inventarier stulna från min firma.

Jag har en försäkring som täcker stöld upp till 1x summa som är betald för ett helt år.

Jag har ringt in och höjt den summan till 2x summa för att jag har köpt in mer inventarier.

Innan tilläggsfakturan kom på posten så sker alltså stölden och jag har inte hunnit betala in resterande pengar dom vill ha av mig. Men denna faktura går fortfarande inte ut på ett bra tag.

När jag ringer försäkringsbolaget påstår skaderegleraren att jag är oförsäkrad för att dom har sagt upp förra försäkringen när jag ville höja beloppet, och skapat ett nytt avtal för den nya försäkringen, och är alltså oförsäkrad tills fakturan är betald.

MEN ingen har överhuvudtaget nämnt att den förra försäkringen sas upp och att jag är helt oförsäkrad tills nästa försäkring är fullbetald.

Vilket jag tycker är ett jävligt märkligt förfarande, är det standard för alla försäkringar ifall man höjer lösöresvärde på kåken eller byter från halv till helförsäkring på bilen att man är totalt jävla oförsäkrad tills man betalat in mellanskillnaden?

Jag har även mail och telefonsamtal där säljaren säger att allt är guld och gröna skogar när försäkringen ändrades.


Nu vill jag veta hur stor chans jag har att få rätten på min sida, samt ett tillägg.

Jag har även försäkring för högkostnadsskydd för rättstvister, hos nämnda bolag.

Nu när jag kontaktat en advokat i ärendet, ifall det nu blir tal om en stämning eller liknande, kan försäkringsbolaget neka mig att använda mig av deras försäkring för rättskydd, för att det är dom som är motparten?

[favve]

Ursprungligen postat av agazza

MEN ingen har överhuvudtaget nämnt att den förra försäkringen sas upp och att jag är helt oförsäkrad tills nästa försäkring är fullbetald.

Hur ser villkoren för försäkringen ut? Upphör försäkringen dagen då uppsägningen sker? Från vilken dag börjar börjar den nya försäkringen gälla? Om det är så att företaget slutar ta betalt en vissa dag och andra försäkringen börjar löpa dagen för inbetalning så har ju du ifall företaget går med på att betala ut försäkringsersättning, fått gratis försäkring?

[agazza]

Ursprungligen postat av favve

Hur ser villkoren för försäkringen ut? Upphör försäkringen dagen då uppsägningen sker? Från vilken dag börjar börjar den nya försäkringen gälla? Om det är så att företaget slutar ta betalt en vissa dag och andra försäkringen börjar löpa dagen för inbetalning så har ju du ifall företaget går med på att betala ut försäkringsersättning, fått gratis försäkring?

jag har aldrig sagt upp någon försäkring. Jag har höjt värdet på den. Och sakerna som blivit stulna ligger långt under första försäkringsbeloppet.

[favve]

Ursprungligen postat av agazza

jag har aldrig sagt upp någon försäkring. Jag har höjt värdet på den. Och sakerna som blivit stulna ligger långt under första försäkringsbeloppet.

Eftersom du begärt att få högre summa utbetald vid stöld kan det vara så att företagen ändrat försäkringsvillkoren. Kanske krävs det åtgärder vad gäller larm osv från din sida för att försäkringsbolaget ska vara villiga att gå med på att betala ut större summa? Då kan det vara så att avtalet sägs upp och ett nytt träder in som börjar gälla vid första betalningen.

Generellt kan sägas att när det gäller näringsidkare är det upp parterna att komma överens, alltså i stort gäller avtalsfrihet och det ställs högre krav på näringsidkaren. Företagsförsäkringsavtalslagen är i begränsad omfattning giltig vid sådana avtal, till skillnad mot om en konsument sluter ett avtal med ett försäkringsbolag.

Jag skulle råda dig att läsa igenom villkoren för försäkringen. Är säker på att företaget tänkt på en situation liknande din och sett till att reglera det i villkoren.

[Yes]

Det hela beror på avtalsvillkoren och hur de gjorts tillgängliga för dig. Beträffande det senare så har du ett långtgående ansvar att ta del av villkoren, men det påverkas självklart också av vad du fått för information.

Avtalsrätt är komplicerat på det viset, att det handlar om just olika sätt att tolka avtal och förhållandet mellan parterna.

Det är sällan självklart. Jag har exempelvis haft en konflikt med en avtalsansvarig på jobbet, som jag menar är en klåpare till jurist, över hur man ska räkna tid (typ, är "en månad" 30 eller 31 dagar, eller ska det räknas från talet i månaden (som det står i lagen om beräkning av lagstadgad tid)?).

Vad blir t.ex. utfallet om du hävdar att det är underförstått att den gamla försäkringen fortsätter att gälla, att deras handläggare gett dig "ok" på det, samtidigt som försäkringsbolaget menar att informationen finns på deras hemsida?

Handlar det om betydande värden hade jag anlitat ett ombud. Annars handlar det om att argumentera så övertygande att man når en bra förlikning istället för att driva en process.

[-squat-]

Min mor och far var sambor och ägde en bostadsrätt tillsammans. Min far har avlidit och jag är hans enda legala arvinge.

Hur funkar det rent praktiskt, måste min mor köpa ut mig, eller kan vi skjuta det på framtiden? Behöver jag skriva mig som delägare av bostadsrätten för att bevaka mina rättigheter?

[Yes]

Ursprungligen postat av -squat-

Min mor och far var sambor och ägde en bostadsrätt tillsammans. Min far har avlidit och jag är hans enda legala arvinge.

Hur funkar det rent praktiskt, måste min mor köpa ut mig, eller kan vi skjuta det på framtiden? Behöver jag skriva mig som delägare av bostadsrätten för att bevaka mina rättigheter?

Jag är inte så inläst på arvsrätt och sambolagen, så det här är lite framtrollat ur rockärmen...

Innan du får ärva ska en bodelning mellan mor och far göras. Förutsatt att det är samboegendom kan din mor ta över bostadsrätten som avräknas från hennes lott. Efter bodelningen har du rätt till din laglott.

Din mor kan låta hälftendelen av bostadsrätten stå kvar på dödsboet varpå du sedan kan få ut din del.

Eftersom bodelning först ska ske mellan mor och far ser jag inte hur du skulle kunna bli delägare nu.

[-squat-]

Ursprungligen postat av Yes

Jag är inte så inläst på arvsrätt och sambolagen, så det här är lite framtrollat ur rockärmen...

Innan du får ärva ska en bodelning mellan mor och far göras. Förutsatt att det är samboegendom kan din mor ta över bostadsrätten som avräknas från hennes lott. Efter bodelningen har du rätt till din laglott.

Din mor kan låta hälftendelen av bostadsrätten stå kvar på dödsboet varpå du sedan kan få ut din del.

Eftersom bodelning först ska ske mellan mor och far ser jag inte hur du skulle kunna bli delägare nu.

Bodelningen är klar. De ägde bostaden tillsammans, så halva bostad är min.

[Yes]

Ursprungligen postat av -squat-

Bodelningen är klar. De ägde bostaden tillsammans, så halva bostad är min.

Okej, om bodelningen är klar och bostaden är din måste du skriva in dig hos föreningen. Sen är det samäganderättslagens regler som är tillämpliga, vilket bland annat innebär att ni inte kan göra vissa saker med bostadsrätten utan bådas samtycke samt att någon av er kan be rätten förordna om offentlig försäljning (ifall ni är oense om förvaltningen).

[-squat-]

Ursprungligen postat av Yes

Okej, om bodelningen är klar och bostaden är din måste du skriva in dig hos föreningen. Sen är det samäganderättslagens regler som är tillämpliga, vilket bland annat innebär att ni inte kan göra vissa saker med bostadsrätten utan bådas samtycke samt att någon av er kan be rätten förordna om offentlig försäljning (ifall ni är oense om förvaltningen).

Kanon. Tack!