Att leva i nuet och ifrågasätta sina tankar.

[AriGold]

Tjena,

Likt många andra har jag hoppat på tåget och börjat intressera mig lite för mindfulness/awareness. Har inte förkovrat mig i någon litteratur ännu men läst rundor ganska flitigt på nätet. Mycket av det jag läst har gett upphov till flertalet intressanta funderingar som jag nu skulle jag vilja diskutera med er.

Ni som försöker göra medvetna val att styras av era värderingar snarare än era tankar, hur förhåller ni er till tankar som visserligen inte rimmar helt med era värderingar men som ändå är nödvändiga att agera på? Och om man slutar tillmäta sina tankar betydelse, finns det då inte en risk att man överhängande börjar agera på lust snarare än rationella överväganden? (Jag inser lite det sjuka i att se det som något negativt att bara agera på lust men för egen del känns det som att många prestationer i mitt liv inte blivit av om jag bara gjort vad jag egentligen var sugen på. Men vem vet, kanske hade man varit lyckligare så?)

Ser fram mot att höra hur ni tänker kring ovan!

MvH,
AriGold

[Diomedea exulans]

Lust är likvärdigt med tankar. Så att man slutar skänka betydelse åt tankarna borde inte göra att lusten tar överhanden. Till exempel, om jag tänker "jag hatar honom" kan jag strunta i att agera på det, men på precis samma sätt kan jag ju strunta i att agera på det om jag känner lust att slå någon.

Hur skulle en tanke vara nödvändig att agera på om den inte är i linje med ens värderingar, menar du?

[trädgårdsmöbel]

Att djupdyka i sig själv och sin egen ofysiska person med mindfulness osv. tror jag kan orsaka narcissism.0

[agazza]

Eller depression

[AriGold]

Ursprungligen postat av Diomedea exulans

...

Är din lust alltid lika med dina tankar? Stämmer ej för min del då jag ibland gör grejor som jag inte har lust med att göra. Ett enkelt exempel som alla här nog kan relatera till är att gå och träna fastän man inte känner för det. Eller utföra en tråkig arbetsuppgift.

Förstår jag mindfulness/awareness rätt kostar tankar och de känslor som tankarna ger upphov till energi. För att maximera sitt välbefinnande är det då bättre att bara acceptera tankarna utan att tillmäta dem någon betydelse. För att använda ditt exempel om att hata någon vore det enligt vissa bättre för ditt välbefinnande att bara konstatera att du tänker en tanke om att du hatar någon utan att lägga någon som helst värdering i det och sedan fortsätta vara närvarande i det du gör för stunden. En vanligare approach hos människor är nog snarare att känna ilska och tillåta sig själv att fundera över varför man tycker illa om personen, vad den har gjort mot dig/någon annan eller vad du tror att personen kan tänkas göra i framtiden.

Även om jag gillar konceptet och inser att vissa saker mår man bättre av att tillåta sig själv att inte bry sig om, så har jag svårt att förstå hur man lever ett liv i linje med det som är viktigt för dig själv om du hela tiden ska acceptera allt för vad det är. Låt säga att en av dina kärnvärderingar är självständighet, men att du ständigt accepterar att bli föremål för beslut som andra tar då detta ger upphov till mindre stress än att ge uttryck för din egen vilja (exempelvis var du och en kompis ska åka på semester, om du och din partner ska gifta er etc), finns det då inte en risk att totalt förlora sin egen personlighet? Eller är tanken att det flow som acceptansen ger upphov till kommer väga tyngre än att lägga sin energi på att försöka få sin egen vilja igenom här i livet?

Håller f.ö. med om att grottandet i sig själv nog kan ge upphov till ångest. Men kan inte låta bli att finna det intressant.

MvH,
AriGold

[Diomedea exulans]

Ursprungligen postat av AriGold

Är din lust alltid lika med dina tankar?

Nej, verkligen inte. Det var inte det jag sa. Jag sa att lust och tankar är likvärdiga, alltså att man ska hantera båda likadant. Dvs inte fästa någon vikt vid dem om de inte är värda att fästa vikt vid.

Ursprungligen postat av AriGold

Även om jag gillar konceptet och inser att vissa saker mår man bättre av att tillåta sig själv att inte bry sig om, så har jag svårt att förstå hur man lever ett liv i linje med det som är viktigt för dig själv om du hela tiden ska acceptera allt för vad det är. Låt säga att en av dina kärnvärderingar är självständighet, men att du ständigt accepterar att bli föremål för beslut som andra tar då detta ger upphov till mindre stress än att ge uttryck för din egen vilja (exempelvis var du och en kompis ska åka på semester, om du och din partner ska gifta er etc), finns det då inte en risk att totalt förlora sin egen personlighet? Eller är tanken att det flow som acceptansen ger upphov till kommer väga tyngre än att lägga sin energi på att försöka få sin egen vilja igenom här i livet?

Skrev du inte i första inlägget att mindfullness handlar om att låta sig styras av värderingar istället för tankar och lust? Isåfall går det väl inte emot mindfullness att agera självständigt istället för att låta sig köras över?

Mindfullness handlar väl för övrigt om motsatsen till att grotta sig i sig själv, dvs att vara närvarande i nuet.

[MaxTheMarketer]

Skeptiker brukar säga att Mindfulness är inget mer än en form av avkoppling precis som Progressive Relaxation Therapy, Massage, Varma Duschar/Bubbelpoolar, lyssna på musik, orgasmer, whatever works for you to relax bro/gurl.

Detta betyder inte att du skall kasta det i papperskorgen utan att inte falla i tankefällan om all "woo woo" förknippat med Mindfulness. Det du har läst är exempel på lite "woo woo". Meditering är inget mer än en emotionell/psykologisk avkopplingsmetod.

En intressant form av meditering som är rätt "mindfuck" och rolig är att meditera att du inte bara ser dina tankar flyga förbi som moln på himmelen medan du ligger ute en varm sommardag på en grön äng utan att du också observerar dig själv göra detta från ett tredje perspektiv. Go meta!

Lycka till med ditt mediterande men undvik all mentalrunk! Trust me; been there, done that.

P.S. Att vara i nuet innebär att du inte kan reflektera över det då ditt fokus är riktat utåt. Du är i nuet när du inte kan reflektera att du är i nuet.

[AriGold]

Ursprungligen postat av Diomedea exulans

...

Hur avgör du vilka tankar som spelar roll för dig?

Och Max, bra input. Har mindfulness tillfört något av betydelse för dig eller mest varit en rolig bisyssla?

MvH,
AriGold

[MaxTheMarketer]

Ursprungligen postat av AriGold

Hur avgör du vilka tankar som spelar roll för dig?

Och Max, bra input. Har mindfulness tillfört något av betydelse för dig eller mest varit en rolig bisyssla?

MvH,
AriGold

Mindfulness ser jag som "mentalt kosttillskott", dvs., "kosttillskott" för hjärnan & själen. Således "något nyttigt" att utföra regelbundet.

Men djupare än så går jag inte för jag undviker helst "woo woo"-tänket med "Chi", "Chakra", och "livsenergin".

[Angel]

Mindfulness handlar väl om att inte agera på alla tankar men att lära sig notera och hantera att de kommer.

[Mell]

Ursprungligen postat av AriGold

Tjena,

Likt många andra har jag hoppat på tåget och börjat intressera mig lite för mindfulness/awareness. Har inte förkovrat mig i någon litteratur ännu men läst rundor ganska flitigt på nätet. Mycket av det jag läst har gett upphov till flertalet intressanta funderingar som jag nu skulle jag vilja diskutera med er.

Ni som försöker göra medvetna val att styras av era värderingar snarare än era tankar, hur förhåller ni er till tankar som visserligen inte rimmar helt med era värderingar men som ändå är nödvändiga att agera på? Och om man slutar tillmäta sina tankar betydelse, finns det då inte en risk att man överhängande börjar agera på lust snarare än rationella överväganden? (Jag inser lite det sjuka i att se det som något negativt att bara agera på lust men för egen del känns det som att många prestationer i mitt liv inte blivit av om jag bara gjort vad jag egentligen var sugen på. Men vem vet, kanske hade man varit lyckligare så?)

Ser fram mot att höra hur ni tänker kring ovan!

MvH,
AriGold

Utifrån det du skriver så får jag uppfattningen att du har en lite missvisade uppfattning om vad meditation och mindfulness är.

Mindfulness kan reduceras till den enkla förklaringen att det handlar om att du upplever dina upplevelser mer tydligt - "The act of experiencing more clearly". I takt med att du upplever dina upplevelser mer tydligt så blir du också berikad med valet om vad du vill göra med dina upplevelser - vill du uppslukad av den känslan och tanken du har? Vill du bygga vidare på den? Vill du helt släppa den? Att lära dig mindfulness tillgängliggör det valet till dig. I min mening är det som en superkraft för ditt sinne.

Den bästa liknelsen till meditation och mindfulness är att jämföra det med att lära sig att läsa. Du lär dig en ny förmåga som du blir fri att använda i de flesta stunder i ditt liv.

Utifrån denna förklaring så kan du alltså själv välja hur du vill hantera de tankarna som dyker upp, du slipper bli uppslukad av dem och vara beroende av att ändra omständigheterna i din kringliggande miljö för att hantera dem.

Exempel: Du får ett mail på jobbmobilen som slukar din uppmärksamhet och din femåriga dotter fram och vill berätta en historia för dig.

Utan mindfulness: Du kan här välja att vänta med dottern för att ta hand om mailet först så du kan släppa mailet från dina tankar och fokusera på din dotter. Kanske är dock precis denna stund den enda stunden som din dotter kommer fram till dig och vill berätta en historia för dig denna dag. Att välja att ta hand om mailet är att missa denna stund med din dotter. Det andra valet är att låta dottern berätta sin historia men dina tankar är så upptagna av mailet att du inte kan vara närvarande i din dotters stund med dig, du är mentalt frånvarande i stunden, den passerar förbi ditt sinne.

Med mindfulness: du har utvecklat förmågan att kontrollera din uppmärksamhet, du kan välja att inte bli uppslukad eller distraherad av dina tankar. Du kan vara närvarande till din dotter och hennes historia och få uppleva den magiska stunden med henne som kanske aldrig kommer igen.

Till alla er som tror att meditation/mindfulness är någon typ av avslappningsövning eller inte tror på vad det kan ge er. Ni missar troligtvis en stor del av det fina i era liv och det de kan ge er utan att veta om det. Jag är övertygad om att majoriteten som börjar med det och håller på med det i ett par månader för att lära sig det kommer att tänka tankar i liknelse med "det är så här det känns att leva - tänk vad jag har missat - det känns som mitt liv äntligen har börjat på riktigt".

Till er som vill komma igång så kan jag tipsa om appen "waking up" som Sam Harris ligger bakom. Den har väldigt bra vägledda meditationer tillsammans med korta lektioner som förklarar konceptet kopplat till området så du förstår det bättre. Den kostar pengar efter de första fem meditationerna men det är väl värt kostnaden.

[AriGold]

Ursprungligen postat av Mell

...

Stort tack för det här. Blev taggad på att testa Sam Harris app nu!

Med vänliga hälsningar,
AriGold

[Rahf]

Mindfulness har inte med fysisk spontanitet eller impulsivt agerande att göra. Det handlar snarare om att åskåda en själv, ens tankar, funderingar, känslor, och inte lägga någon värdering i hur man känslomässigt reagerar på vissa tankebanor. Meningen är väl att man inte ska trycka ned ens naturliga reaktioner till förmån för någonting man anser vara mer acceptabelt eller 'propert,' utan snarare handlar det om att man inom civiliserade ramar är ärlig med sig själv och sin omgivning.

Mindfulness är en till synes passiv aktivitet, men det betyder inte att man sitter i lotusställning och brölar, "OUMMMM." Man kan göra det på många platser och på många sätt.