Ett nytt liv, en ny chans. - Sidan 77 - Kolozzeum Forum

Rahf · 2018-09-27, 23:11

Blev ju varslad från jobbet igår, vilket var förvånansvärt motiverande. Helt plötsligt kände jag mig... lättad. Spenderade onsdagskvällen med att göra lite efterforskningar på olika arbetsplatser, och har nog aldrig skrivit ihop en bättre CV. Det känns som om jag är på väg mot något nytt och spännande. Som att det okända inte är så farligt.

Springer även en hel del, vilket går bättre och bättre. Passen brukar bli minst 9km nu, och smärtproblemen har minskat betydligt. Sjukgymnastiken hjälper!

Rahf · 2018-10-06, 15:38

Långpass för tid ute i skogen.

Tid: 1:54:55
Tempo: 6:09
Snittpuls: 157bpm
Distans: 18,67km

Sjunde Juni är målet, då det ska springas och samlas in pengar. Har fått en motivation jag aldrig känt förut. Det hjälper. Lyfter. När motivationen sviktar; när ledsamhet över skador knackar på hjärnbarken; till och med när det blir fysiskt tungt. Jag gör det för något. Ett mål.

Dagens pass svänger mycket. Platta sträckor går lätt, även om stigar ger mig Bambi-på-is-känslor. Det viktigaste är ändå att bara fortsätta. Skit i kilometertempo.

Uppförsbackar känns omväxlande bra, omväxlande väldigt jobbiga. Jag testar både att sakta ned tempot till forcerad vandring eller fortsätta hålla löpsteg efter krön nås. Fysiskt är det hugget som stucket, men mentalt känns det bättre att vandra ett tjugotal meter och låta kroppen slussa ut mjölksyra. Som kontrast får sista fyra kilometrarna gå fort, förmodligen något som motsvarar halvmara/maraton-tempo. Knän nyper lite och högerbenet gnäller som vanligt. Men det går, och det är terapi. Balsam för själen.

Uthålligheten i benen är inte där än, men jag intalar mig att denna typ av förhållandevis lugn basträning kommer förbereda mig väl. Vi ser hur läget är när Vackra Vår sveper in och berättar att det snart är dags.

Rahf · 2018-10-09, 21:18

Enormt trötta ben. Skär på volymen denna vecka och kör lätta pass. Kanske återhämtar sig och får en liten superkompensation som hjälper kommande distansjagande.

speedy83 · 2018-10-09, 21:48

Hoppas det går bra att hitta nytt jobb, får man fråga vad du är i för "bransch" dvs vad har du jobbat med?

Intressant att följa mot Ultra då det är väldigt inspirerande

MackeJuve · 2018-10-10, 07:06

Bra distans! Har man varit aktiv i två timmar tycker jag att man kan skita lite i hur snabbt det har gått, åtminstone så länge som man är i närheten av två mil i distans

Ibland går den typen av sträckor helt otroligt lätt och man frågar sig själv varför man inte springer två mil varannan dag. Ibland går det segt och är tråkigt och man fascineras över vilket jävla pannben man hade den där dagen då man sprang 25 km.

Rahf · 2018-10-20, 17:00

Citat:

Ursprungligen postat av speedy83

Hoppas det går bra att hitta nytt jobb, får man fråga vad du är i för "bransch" dvs vad har du jobbat med?

Intressant att följa mot Ultra då det är väldigt inspirerande

Citat:

Ursprungligen postat av MackeJuve

Bra distans! Har man varit aktiv i två timmar tycker jag att man kan skita lite i hur snabbt det har gått, åtminstone så länge som man är i närheten av två mil i distans

Ibland går den typen av sträckor helt otroligt lätt och man frågar sig själv varför man inte springer två mil varannan dag. Ibland går det segt och är tråkigt och man fascineras över vilket jävla pannben man hade den där dagen då man sprang 25 km.

Tack gubbs.

Rahf · 2018-10-20, 17:08

Mörkerlöpning 18/10

Tid: 1:14:56
Distans: 13km
Tempo: 5:45

Spritt irrande på Djurgården. Pigg i kroppen, även om onda knän och dåligt högerben gjorde sig påmint. Mörkerlöpning med pannlampa är intressant och terapeutiskt.

Långlöpning pass 1 av 2. 20/10

Tid: 1:37:08
Distans: 15km
Tempo: 6:28

Långsammare löpning. Tacksamt nog höll saker ihop, även fast det är tredje dagen i rad med träning. Känner ibland hur benmuskler är ovana vid påfrestningarna från utförslöpning i skogen, särskilt när terrängen smalnar av till mer teknisk stig. Men en positiv känsla under detta pass är att benen bara kan tugga vidare. Tidigare i oktober behövde jag pausa efter fem kilometer och vandra någon minut, men nu är det bara springa vidare.

Känslan när man springer i tights och t-shirt, för att sen se solen klyva molnen och bada en i värme. Obeskrivligt.

Viloveckor är guld värda, hör ni. Både för knopp och kropp.

På annat håll verkar det även bli en andra dejt med fröken som är längre än mig själv, men inte verkar tycka det är ett problem. Kul!

Bob90 · 2018-10-21, 12:39

Najs med lite liv i luckan igen

Jag lufsar gärna runt någon dag igen förresten om han vill. Måste bara överleva tentaperioden och bli lite mindre krasslig.

Rahf · 2018-10-21, 20:41

Citat:

Ursprungligen postat av Bob90

Najs med lite liv i luckan igen

Jag lufsar gärna runt någon dag igen förresten om han vill. Måste bara överleva tentaperioden och bli lite mindre krasslig.

Låter bra! Kan stuva om så det inte nödvändigtvis blir jättelångt på en helgdag.

Rahf · 2018-10-21, 21:09

Lätta Steg på Djurgården. 21/10

Tid: 1:27:15
Distans: 15km
Tempo: 5:49

Som jag skrev senast var målet att ha två dagar med långa distanser denna helg. Veckomålet var 55km, där det slutade med 57km räknat söndag-söndag.

---

Återigen finns det inget behov av att vandra, stanna, eller känslan av att det är jobbigt. Pulsen är jämn, tempot lätt, och benen förhållandevis pigga. Men det som verkligen slår mig är hur lugn andningen är. Långa, djupa andetag. Obehindrade. Obesvärade. Nästan som om kroppen vant sig att spela blåsinstrument och hanterar allting problemfritt.

Tar svängen runt Djurgården. Orken plöjer mig genom stig, skog, väg, och löv. Springer längs Strandvägens vatten mot Nybroviken och där slår det mig, efter 10 kilometers stadigt joggande. För första gången på över ett år får jag känslan av att sväva. Av att allt fungerar. Alla muskler är redo. Alla leder hittar lägen utan smärta. Ingenting är jobbigt. Äntligen ett ögonblick utan smärta.

Benen ökar obehindrat. Jag lyfter armarna rakt ut. Dunderklumpen flyger, bejbi! Ur spår, fuckers, för nu jävlar går det fort!

Når 15km och betalar priset när jag stannar. Men ikväll får det vara värt.

Rahf · 2018-10-27, 16:07

En nyponbuske senare. 27/10

Tid: 2:15:10
Distans: 21,22km
Tempo: 6:22

Vill ha ett ordentligt långpass på minst 20km. Målsättningen när jag tar flykt är blandad terräng och löpsteg så länge kroppen förmår, men besvikelsen kommer inte långt därefter. Benen känns ok, vänster vad har krånglat hela veckan med inflammation och stelhet, men idag känns den bra. Benen är däremot tunga efter gårdagens kvällslöpning på över 11km.

I slutändan försöker jag hålla igång först 6 kilometer, sen vandra någon minut innan jag sätter fart igen. Det funkar rätt bra, och jag stressar inte. Lappkärrsberget ger lite utmaning för benen, men känslan är ändå stark. Trots utmattning har träning gett bättre uthållighet, både i terräng och i uppförslut.

Irrar vid ett tillfälle ut på Bockholmen och fastnar i Stockholms enda förbannade nyponbuske, detta vassa aber som river upp huden.

Mycket promenerande blir det, men bara när terrängen är elljusspår eller asfalt. På tekniska stigar tvingar jag fram ett löpsteg. Medvetet försöker jag hitta avslappning i löpningen medan grenar undviks och hala stenar hoppas över. Det är lärorikt och upplyftande att man ändå känner bekvämlighet bland vristhälsans banemän.

Bra pass. Lärorikt pass. Ganska jobbigt för huvudet.

Imorgon blir det en tacksam vilodag, då jag för tredje gången träffar Långa Fröken och går på dejt. Det har varit mycket ömsesidigt gullande fram till nu.

Rahf · 2018-10-27, 18:33

Update: Kort efter jag skrev inlägget blev det en fullständig däckning i sängen. Vaknade med en upprörd mage och tvättid

Rahf · 2018-10-29, 21:19

Tre saker är aktuella:

- På fredag är det sista dagen på jobbet, och det ska ärligt talat bli skönt att kliva därifrån. Planen är att genast ta itu med allt pappersarbete för Arbetsförmedlingen och A-kassan. Om ersättningen är ok kommer jag välja att ta det lite piano under första två veckorna. Har span på ansökningsställen, men känner också att jag behöver återställa mig lite. Sista månaderna har inte varit en dans på rosor.

- Löpningen går framåt sakta men säkert. Planen är att bryta in lite extra volym under första lediga veckan, och sen ta ett flertal lugna dagar därefter.

- Håller glatt nog på att förälska mig i en riktigt rar och vacker fröken. Roliga aspekter där är att vi nog är så olika man kan bli, vilket jag omfamnar med glädje; hon är även längre än mig, vilket jag tycker är hur kul som helst. Håller tummarna!

Bob90 · 2018-10-29, 21:26

Spännande tider!

blåvitt · 2018-11-14, 19:08

Hur går allt?