Planen för sluta jobba

[Wain]

Ursprungligen postat av Läskeblask

Är det så i Sverige att man kan ta huslån som man aldrig lyckas betala under sin livstid,? Altså typ 50 års lån eller liknande?

Grejen är den att förr så var man tvungen att gå efter sin ekonomi nu så kan du med några klick ta lån för bil, resor, tv ja vad som helst. Inte undra på att folk kör sin ekonomi i botten pga ren dumhet

Jupp. Under 50% lån behöver du inte amortera öht (om inte lånet är större än en viss summa baserat på din lön).

[StarkaUlf]

Ursprungligen postat av Läskeblask

Är det så i Sverige att man kan ta huslån som man aldrig lyckas betala under sin livstid,? Altså typ 50 års lån eller liknande?

Grejen är den att förr så var man tvungen att gå efter sin ekonomi nu så kan du med några klick ta lån för bil, resor, tv ja vad som helst. Inte undra på att folk kör sin ekonomi i botten pga ren dumhet

Man måste ju så klart unna sig den nyaste bilen, nybygge, ny skoter varje år, några resor och ny tv varje år Annars lever man väl inte?

[Grahn]

Ursprungligen postat av StarkaUlf

Man måste ju så klart unna sig den nyaste bilen, nybygge, ny skoter varje år, några resor och ny tv varje år Annars lever man väl inte?

För DET är man värd!

[StarkaUlf]

Ursprungligen postat av Grahn

För DET är man värd!

[Läskeblask]

Ursprungligen postat av StarkaUlf

Man måste ju så klart unna sig den nyaste bilen, nybygge, ny skoter varje år, några resor och ny tv varje år Annars lever man väl inte?

Man märker en tydlig skillnad +60 åringar vs 30 åringar. Gamlingarna köper det de har råd med och har levt ett liv som baserat sig på deras inkomst medan ungdomar tar lån som är över deras betalningsförmåga. Det finns fan 80 åringar som kört med samma bil som inte har en repa i 80 års tid .Du klarar dig länge med credit och snabblån även om det skiter sig i nåt skede.

[mattilainen]

Nu skämtar vi att folk tänker som StarkaUlf säger, men det är ju faktiskt så. I en undersökning av SBAB så har ungefär 20 % av svenskarna under 10 000 kr på kontot. För mig är detta HELT sjukt. Inte lika dåligt som i USA, där 46 % av alla inte hade råd med en oförutsägbar utgift på 300 dollar utan att ta lån eller sälja något..

Jag har många i min närhet, både inom arbetet och kompiskretsen som lever precis som StarkaUlf skriver. De sparar kanske ihop pengar och så fort de kommit upp i en summa de behöver så åker de t.ex. utomlands och spenderar allt eller sitter på blocket och letar efter något att köpa. Inget planerat köp, utan ofta ett impulsköp som man använder enstaka gånger eller inte alls. De använder ofta argumentet att man måste leva här och nu etc etc. De säger att de inte bryr sig om pengar men lever sitt liv runt att jobba 40 timmar i veckan på ett jobb de hatar.

Edit
Kom på ännu en intressant grej som jag inte verkar vara ensam om att tänka på. Många använder ordet lönehelg, speciellt i festsyfte eller handel. Jag har aldrig förstått mig på detta tills jag fick reda på siffrorna ovan. När jag börjat fundera på detta så blir jag förvånad, menar folk att bara för det är lönehelg så går fler ut och festar? Ja så är det ju det vet vi alla men hur kan det vara så? Menar folk att dom inte har råd att festa lika mycket sista helgen innan löning? För mig är detta helt sjukt och något jag aldrig förstått mig på. Kanske för jag är bättre på min privatekonomi än dessa personer eller för något annat? Det är därför jag tycker det är så viktigt att ha pengar, just att kunna göra precis det man vill NÄR man vill göra det utan att behöva vänta på nästkommande lön.. De i min närhet som lever så här har genomsnittslöner men spenderar pengarna fel.

[Läskeblask]

Oerhört många lever från lön till lön fastän de snålar. Singelföräldrar, barnfamiljer med dålig inkomst ja det finns faktiskt många som helt inkelt inte klarar av att spara. Ingen vill skippa månadens enda nöje, biobesöket under lönehelgen för att spara 1000 spänn i månaden. Dom flesta borde endå ha möjlighet att spara helt klart

[mattilainen]

Ursprungligen postat av Läskeblask

Oerhört många lever från lön till lön fastän de snålar. Singelföräldrar, barnfamiljer med dålig inkomst ja det finns faktiskt många som helt inkelt inte klarar av att spara. Ingen vill skippa månadens enda nöje, biobesöket under lönehelgen för att spara 1000 spänn i månaden. Dom flesta borde endå ha möjlighet att spara helt klart

ja, jag vet att många gör det men de allra flesta har en genomsnittlig lön, säg runt 25 - 27 000 kr i månaden. Kan man inte göra något om inkomsten så kan man göra något åt utgifterna. Nu vill jag poängtera att jag menar absolut inte personer som t.ex. är långtidssjukskrivna eller fattiga pensionärer eller ensamstående förälder med 5 barn etc. Jag pratar om de allra flesta 18 - 30 åringar.. Jag tror att vi har ett problem i dagens samhälle där vi inte ska eller får prata om pengar. Jag är väldigt öppen och har inga problem att fråga "vad tjänar du?", vissa svarar utan att bry sig, vissa vill absolut inte svara, vissa svarar men blir ställda och lite irriterade etc. Detta kan till och med vara personer man jobbar med som man ändå tjänar lika mycket som. Det är mer accepterat att fråga och prata om sex med sin partner vid en middagsbjudning än om pengar. Detta är helt sjukt.

Många skyller på att det är ointressant men det är klart man inte vill prata om pengar om man vet med sig att man inte har koll på det.

Att många inte har råd att spara tror jag bara är total bullshit. Du kan ta abonnemang efter abonnemang och betala dessa utan besvär men att lägga undan 500 - 1000 kr på ett konto och sen INTE röra det, det är svårt. Har vänner som sitter på Netflix, HBO, Viasat och Cmore-abonnemang samtidigt som de betalar 500 - 1000 kr i digitalbox. För mig är det helt idiotiskt, du kan omöjligtvis använda allt detta samtidigt och helt onödigt. Sedan sitter samma person på två telefonabonnemang för att de ville ha den nya mobilen innan avbetalningen var färdigbetald och detta kostar minst 1200 kr i månaden. DETTA har de råd med men inte att spara 500 kr i månaden.

Det jag vill komma fram till är att kan man inte spara någonting alls så bör man bli ännu mer intresserad över vart pengarna går för något gör man fel.

Hur tänker ni? Hur förhåller sig era bekanta till pengar?

[ceejay]

Flera i min familj är okej iaf med pengar, stor del till att pappa är och har varit duktig själv med investeringar och sparande och uppmanat oss.

[KlopFer]

Hade en bra plan för att sluta jobba. Sedan träffa jag sambo. Fick barn och imorgon köper hus. Planen är numera framskjuten några år. Men jag är desto lyckligare nu än när det bara var jag och mina pengar.

[mangs]

Ursprungligen postat av mattilainen

ja, jag vet att många gör det men de allra flesta har en genomsnittlig lön, säg runt 25 - 27 000 kr i månaden. Kan man inte göra något om inkomsten så kan man göra något åt utgifterna. Nu vill jag poängtera att jag menar absolut inte personer som t.ex. är långtidssjukskrivna eller fattiga pensionärer eller ensamstående förälder med 5 barn etc. Jag pratar om de allra flesta 18 - 30 åringar.. Jag tror att vi har ett problem i dagens samhälle där vi inte ska eller får prata om pengar. Jag är väldigt öppen och har inga problem att fråga "vad tjänar du?", vissa svarar utan att bry sig, vissa vill absolut inte svara, vissa svarar men blir ställda och lite irriterade etc. Detta kan till och med vara personer man jobbar med som man ändå tjänar lika mycket som. Det är mer accepterat att fråga och prata om sex med sin partner vid en middagsbjudning än om pengar. Detta är helt sjukt.

Många skyller på att det är ointressant men det är klart man inte vill prata om pengar om man vet med sig att man inte har koll på det.

Att många inte har råd att spara tror jag bara är total bullshit. Du kan ta abonnemang efter abonnemang och betala dessa utan besvär men att lägga undan 500 - 1000 kr på ett konto och sen INTE röra det, det är svårt. Har vänner som sitter på Netflix, HBO, Viasat och Cmore-abonnemang samtidigt som de betalar 500 - 1000 kr i digitalbox. För mig är det helt idiotiskt, du kan omöjligtvis använda allt detta samtidigt och helt onödigt. Sedan sitter samma person på två telefonabonnemang för att de ville ha den nya mobilen innan avbetalningen var färdigbetald och detta kostar minst 1200 kr i månaden. DETTA har de råd med men inte att spara 500 kr i månaden.

Det jag vill komma fram till är att kan man inte spara någonting alls så bör man bli ännu mer intresserad över vart pengarna går för något gör man fel.

Hur tänker ni? Hur förhåller sig era bekanta till pengar?

Det är inget nytt att många är kortsiktiga och antingen saknar förmågan att inse hur annorlunda deras liv kunnat vara bara genom en liten justering på kursen. Fokus ligger istället på omedelbar tillfredställlse och detta beteende har bara blivit mer frekvent med tiden då hela konsumptionssamhället idag snarare bygger på att njut idag, betala (mer) senare. Detta i kombination med sociala medier som verkligen triggar nerven att eftersom alla andra har ditten och datten så förtjänar ju även jag det. Detta oavsett om det gäller, ekonomi, träning eller utseende.


Precis som du är inne på har de allra flesta människor ett antal onödiga utgifter och det är väl främst där man skall börja om det inte är så att dessa resulterar i någon livskvalité-sänkning. I fall där personen i fråga redan har en buffert och ett kontinuerligt sparande i lagom storlek är detta inte lika viktigt men oftast är det ju de personer som faktiskt börjar bry sig som är duktigast på att kapa utgifter.

Jag tycker mig ofta se hur många välje ratt unna sig både det ena och det andra. Självklart skall man kunna unna sig lite saker som är betydelsefulla för individen men det är inte en mänsklig rättighet att kunna äta ute på restaurang på veckobasis, dagliga fikor ute där en Latte med kaka kostar mer än en normal lunch, bo nybyggt, leasa ny bil, ha alla abonnemang och så då alla dessa ständiga reso bara för att "alla andra" gör det...

Har du det gott ställt kan allt detta ovan vara ok om än slösaktigt men om du sitter utan sparande finns det mycket av detta ovan där du markant skulle kunna reducera kostnaden och skapa ett mer sunt konsumtionsmönster.

Å andra sidan, det får inte gå för långt åt andra hållet heller där man konsekvent håller igen på alla kostnader i hopp om att en vacker dag snålat sig till ekonomisk oberoende.

Jag har själv konsekvent levt ekonomiskt under hela mitt liv eftersom det är det jag tog med mig hemifrån. Det har känts och känns fortfarande bra men det är för att jag när jag sparat ihop grundplåten mot framtiden faktiskt släppte på handbromsen och välkomnade en sund konsumtion och inte begränsade mitt och min familjs liv för att istället uppnå en dröm om att ha totalt oberoende. För mig räcker det att jag har tillräckligt så att jag känner mig trygg och har byggt upp möjligheter. Möjligheten att konsumera vad jag vill, byta jobb, flytta, starta eget, jobba deltid och själv välja när jag vill gå i pension. Detta samtidigt som jag lever och konsumerar på en för mig lagom nivå där jag istället för att ligga i ytterligheterna väljer att sakta men säkert höja min standard och därmed kunna rida längre på en våg av lycka.

Detta är enligt mig mer värt än att bara snåla eller konsumera upp allt sitt sparkapital på sin nästa fix. Lånsiktighet och en hållbar livsstil är enligt mig A och O.

[mattilainen]

Ursprungligen postat av mangs

Det är inget nytt att många är kortsiktiga och antingen saknar förmågan att inse hur annorlunda deras liv kunnat vara bara genom en liten justering på kursen. Fokus ligger istället på omedelbar tillfredställlse och detta beteende har bara blivit mer frekvent med tiden då hela konsumptionssamhället idag snarare bygger på att njut idag, betala (mer) senare. Detta i kombination med sociala medier som verkligen triggar nerven att eftersom alla andra har ditten och datten så förtjänar ju även jag det. Detta oavsett om det gäller, ekonomi, träning eller utseende.


Precis som du är inne på har de allra flesta människor ett antal onödiga utgifter och det är väl främst där man skall börja om det inte är så att dessa resulterar i någon livskvalité-sänkning. I fall där personen i fråga redan har en buffert och ett kontinuerligt sparande i lagom storlek är detta inte lika viktigt men oftast är det ju de personer som faktiskt börjar bry sig som är duktigast på att kapa utgifter.

Jag tycker mig ofta se hur många välje ratt unna sig både det ena och det andra. Självklart skall man kunna unna sig lite saker som är betydelsefulla för individen men det är inte en mänsklig rättighet att kunna äta ute på restaurang på veckobasis, dagliga fikor ute där en Latte med kaka kostar mer än en normal lunch, bo nybyggt, leasa ny bil, ha alla abonnemang och så då alla dessa ständiga reso bara för att "alla andra" gör det...

Har du det gott ställt kan allt detta ovan vara ok om än slösaktigt men om du sitter utan sparande finns det mycket av detta ovan där du markant skulle kunna reducera kostnaden och skapa ett mer sunt konsumtionsmönster.

Å andra sidan, det får inte gå för långt åt andra hållet heller där man konsekvent håller igen på alla kostnader i hopp om att en vacker dag snålat sig till ekonomisk oberoende.

Jag har själv konsekvent levt ekonomiskt under hela mitt liv eftersom det är det jag tog med mig hemifrån. Det har känts och känns fortfarande bra men det är för att jag när jag sparat ihop grundplåten mot framtiden faktiskt släppte på handbromsen och välkomnade en sund konsumtion och inte begränsade mitt och min familjs liv för att istället uppnå en dröm om att ha totalt oberoende. För mig räcker det att jag har tillräckligt så att jag känner mig trygg och har byggt upp möjligheter. Möjligheten att konsumera vad jag vill, byta jobb, flytta, starta eget, jobba deltid och själv välja när jag vill gå i pension. Detta samtidigt som jag lever och konsumerar på en för mig lagom nivå där jag istället för att ligga i ytterligheterna väljer att sakta men säkert höja min standard och därmed kunna rida längre på en våg av lycka.

Detta är enligt mig mer värt än att bara snåla eller konsumera upp allt sitt sparkapital på sin nästa fix. Lånsiktighet och en hållbar livsstil är enligt mig A och O.

Håller helt med! Många verkar tro bara för att jag sparar mycket pengar varje månad så är jag snål och så är det inte. Jag gör precis det jag vill göra och köper precis det jag vill när jag vill ha det. Jag sparar som jag gör för att kunna göra så! Vill jag köpa en ny dator för 20 000 kr så gör jag det. När jag väl bestämt mig så vill jag helst ha det samma dag. Jag skulle inte vilja ha ett liv där jag hela tiden tänkte att "det skulle jag köpa om jag hade råd" och sedan behöva vänta 6 månader för att kunna spara ihop till det. Detta är min trygghet, precis som du beskriver din. Jag är kanske lite fyrkantig när jag inte förstår hur andra INTE vill ha det så haha Jag skulle aldrig känt mig trygg med lite pengar på kontot. Det jobbiga för mig är att jag tror aldrig jag kommer känna mig nöjd, tyvärr. Jag är rädd för att jag aldrig ska känna mig helt trygg eller känna att jag har "tillräckligt" med pengar. Tillräckligt för vad? Jag är ju inte rik när jag inte kan spendera pengar på vad jag vill utan att tänka och bry mig, så känns det ibland.

Skillnaden från mig och vissa i min närhet är att jag inte är en sån person som behöver köpa en ny bil för att vara nöjd. Jag behöver heller inte ha senaste telefonen eller bästa ljudet till tv:n. Dock lägger jag pengar på det jag gillar, folk tittar extremt konstigt på mig när jag säger att jag har köpt olika Rubiks kuber för flera tusen och att min 3x3 Rubiks kub kostar 600 kr men ingen tittar konstigt på mig om jag skulle sagt att jag köpt en ny Volvo v90. samma sak gäller när jag berättar att jag har en speldator för 25 000 kr eller när jag köper nytt grafikkort för flera tusen men om jag går ut och spenderar 2 000 kr på krogen 4 gånger i veckan så tänker man inte på det.

Jag tror precis som du, att det här med att "vara värd" och "unna sig" drar allt så långt. Nej, har du inte råd att åka till Thailand i år spelar det ingen roll hur mycket du är värd eller att du också ska unna dig, Punkt. En tjej på min facebook hade varit på gymmet för första gången i år och la ut en bild "när man tränat får man unna sig" och hon äter då 3 st wienerbröd och glass. Ibland skulle jag också velat leva i en sån värld.

[C.E.J.]

Ursprungligen postat av ceejay

Flera i min familj är okej iaf med pengar, stor del till att pappa är och har varit duktig själv med investeringar och sparande och uppmanat oss.

Att vara överklass har nog hjälpt också 🤷*♂️

[ceejay]

Ursprungligen postat av C.E.J.

Att vara överklass har nog hjälpt också 🤷*♂️

Lol, du säger det där till en skiftarbetare?

[Snubben]

I Sverige ses skiftarbetaren som överklass..