Koloiternas bästa resor

[delta_mats]

Kanada, och då framför allt British Columbia och Vancouver Island var riktigt fint!

Gillar man att vandra och se storslagen natur är Lofoten i Norge värt ett besök. Bästa resan dit var dock med motorcykel, vi hade magiskt fint väder och vägarna är som gjorda för motorcyklar.
Trollstigen är också en riktigt fin väg. Norge överlag är ju sjukt vackert.

Sen kan jag verkligen rekommendera Boden, väldigt underskattad liten pärla i Sverige.

[Köttis]

Ursprungligen postat av EagleEye

Skulle gärna vilja åka till Amsterdam och besöka red light district. Någon varit där ?

Ja. Har inte köpt sex dock om du har funderingar kring det.

Sent from my FRD-L19 using Tapatalk

[trädgårdsmöbel]

Bara vart utanför Europa en gång. Jag var 12. Det var i Turkiet och någon guide som sa att nu är vi i Asien! Så drt var väl nån halvkilometer utanför Europa. Så är rätt begränsad i min...beresthet?

Favoriten hittills har vart Rhodos. Mycket att titta på, både korsriddarhistoria och antiken på samma plats. Rom var lite av en besvikelse på vissa sätt, men trevligt på andra. Det är nog ändå god tvåa.

På tredje plats lägger jag Lakaträsk för där var det som en parodi på Norrland. Varje fördom man har om man inte är norrlänning om Norrland besannas i Lakaträsk.

[wintersnowdrift]

Jag tycker att alla resor jag har gjort har varit den "bästa" på sitt sätt. Oerhört svårt att ranka.

Island var fantastiskt p.g.a naturupplevelsen. Var där i två veckor och spenderade den första veckan på hästryggen vilket är ett helt otroligt sätt att uppleva landet på om man fixar 6-10 h i sadeln varje dag.

Även Norge är ju sinnessjukt vackert precis som många redan skrivit. Finns inte ord. Dessutom så nära att det inte finns några ursäkter till att inte åka (när/om de nu släpper in oss corona-svenskar igen).

Utanför västvärlden har jag bara varit i Hongkong/Guangzhou samt Östafrika (Kenya och Tanzania). Det senare var en klassisk men skräddarsydd safari + vandringsresa, besteg bl.a. Mount Kenya. Det var en rejäl kulturkrock att landa i Nairobi och jag skulle gärna åka tillbaka och uppleva mer. Jag tror att det skulle gå snabbare att acklimatisera sig en andra gång. Hongkong var också en stad i min smak, ffa att man kunde kombinera fantastisk mat med natur fast man var i en storstad av den kalibern.

En av mitt livs mest magiska resor var en roadtrip mellan Salt Lake City och LA/San Diego via Vegas och flertalet nationalparker i södra Utah. Angel's Landing i Zion national park är bland de ballaste platser jag varit på (det dör dock nån nisse per år där då vandringen dit är lite småsketchy). Rent allmänt är USA ett fantastiskt land. Nästa gång jag åker vill jag till Montana.

Jag älskar även Storbritannien och har bott i England i två olika omgångar. Jag är innerst inne lite av en smyganglofil och sitter i hemlighet och myser när jag har jobbmöten med brittiska kollegor för att jag älskar språket. Även historiens vingslag som är närvarande på så många sätt i UK och den konservativa kulturen ligger mig varmt om hjärtat. Det är väl delar av matkulturen då man får ha överseende med tidvis.

Så fort Canada släpper sina karantänregler kommer jag åka till Toronto, dock mest för att jobba men jag har en idé om att spendera ett antal månader där och då även kuska runt lite. Vancouver, Whistler och Banff är platser jag vill besöka men det hade även varit kul att ta sig till Montreal, Labrador och Newfoundland. Och Yukon! Canada verkar vara ett av de mest optimala länderna i världen så jag har enormt höga förväntningar.

[Diomedea exulans]

Jag har varit i/på Danmark, Norge, Tyskland, Polen, Island, Teneriffa, Rhodos, Hongkong, Bulgarien, Magaluf, Peking, Australien, Indonesien och säkert några ställen till som jag glömt. Och sen ganska många ställen i Sverige också (Boden som längst norrut), men jag vet inte om de räknas.

Frågan om vilket resmål jag gillade bäst är oerhört lätt att svara på. Alla ställen utom Hongkong var "meh", jag hade lika gärna kunnat stanna hemma. Hongkong, däremot, var himmelriket på jorden. För att förklara varför klistrar jag in mitt svar från Hongkong-tråden:

Ursprungligen postat av Diomedea exulans

Till att börja med älskade jag, som jag nog redan nämnt, den positiva rasismen. Att alla i min ålder ville prata med en för att man hade rosa hy, brunt hår, gröna ögon och smal näsa tyckte jag, som den uppmärksamhetshora jag är, var helt fantastiskt. Kan förstå om andra hatar det, dock. T ex såna som bara vill bli omtyckta för sin personlighet.

För det andra älskade de min humor där borta. Av någon anledning hade jag extremt lätt för att få Hongkongborna att skratta. När jag tänker efter känns det fel att säga att de älskade "min" humor, för de skrattade ofta åt sånt som jag själv tyckte var tråkigt. Lite svårt att beskriva den, men om man tittar på någon komedi av Stephen Chow så får man en känsla för den. Lite simpel och barnslig.

För det tredje så är man barn mycket längre i Hongkong än i Sverige. Jag var 17 när jag var där, och en 17-åring i Sverige förväntas ha gått igenom en fjortisperiod där man haft massor sex, gjort uppror mot alla auktoritetsfigurer, rökt, knarkat och supit massor, och i allmänhet varit en skithög. Vid 17 förväntas man väl ha lugnat ner sig lite, men man har fortfarande sin värdighet att tänka på. En 17-åring i Hongkong är fortfarande ett barn. De flesta har aldrig pussat någon, aldrig smakat alkohol, och deras rebelliskhet sträcker sig på sin höjd till att de vill vara uppe sent om de är lediga dagen efter. En oerhörd frihet för en svensk 17-åring.

För det fjärde var folk i allmänhet schyssta. Bland svenska tonåringar råder en kultur där folk ser upp till en om man är elak på ett coolt sätt. Ingen skulle någonsin bli utfryst för att vara elak, men däremot för att man är töntig. I Hongkong är det tvärtom. En skolmobbare skulle bli utrfyst av de andra eleverna. Där är det den elaka som ses som dum i huvudet. Jag pratar inte här om stereotyp sydostasiatisk artighet, med leenden, bugningar och lågmäldhet, utan vanlig godhet.

För det femte gillar jag renheten som wintersnowdrift pratade om. Ingen på Hong Kong Island rökte. Folk var i allmänhet "uppsnofsade", hela och rena. Det var rent på gator och torg. Jag såg EN tiggare på tre veckor. De tre dagar jag åkte till fastlands-Kina var skillnaden som natt och dag. Den uppsvällda råtta som låg på rygg och flöt i en damm har etsat sig fast på min hornhinna.

Punkt sex hänger ihop med femman, men det är den oerhörda skönheten i staden. Innan jag åkte dit hade jag läst att man rev alla hus som var äldre än 100 år. "Så barbariskt!", tänkte jag. Men när jag väl var där och såg alla nybyggnationer ångrade jag mig, för de var sjukt snygga. Skylinen är fantastisk, speciellt på natten när den blossar upp i ett himlastormande ljusspel.

För det sjunde tycker jag den gamla kulturen som fortfarande finns där är cool. Speciellt att Bruce Lee är husgud och alla känner en kung-fu-mästare. Hade jag bott i Hongkong hade jag nog tränat Wing Chun som en dåre.

Sedan får Indonesien ett hedersomnämnande eftersom jag fick leka med orangutanger där.

En resa jag skulle vilja göra är att rida på kamel genom Afrika. Men det är mest för att jag vill ha en ursäkt att umgås med en kamel 24/7.

Sedan är jag, liksom wintersnowdrift, en smyganglofil. Jag när en längtan att gå runt i tweedkostym över välfriserade landskap och säga "rather, rather". Jag älskar att läsa böcker om Sherlock Holmes, inte för att jag gillar mordgåtor, utan för att alla i böckerna är sådana distingerade gentlemän. Av samma anledning älskade jag Kingsman-filmerna. Tittar ibland på engelska antikrundan på grund av det skälet.

[Köttis]

Ursprungligen postat av wintersnowdrift

Jag tycker att alla resor jag har gjort har varit den "bästa" på sitt sätt. Oerhört svårt att ranka.



Island var fantastiskt p.g.a naturupplevelsen. Var där i två veckor och spenderade den första veckan på hästryggen vilket är ett helt otroligt sätt att uppleva landet på om man fixar 6-10 h i sadeln varje dag.



Även Norge är ju sinnessjukt vackert precis som många redan skrivit. Finns inte ord. Dessutom så nära att det inte finns några ursäkter till att inte åka (när/om de nu släpper in oss corona-svenskar igen).



Utanför västvärlden har jag bara varit i Hongkong/Guangzhou samt Östafrika (Kenya och Tanzania). Det senare var en klassisk men skräddarsydd safari + vandringsresa, besteg bl.a. Mount Kenya. Det var en rejäl kulturkrock att landa i Nairobi och jag skulle gärna åka tillbaka och uppleva mer. Jag tror att det skulle gå snabbare att acklimatisera sig en andra gång. Hongkong var också en stad i min smak, ffa att man kunde kombinera fantastisk mat med natur fast man var i en storstad av den kalibern.



En av mitt livs mest magiska resor var en roadtrip mellan Salt Lake City och LA/San Diego via Vegas och flertalet nationalparker i södra Utah. Angel's Landing i Zion national park är bland de ballaste platser jag varit på (det dör dock nån nisse per år där då vandringen dit är lite småsketchy). Rent allmänt är USA ett fantastiskt land. Nästa gång jag åker vill jag till Montana.



Jag älskar även Storbritannien och har bott i England i två olika omgångar. Jag är innerst inne lite av en smyganglofil och sitter i hemlighet och myser när jag har jobbmöten med brittiska kollegor för att jag älskar språket. Även historiens vingslag som är närvarande på så många sätt i UK och den konservativa kulturen ligger mig varmt om hjärtat. Det är väl delar av matkulturen då man får ha överseende med tidvis.



Så fort Canada släpper sina karantänregler kommer jag åka till Toronto, dock mest för att jobba men jag har en idé om att spendera ett antal månader där och då även kuska runt lite. Vancouver, Whistler och Banff är platser jag vill besöka men det hade även varit kul att ta sig till Montreal, Labrador och Newfoundland. Och Yukon! Canada verkar vara ett av de mest optimala länderna i världen så jag har enormt höga förväntningar.

Spotted Dick, toad in a hole, chip butty, bubble and squeak. Brittisk matkultur ärjubden bästa i världen.

P.S. Trodde man fått lära sig att inte skriva "mest optimala," som statistikdoktor.

Sent from my FRD-L19 using Tapatalk

[Kryss]

Bland favoriterna är:

Japan, först några dagar i Tokyo och sedan vidare med tåget ner till ön Shikoku. Där hyrdes en bil och körde runt bland en del platser på ön. Sedan vidare (via båtfärja) till Kyushu. Många Onsens och härliga naturplatser besöktes, bland annat den aktiva vulkanen på ön.

Så makalöst fint och annorlunda mot hemma, vart jag än åkt hittar man alltid riktigt bra mat. Totalt kring 10 dagar med bil och avslutades i Kumamoto.

En annan är när jag gick Kungsleden från Abisko-Hemavan. Väldigt frigörande känsla att vara ute på en längre tur på egen hand, även om jag gick många dagar med personer jag träffade längs vägen. Trevligt sätt att lära känna nya personer.

[wintersnowdrift]

Ursprungligen postat av Köttis

Spotted Dick, toad in a hole, chip butty, bubble and squeak. Brittisk matkultur ärjubden bästa i världen.

P.S. Trodde man fått lära sig att inte skriva "mest optimala," som statistikdoktor.

Sent from my FRD-L19 using Tapatalk

De rynkade på ögonbrynen åt lussebullar men käkar gladeligen mince pie som kan vara den mest vedervärdiga sötsaken. Där och då diskvalificerade jag brittiska smaklökar. Sunday roast är dock trevligt.

Som statistikdoktor får man lära sig att det mest optimala är att skriva vad sjutton man vill eftersom folk ändå aldrig kommer förstå vad ett p-värde < 0.05 egentligen innebär hur mycket man än förklarar.

[Angel]

Norge är fantastiskt. Min dröm är att äga en ”hytta” i Norge tror jag.

Annars tror jag min drömresa är en Arktis-exp, genom nordvästpassagen. Suck.

[trädgårdsmöbel]

Ursprungligen postat av Angel

Annars tror jag min drömresa är en Arktis-exp, genom nordvästpassagen. Suck.

Det hade vart najs! Jag kollade på det lite löst, men det var hutlöst dyrt (kommer inte ihåg hur hutlöst men hutlöst) så placerade det i "skall göras om jag fpr ett stort oväntat arv eller lottovinst"- facket.

Självmordsskogen i Japan och Tjernobyl lockar med som andra coola annorlunda resmål.

[Angel]

Ursprungligen postat av trädgårdsmöbel

Det hade vart najs! Jag kollade på det lite löst, men det var hutlöst dyrt (kommer inte ihåg hur hutlöst men hutlöst) så placerade det i "skall göras om jag fpr ett stort oväntat arv eller lottovinst"- facket.

Självmordsskogen i Japan och Tjernobyl lockar med som andra coola annorlunda resmål.

Typ 130k kostar det per person.

[Diomedea exulans]

Antarktis är en lagom hutlöst dyr resa annars, ska kosta 35 papp.

[skyffelmördarn]

Jag gillar simpla resmål där man mest ligger på en solstol och degar på dagarna alternativt något utflyktsmål som man lätt kan ta sig till med en trevlig promenad och restaurang på kvällen, att tågluffa genom Indien och behöva bajsa i en hink, bo i sovsal med illaluktande fransmän och vara helt fri från wifi är inget för mig.

Så, Kanarieöarna

Att resa över hela världen för att hitta sig själv är så jävla bajsnödigt.

[Angel]

Ursprungligen postat av Diomedea exulans

Antarktis är en lagom hutlöst dyr resa annars, ska kosta 35 papp.

Varför åka så långt ifrån Arktis som man kan om man nu vill åka dit?

[Diomedea exulans]

Ursprungligen postat av Angel

Varför åka så långt ifrån Arktis som man kan om man nu vill åka dit?

För båda ställena är likadana och har samma coolhetsvärde.