Jag släktforskade ett par månader för några år sedan och det var grymt kul men kanske inte det mest produktiva man kan ägna fritiden åt. Kom till 1750 och jag tror att familjen lyckats röra sig ett par kilometer sedan dess. Jag gick aldrig framåt (för mycket jobb p.g.a. PUL) utan följde bara mina anfäder bakåt och antecknade deras syskon.
Rent praktiskt går det till så att du använder en digital tjänst som fotograferat av svenska kyrkböcker och publicerat dem på nätet. Jag började ursprungligen med
SVAR (de s.k. mormonfilmerna) men tyckte att
Arkiv Digital var något bättre med sina färgbilder. Dessa arkiven brukar finnas tillgängliga på ditt lokala bibliotek men kostar annars upp mot 1300 om året och är väl egentligen den enda kostnaden om du inte vill begära ut nyare uppgifter (t.ex. bouppteckning) från myndigheter. Idag finns ju även
Ancestry men vet inte alls hur det fungerar.
Husförhörslängden är i princip din viktigaste kyrkbok och består av ett dubbeluppslag för varje bostad där prästen antecknat samtliga individer samt information om dem. Det är födelse, död, vigsel, värvning, flytt, personlig kommentar, etc. Innehållet varierar en del beroende på vad prästen tycker är viktigt och en del präster verkar se det som en utmaning att skriva sämre än läkare.
När du väl har ett namn och datum så kan du gå vidare till mer specifika källor såsom prästens dödbok där du hittar info om när personen begravdes och hur personen dog. Böckernas period varierar beroende på samhällets storlek men säg att husförhörslängden varar 5-10 år, sedan har prästen skaffat en ny bok och då gäller det att hitta den och leta upp bostadsadressen där för att fortsätta följa familjen.
Bildexempel på husförhörslängd och mer specifika källor:
P.g.a. PUL och att kyrkböcker sträcker sig över flera år så fanns det inget för mig efter 1900 eller däromkring. Så när jag började så frågade jag släktingar, tittade på Ratsit och stämde av med
Sveriges Dödbok samt
Sveriges Befolkning. Det var tillräckligt för att jag skulle kunna ta mig förbi 1900-spärren och börja använda de avfotograferade kyrkböckerna.
Den viktigaste lärdomen så här i efterhand är att jag skulle ha lagt upp ett bättre system för källor. Jag har ganska många referenser men t.ex. "Visby AI:8 s15" ger inte så mycket om jag snabbt vill kontrollera något nu. Önskar att jag tagit fler screenshots så att det vore lättare att verifiera något i efterhand. Detsamma gäller dödsorsak och namn som ibland kan vara lätt att läsa fel. En mjukvara för att hålla koll på allt är a och o.
En annan tråkig sak är att jag huvudsakligen har en lista på namn, orter och årtal men väldigt lite information om personerna. Förvisso naturligt att försöka ta sig så långt bak som möjligt och hitta någon
intressant person men det tar ändå bort lite av poängen med att släktforska. Det vore nog vettigt att tidigt vända vid, säg, 1900 och gå framåt för att sedan ta kontakt med levande släktingar och höra om de släktforskat. Varför sitta och göra om någon annans arbete när du kan lägga tiden på att gräva ner dig om personernas liv istället?
Rekommenderar även att du läser på om
Disbyt där släktforskare gått samman för att skapa en gemensam databas. Tror att du själv måste bidra för att få åtkomst och det är ju sekundärkällor men borde vara guld värt. Själv så har jag tyvärr aldrig använt det.