Backdays nya och gamla bilder

[Durre]

Ja, vad hände sen då??!!

[Backday]

Vad hände sen?

Livet på cirkusen trivdes jag riktigt bra med som sagt.
Ibland slutade vi städa under eller mellan läktarna lite tidigare och då hade jag min träning någon timme före lunchen, som brukade vara mellan kl 13:30 och 14:00 , andra gånger när jag slutade städa senare så tränade jag på eftermiddagen i stället , när de andra fortfarande vilade eller sov siesta innan föreställningarna skulle börja.

Chins hängande från läktarna för ryggen eller med smalare grepp för biceps var en favorit, alla sorts armhävningar , situps, stå på händer och böja och sträcka armarna etc etc.
Sami (den mörke cirkusartisten)började hänga med och träna lite , han var otrolig duktig på alla de här övningarna förstås.
Vi började hitta på övningar tillsammans och han brukade stå på händer uppe på mina händer och svänga mellan mina armar med fötter och ben och göra en perfekt 90 grader övning med sin kropp(lite svårt att förklara).Det var alltså mycket övningar där jag skulle lyfta upp honom på händerna och så skulle han hitta på en massa saker där uppe på mina händer.


Sami, Marcos, och Fran tränade någon gång i veckan och då brukade jag hjälpa dem att sätta upp skyddsnätet, vilket var ett tungt och jobbigt arbete, så gamla och dåliga som nätet och redskapen var.
Jag tittade på dem och peppade dem inför sina nya hopp som de övade, och de brukade fråga ibland hur det såg ut från läktarplatsen och så.

Sami sade en gång medan vi tränade(han och jag)att han ville att jag skulle komma upp i trapetsen och känna hur det var att ``gunga`` hängande från knävecken i trapetsen.Det lät spännande tyckte jag även om jag var lite rädd förstås.Men var jag inte visste är att han ville att jag skulle upp då på en gång utan skyddsnät,(ville han testa mig?).

Jag tittade på honom undrande , och han bara skrattade och sade att det inte var någon fara, att vi kunde ha repsteget som man gick upp till trapetsen bredvid när man gungade och kunna hålla i det om det behövdes.Repsteget hängde alltid där uppe, och man satte den åt sidan när man började uppträdda eller träna.


Jag tänkte , nej nu får jag inte fega ut , jag var förstås lite rädd men ändå tyckte att det var jätte spännande.
Jag sade till honom OK men vi får vara försiktiga , jag har aldrig varit där uppe.Ja då det kommer att gå bra sade han medan han lossade repsteget från sidan.Så här sade han och börja klättra, kom efter så fixar jag allting där uppe sade han.

Jag hade klättrat på sådana repsteg många gånger förut på gympan i skolan även om de inte var så höga; så jag hängde med.Väl där uppe så fixade han trapetsen och hjälpte mig att hänga på knävecken; han stod på repsteget.
Han började gunga med mig från repsteget och jag började lugna ner mig ganska mycket även om jag försökte att inte titta neråt he he.Det blev lite mera fart och det gick bra så jag tänkte OK det var inte så svårt.

Och då säger den jäkeln att han skulle hänga från mina händer medan jag gungade ( just like that).Jag började nästan protestera lite , men han sade: jag kommer att hålla repsteget med fötterna så vi kommer att ha det som ``säkerhetslina`` hela tiden.

Jag tänkte att det verkade lite konstigt att han med fötterna skulle kunna rädda oss båda (jag vägde omkring 88 kg då), men han verkade så säker och bestämd så jag sade bara; var försiktig.Han tog i mina handleder med sina händer och jag fick ta i hans samtidigt och började gunga.
Och han tog mera och mera sving tills vi var ganska nära ställningarna vid taket...........................




Nu tror ni att det var här det gick åt he-te , men nej det gick bra faktiskt, även om han ner vi var nere på golvet sade, att nästa gång behövde jag inte hålla i honom så hårt, och visade stora röda märken på handlederna och skrattade(Sami var en glad prick som skrattade ofta).

Nästa dag kom Fran när jag höll på att städa, och sade att om jag ville skulle jag kunna träna lite med dem, att han skulle kunna lära mig hur man gjorde som ``catcher``i trapetsen, när man fångade den andra som kom flygande; alltså det han gjorde uppe på trapetsen.




Det blev längre än vad jag trodde igen sorry.Men jag lovar att imorgon kör vi resten helt och hållet, måste sova nu

[Dreas]

Jag är lite smygkär i den här tråden, meeer!

God natt, ser fram emot update!

[limenka]

Kom igen nu!

[Backday]

Nu var man en i gänget på riktigt även om jag fortsatte att städa och plocka fram redskapen till uppträdanden.Men gissa om jag kollade noga när det var dags för trapetsnumret.

Fran älskade att lära unga grabbar att flyga , det var han som hade tränat upp Sami och Fran med sina gamla trapetsredskap innan de fick jobbet på cirkusen.Hans dröm var att ha en egen cirkusskola och hålla på bara med det.Faktum var att han började bli lite till åren för att flyga, och hans kärlek för god mat började synas lite i hans starka fysik ; men än höll gubben med sin enorma rutin och styrka.

Jag lärde mig fort, kanske för fort till och med, Fran var en duktig lärare och Sami och Marcos hjälpte till så mycket de kunde.
Nu hade allt som jag gjorde och tänkte ett mål, att kunna vara lika duktig som de.När vi inte orkade sätta upp nätet tränade vi på marken med olika moment och detaljer och Sami manade på hela tiden och hjälpte mig när Fran(och Marcos) inte var med.

Jag hade kommit så långt nu, så jag kunde fånga Sami och Marcos efter att de hade gjort sina enkla(inte de svåraste alltså)volter och piruetter i luften, och sedan ``leverera`` de tillbaka till sina trapetser.

Vi skulle träna en gång efter att ha satt upp skyddsnätet, och Fran sade att vi skulle värma upp och sen sätta igång och göra de numren som vi tre redan kunde själva, att han behövde göra något och skulle komma tillbaka sedan.

Vi värmde upp och körde våra numren som gick bra och då hörde vi Fran ropa till oss att vi skulle komma.
Och där såg jag honom mellan läktarna tillsammans med cirkusdirektören.
Direktören var en man i Frans ålder (c:a 45-50), som tränade med vikter och som hade slutnumret och huvudnumret som clown.Vi hade pratat någon gång om träning; hans fru brukade få halva av min lön från mig, och sätta det i kassaskåpet , jag ville ha pengar kvar efter cirkussäsongen och inte bränna bort allt.

Fran sade: jag ville att direktören skulle titta på dig och höra vad han tyckte.
Det tog inte många månader för dig att lära dig och bli vän med trapetsen gosse, sade han med ett leende.Jag har fått mycket god hjälp sade jag lite blygt.
Det är jag säker på sade han, och tittade på mina leende kamrater.Fran och jag har snackat lite, och tycker att du
ska få en chans att uppträda framför publik istället för han.
Så första gången som det inte blir alldeles för mycket folk får du hoppa in..................


Veckan efter fick jag hoppa in istället för Fran , och efter några få uppvärmningsminuter uppe i trapetserna körde vi för fullt , eller nästan , men nervositeten släppte ganska snabbt och det gick bra.
Vi fortsatte så ett tag tills det blev så att Fran och jag delade på uppträdanden, vilket han tyckte att det var väldigt skönt eftersom hans axlar hade blivit sämre och sämre med tiden.
Det tog inte många veckor till förrän han sade att det var lika bra att jag tog alla uppträdanden och att han skulle bara koncentrera sig på att träna oss så att vi skulle bli riktigt bra.
Så jag sluta städa och bära redskap helt och hålet och koncentrerade mig bara på trapetsen.


Nu var man cirkusartist , fick mera pengar , och bra trapetskompisar och livet lekte när vi turnerade från stad till stad.


Men tjejer då, säger ni ungtuppar förstås.Ja, spanska tjejer var inte så frigjorda i slutet på 60 talet(jag tror att jag har sagt det förut), men när vi kom efter uppträdanden med våra dräkter och glamour, så var det väldigt lätt att få kontakt med vackra tjejer och visa de runt i cirkusen......
Jag var blyg och lite ``otränad`` i konsten att förföra tjejer, om man jämför mig med Marcos som såg ut som en Hollywood star blond , lagom muskulös och vacker(no homo ) och Sami som kunde charma vilken brud som helst. Så jag hade bra hjälp(i och med att jag kom med de) i det här området också, om man säger så.


Vi blev bättre och bättre och numren svårare och svårare, men vi körde på för full maskin, fulla av självförtroende, och påhejade av Fran som fick beröm från alla på cirkusen , med all rätt , han var mycket duktig.Om vi bara hade haft bättre redskap och utrustning.........................


I Valencia (östra Spanien),kom Marcos till mig efter en mycket hög dubbelvolt någon hundradel för sent, så jag fångade honom på fingrarna istället för handlederna och jag orkade hålla i honom på uppsvingen ovanför närmaste platserna på läktarna, men tappade honom precis när man skulle svänga tillbaka till hans trapets.

Det finns ett mindre skyddsnät som går upp ovanför läktarna till taket och han ramlade på det här nätet.Vi var vana att landa på nätet vi hoppade ner på nätet i slutet på numret (även om det brukar vara stora nätet).
Det hade inte varit så farligt alltså, OM fästet på lilla nätet inte hade lossnat så att Marcos ramlade ner på publiken.

Kaos på cirkusen! Jag tittade ner, och sen tittade på Sami som redan börjat hoppa ner på stora nätet.Jag hoppade också ner och försökte att inte hoppa på Sami nu(det var det som fattades).Det gick bra, och vi sprang till Marcos som tack och lov, stod redan på knän bredvid en dam som vred sig av smärta med en konstig vinkel på armen.
Marcos skrek till oss: ring till en ambulans hon har brutit armen.
Fran som kom springande, och skrek åt mig att direktören hade en telefon kopplad till sin husvagn , så jag sprang dit
och mina kamrater fick ta hand om kaoset där så länge.

Jag kom in springande i husvagnen utan att knappast knacka på dörren och fick ut vad det som hände.Direktören vad redan sminkad och färdig eftersom hans uppträdande skulle komma efter vårt.Han sade till sin fru att hon skulle ringa till ambulansen och vi sprang tillsammans.
Han verkade lugn medan vi sprang men jag såg att det var samma lugn som när han uppträdde(alltså behärskning av känslor bara).Sa du att nätet gick sönder? Då såg jag på en hundradels sekund lite ilska i ögonen.Ja svarade jag, fästen uppe vid taket lossnade.OK så här gör vi sade han (behärskning igen), jag går och pratar med publiken och uppträder efter , ni får ta ut damen försiktigt på en ``sjuksäng```så att ambulansen kan hämta henne så fort som möjligt.När ambulansen har hämtat henne så gör du mig ett tecken så att jag kan lugna publiken ännu mera.


Direktören hade haft sin cirkus länge, han kunde sin publik väldigt bra, och hade haft turbulenta situationer inne i stora tältet förut. Han lugnade de och talade om att han hade fått tecken att damen var på väg till sjukhuset, och började uppträdda försiktigt och proffsigt så det gick bra till slut.

Vi mådde inte så bra den här kvällen , Marcos hade ont på flera ställen även om han tyckte inte att det behövdes någon undersökning.Han skulle bara ta ett het bad sova länge.Fran var jätte orolig på vad direktören skulle säga när han snart skulle komma och prata med oss , det var han som var ansvarig för redskapen till trapetsen , och han hade säkert snålat för mycket med det där.
Jag hade skuldkänslor , jag hade tappat Marcos, och tänkte hela tiden om jag hade kunnat undvika det.


Direktören kom till oss, och jag såg på en gång att nu vad det inte något pokerface inte.Han såg arg ut och vi visste att han hade ganska häftigt temperament.
Det första han gjorde var att fråga Marcos hur det var med honom.Marcos sade att han hade lite ont men att det verkade inte vara något farligt att han hade landat på damen innan han rullade ut till golvet.
Tror du att du kan gå upp på trapetsen imorgon om du vilar till dess? Det är väldigt viktigt att du går upp igen inte minst för din skull , så att du inte hinner få någon större rädsla.
Det är sant sade Fran ju fortare du går upp desto bättre och du också sade han och vände sig till mig.
Jag kan gå upp imorgon om det behövs sade Marcos.Ja det behövs sa direktören ,vila dig ordentligt till imorgon bara.
Då vände han sig till mig ,du måste gå upp också eller hur?
Ja, jag ska skärpa mig ordentligt också.Ja, det ska man alltid göra där uppe eller hur Fran , Fran nickade allvarligt med huvudet.
Ni hade kanske blivit för kaxiga allihopa, och tappade lite skärpa när det hade gått så bra ett tag, så nu får jobba hårt och inte styla onödigt i luften för mycket förrän ni avklarat numret.Ja, jag har tittat på er flera gånger , och ni är bra , men nu måste ni bli säkrare också.Det där får du fixa Fran.Fran nickade allvarligt igen.


Nu, det här med nätet.Det ända jag behöver säga, är att det hade bara varit en liten läxa som ni hade fått med inga allvarliga konsekvenser, om nätet hade varit OK eller hur?
Han tittade allvarligt på Fran som bara kunde nicka igen.
Så här gör vi sade han,Marcos vilar ikväll till imorgon, men ni måste gå till sjukhuset och kolla hur damen mår nu.

Ja, vi hade tänkt göra det sade vi.Ni måste göra det varje dag som vi är i Valencia sade han, det är synd om henne, och tänk om hon anmäler oss för bristfällig utrustning sade han.(Nu vet vi att detta var fortfarande på 60 talet och man var inte så noga med anmälningar i Spanien som man är nu för tiden, men hon hade all rätt att anmäla oss).

Ah, och nätet får ni reparera ordentligt och testa det även om det tar hela natten, och inte snåla mera med säkerhetsutrustning grabbar.God kväll.



Ja , vi klarade stormen och fixade nätet och uppträde nästa dag och vi var så skärpta så allt gick bra.Ja då, vi var lite nervösa när Marcos gjorde samma nummer som vi
missade kvällen innan, det måste man säga,Dessutom var all personal på cirkusen med direktören i spetsen där nere och tittade på oss.

Vi besökte damen varje dag, hon kände sig bra efter omständigheterna redan ett par dagar efter och läkarna hade sagt att armen skulle bli helt bra.
Damen var en änka i sina bästa år, omkring 40 år och vi började ana att hon var lite förtjust i Marcos, som Sami hade gett lektioner i att charma ladys, inte vara se vacker ut och le he he.


Naturligtvis var vi jätte glada att damen skulle bli helt bra i armen, men vi var lite oroliga fortfarande att någon skulle övertala henne att anmäla cirkusen.Dagarna gick och direktören ville också vara säker på att det inte skulle bli någon anmälan.

Vi sade till Marcos att han måste fråga henne på något sätt. Att han var rädd på att vi skulle bli anmälda, och kanske till och med förlora vårt jobb på cirkusen eftersom det var vårt fel.Marcos var säker på att hon inte skulle anmäla oss, men vi insisterade i att han måste fråga henne.

Nästa gång som vi var på besök hos henne , lämnade vi diskret Marcos ensam med henne och gick till kafeterian en liten stund.
När vi kom tillbaka och fick komma in satt Marcos på sängkanten och de höll varandra i handen.Marcos såg lite besvärad ut medan damen såg strålande ut.
Nu vad det hon som hade styrningen i rummet kändes det som.

Hon tittade på Marcos som rodnade en aning och sen på oss, och sade med ett leende.Grabbar hur kunde ni tro att jag skulle anmäla er ; jag har haft ett ganska tråkigt liv ett bra tag , tills jag gick på cirkusen och den här ängeln föll i min famn och tittade igen på Marcos som såg klart lite besvärad ut när Sami tittade på honom.
Det här är det bästa och mest spännande son har hänt mig och jag hoppas verkligen att när ni är i Valencia hälsar på mig.

Ja,så fort vi var ute, sade Sami till Marcos , du behövde inte ha älskat med henne heller, och hans skratt kom som på beställningen igen.Marcos förklarade att de bara hade pussats och att han ville bara vara snäll , därför gjorde han det.Ja , ja, ja, jag känner dig din perversa ängeln, du älskade med henne och njöt varenda sekund.F..n sluta Sami det är inte roligt längre.........................
Så höll de på medan jag tänkte att vi hade haft ett fantastiskt tur i oturen med nätet, ingen var allvarlig skadad,ingen anmälning och allting hade slutat bra.


Hoppas att jag kunde underhåla er en stund, nu är det verkligen slut på historien.

[HulkH]

amen vafan, jag som ville läsa lite innan jag skulle dra ut:O men hinner ju inte läsa ALLt det där.... får bli till å läsa när man kmr in

Keep up the good stories man!

[Spinkis]

Haha underbar historia!

[limenka]

Vem kunde ana att en MILf skulle få till det

[jonjoo]

Riktigt bra historia! Haha, lite småkul på slutet med

[Fastback]

Ursprungligen postat av Backday

Tack ska du ha Fastback.Vad är tanken(betydelse) bakom ditt ``namn``?
På mitt namn Backday är: ``dagen som man tränar rygg`` , därför att jag tycker om att träna ryggen hårt.

Ingen direkt tanke bakom mitt namn, utan det är mer bara att jag gillar Fastback modellerna av Ford Mustang. Det har gjort så att jag ofta använder det som "namn"

Riktigt roligt att läsa fortsättningen på din historia! Kanonkul verkligen!

[Backday]

Ursprungligen postat av HulkH

amen vafan, jag som ville läsa lite innan jag skulle dra ut:O men hinner ju inte läsa ALLt det där.... får bli till å läsa när man kmr in


Keep up the good stories man!

Thanks, I will .
Ha ha , tänk att det alltid blir längre än vad man tror när man berättar en historia...............

Ursprungligen postat av Spinkis

Haha underbar historia!

Tack ska du ha Spinkis.

Ursprungligen postat av limenka

Vem kunde ana att en MILf skulle få till det

He he , varför inte? även om än idag är jag inte säker på vad som verkligen hände på sjukhuset mellan de två.

Ursprungligen postat av jonjoo

Riktigt bra historia! Haha, lite småkul på slutet med

He he,`` those were the times``.................

Ursprungligen postat av Fastback

Ingen direkt tanke bakom mitt namn, utan det är mer bara att jag gillar Fastback modellerna av Ford Mustang. Det har gjort så att jag ofta använder det som "namn"

Riktigt roligt att läsa fortsättningen på din historia! Kanonkul verkligen!

Kul att du tyckte om historien.
Jag förstår precis vad du menar med Fastback nu.Jag har en Camaro Iroc , och när jag höll på att greja med den som mest, var mitt namn på olika forum BenIroc

[goodie]

Riktigt rolig läsning. Tack för att du delar med dig!

[bug]

Grymt underhållande!

[Backday]

Ursprungligen postat av goodie

Riktigt rolig läsning. Tack för att du delar med dig!

Inga problem , kul att du tyckte om den.

Ursprungligen postat av bug

Grymt underhållande!

Tack så mycket bug
------------------------------------------------------------------
------------------------------------------------------------------
Sommarn 2006: hård deffning till en fototävling i USA .

[Backday]

3 bilder till från 2006.