Den ärligaste journalen på Kolo

[blåvitt]

Snyggt att du kom iväg mitt under en dip! Bådar väl för när det ljusnar igen

[Anton Fräs]

Ursprungligen postat av blåvitt

Snyggt att du kom iväg mitt under en dip! Bådar väl för när det ljusnar igen

Tack så mycket. Hoppas att det inte är för illa med foten nu bara.

[Anton Fräs]

Får se om jag orkar iväg idag, har ont varstans och väldigt ledsen och försöker samtidigt rodda med vården och fkassan som inte pratar med varann.

[Anton Fräs]

Herre Gud den ena handen vet inte vad den andre gör, ingen samkörning mellan vård och fkassa och inte ens personalen på fkassa (min coach och min handläggare) har koll på läget. Nu väntar jag på samtal från fkassan som ska prata med vården om gemensamt möte och samtal från vården om samma sak, eller något. Så jävla rörigt, blir helt slut. Fick ta tillbaks min ansökan om fortsatt ersättning pga. nån byråkratisk regel hit och dit med.

[Anton Fräs]

Sover allt mer igen, ökat senaste veckorna. Nästan konstant tanken att varför ska jag vara vaken? Det är meningslöst. Död inombords utom när jag blir rasande eller gråter en stund här och där.

[Anton Fräs]

Är verkligen bedrövligt deprimerad igen, orkar inte med mycket, nästan konstant nedstämd utom när jag drabbas av fullkomligt raseri 1-2 ggr/dag. Precis tränat klart, känner ingenting annat än att jag är ledsen, besviken och misslyckad.

[Lafayette]

Märkligt att du måste göra så mycket själv. Hjälper inte dina kontaktpersoner till med det? Inget man orkar styra med när man mår så dåligt.

Hoppas din dipp lägger sig snart. Något specifikt som triggat i gång den? Du hade ju en bra period nyss. Sikta på att arbeta med dina problem och bli mer stabil, kämpa på mannen. Sen läser du om Dios inlägg några gånger till och inser att du har möjligheter och en god framtid.

[Diomedea exulans]

Styrketräning är nog egentligen inte den bästa bota-depressions-träningen. Det har ingen fast tidpunkt så man tvingas inte dit. Och det är ensamt.

Utöver styrketräning tycker jag du ska göra något av följande:
- Någon sport där man får ut aggressioner. Kanske boxning eller boxaerobics. Socialt är det också. Ingen kommer bry sig om att du är "supertungviktare".
- Frigörande dans.
- Gruppterapi. Den där klassikern där man sitter i ring och pratar om alla sina problem med främlingar. Det finns säkert såna som är specifikt inriktade på ätstörningar.

[Anton Fräs]

Ursprungligen postat av Lafayette

Märkligt att du måste göra så mycket själv. Hjälper inte dina kontaktpersoner till med det? Inget man orkar styra med när man mår så dåligt.

Hoppas din dipp lägger sig snart. Något specifikt som triggat i gång den? Du hade ju en bra period nyss. Sikta på att arbeta med dina problem och bli mer stabil, kämpa på mannen. Sen läser du om Dios inlägg några gånger till och inser att du har möjligheter och en god framtid.

Nej det går knappt att få tag på dom. Tack för input, ska försöka.

Ursprungligen postat av Diomedea exulans

Styrketräning är nog egentligen inte den bästa bota-depressions-träningen. Det har ingen fast tidpunkt så man tvingas inte dit. Och det är ensamt.

Utöver styrketräning tycker jag du ska göra något av följande:
- Någon sport där man får ut aggressioner. Kanske boxning eller boxaerobics. Socialt är det också. Ingen kommer bry sig om att du är "supertungviktare".
- Frigörande dans.
- Gruppterapi. Den där klassikern där man sitter i ring och pratar om alla sina problem med främlingar. Det finns säkert såna som är specifikt inriktade på ätstörningar.

Kan inte göra något som involverar kroppsvikt mer eller mindre, fötterna klarar inte det och har ju fått ont nu av bara cyklingen/styrketräningen tyvärr. Jag kommer inte få någon terapi från vården, i så fall får jag bekosta det privat och det finns det ingen chans till, behöver spendera 5000-6000 under sommaren bara för att fixa tänderna. Tack för att du skriver och försöker.

[Anton Fräs]

Datum: 190531

Promenad
10 min

Cykel
50 min 18,7 km

Militärpress
20kgx10
40kgx8
50kgx3x5

Maskinrodd
20kg + 20kg x4x20

Smalbänk
20kgx15
40kgx2x15

Latsdrag
3x12 (mellantungt)

Stångshrugs
3 lätta set

Axelrehab (utåtrotationer, wall slides, stående rotationer)
Ett gäng set

Kommentar
Gick ganska bra idag får jag ju säga, på något bättre humör med.

[Anton Fräs]

Herre gud vad tiden kryper fram, varje dag känns som den vore tre dagar, är konstant uttråkad och kommer inte på något att göra för att bryta det. Beror mycket på att jag är så deprimerad med, inget som intresserar mig.

[shadowfire]

För en utomstående som läser det du skriver så blir det så otroligt uppenbart när du går in i en dipp och landar i mörkret. Det märks så extremt tydligt och det är så galet kännetecknande för olika depressiva tillstånd. Just det där när man bara ser hinder och har noll hopp, inte ens om någon presenterar ett alternativt lösningsförslag så kan man ta in det. Det blir liksom bara blockat. Tomheten, hopplösheten, motivationssvackan, att inte ha lust med något osv. Allt som man egentligen skulle må bra av, tappar man lust eller intresse att göra. Sedan det där med utseende, frisyr, kläder och sådant - ibland kan det bli "fuck it all" även på den fronten. Varför ska man bry sig om sig själv osv?

Läste ikapp lite här nu då jag inte varit inloggad på ett tag och grillade nog den posten bäst. Ibland är det inte så tokigt att förnya sig lite estetiskt, hitta en ny look som man gillar kanske. Trots allt är ens spegelbild det många av oss möter nästan direkt varje dag när man kliver upp. Jag förnyade själv min garderob lite nu efter årsskiftet (jag har ett pågående projekt som löper hela året med att städa ut gammalt och lyfta in nytt, men sprider ut det av ekonomiska skäl). Det var bara en go kick att ta på sig en helt ny kostym och känna känslan av en ny look. Blev lite måbra-feeling av en sådan enkel sak och likaså lite positiva kommentarer på jobbet osv. Hoppas du får till något du trivs med vad gäller ansiktsbehåringen! Galet avis på skägget iaf, jag får så jävla dåligt skägg så jag ser ut som en enda sextiotalsbuske i hela ansiktet om jag försöker mig på något mer än tredagars.

[shadowfire]

Jag tycker du borde starta en blogg, kanske rentav anonym just för att kunna vara än mer öppen om du känner för det. Dels får du en naturlig ventil där. Det kan faktiskt vara skönt att bara skriva av sig ibland för det gör att man processar tankar samtidigt som man skriver. Sedan finns det många andra där ute som dels skulle känna igen sig, dels kanske komma med pepp och stöd på många sätt och vis. Mer än vad du kanske får på ett forum som detta. Kanske vettigare råd och tips från folk som har tagit sig ur liknande situationer. Kanske skulle det också kunna vara något bra för att uppmärksamma situationen kring vårdbehov och allt sådant också.

Det finns faktiskt ett par som rentav blivit kända från att ha varit i ett sämre tillstånd och bloggat sig ur det och nu inspirerar och motiverar andra i sin kamp. Kämpa på iaf kompis, never give up!

Edit: sedan säger jag bara mer katter. Absolut mer katter. Alltså Sune är mitt livselixir under mörka dagar, helt klart :P

[Anton Fräs]

Ursprungligen postat av shadowfire

För en utomstående som läser det du skriver så blir det så otroligt uppenbart när du går in i en dipp och landar i mörkret. Det märks så extremt tydligt och det är så galet kännetecknande för olika depressiva tillstånd. Just det där när man bara ser hinder och har noll hopp, inte ens om någon presenterar ett alternativt lösningsförslag så kan man ta in det. Det blir liksom bara blockat. Tomheten, hopplösheten, motivationssvackan, att inte ha lust med något osv. Allt som man egentligen skulle må bra av, tappar man lust eller intresse att göra. Sedan det där med utseende, frisyr, kläder och sådant - ibland kan det bli "fuck it all" även på den fronten. Varför ska man bry sig om sig själv osv?

Läste ikapp lite här nu då jag inte varit inloggad på ett tag och grillade nog den posten bäst. Ibland är det inte så tokigt att förnya sig lite estetiskt, hitta en ny look som man gillar kanske. Trots allt är ens spegelbild det många av oss möter nästan direkt varje dag när man kliver upp. Jag förnyade själv min garderob lite nu efter årsskiftet (jag har ett pågående projekt som löper hela året med att städa ut gammalt och lyfta in nytt, men sprider ut det av ekonomiska skäl). Det var bara en go kick att ta på sig en helt ny kostym och känna känslan av en ny look. Blev lite måbra-feeling av en sådan enkel sak och likaså lite positiva kommentarer på jobbet osv. Hoppas du får till något du trivs med vad gäller ansiktsbehåringen! Galet avis på skägget iaf, jag får så jävla dåligt skägg så jag ser ut som en enda sextiotalsbuske i hela ansiktet om jag försöker mig på något mer än tredagars.

Ursprungligen postat av shadowfire

Jag tycker du borde starta en blogg, kanske rentav anonym just för att kunna vara än mer öppen om du känner för det. Dels får du en naturlig ventil där. Det kan faktiskt vara skönt att bara skriva av sig ibland för det gör att man processar tankar samtidigt som man skriver. Sedan finns det många andra där ute som dels skulle känna igen sig, dels kanske komma med pepp och stöd på många sätt och vis. Mer än vad du kanske får på ett forum som detta. Kanske vettigare råd och tips från folk som har tagit sig ur liknande situationer. Kanske skulle det också kunna vara något bra för att uppmärksamma situationen kring vårdbehov och allt sådant också.

Det finns faktiskt ett par som rentav blivit kända från att ha varit i ett sämre tillstånd och bloggat sig ur det och nu inspirerar och motiverar andra i sin kamp. Kämpa på iaf kompis, never give up!

Edit: sedan säger jag bara mer katter. Absolut mer katter. Alltså Sune är mitt livselixir under mörka dagar, helt klart :P

Tack för dina inlägg vännen, jag tror med det hade eve varit bra att göra nåt med hår och så men är verkligen beyond broke. Fortsatt rejält nere i mörkret men ska försöka träna imorgon åtminstone.

[Diomedea exulans]

Det är du, King Grub, och sen är det typ fyra pers till på hela internet som skriver bra. En blogg skulle nog inte vara en dum idé.