Citat:
Ursprungligen postat av knooox
Kroppen är duktig på att hitta, eller åtminstone närma sig, energibalans. Jag vet precis vad du menar. Jag behöver äta hur lite som helst för att gå ned i vikt, och väldigt mycket för att gå upp i vikt.
|
True. Blir mer och mer övertygad om att 'adaptive metabolism' är en viktig grej/faktor.
*Adaptiv metabolism
*Sänkt/harvad ämnesomsättning (lite samma tänk, fast ändå inte, som adaptiv metabolism?)
*Överskattat sitt energibehov
*Feluppskattning/räkning av kalorier
*Tjockisgener (kroppen vill inte släppa på fett för man går under sin trivselvikt/setpoint)
*Sänkt TDEE pga mindre energiintag (både i vardagen/spontanaktivitet och under vanlig fysisk aktivitet)
*Regainar muskler (kommit tillbaka från viloperiod)?
*Bygger muskler (vikten rör sig knappt nedåt men spegelbilden blir mycket bättre)?
Bara några saker som jag tänkt på min senaste diet. Har varit med om samma; "endast" gått ner från 95-97kg till 89-90kg även fast jag "borde" gå ner 750-1000g i veckan (takten varit mer 0.4-0.5kg).
Räknade kalorier slaviskt under min senaste bulk där jag gick upp 6-7kg på 6 månader. Utgick därefter mina kalorier under nuvarande deff. Har t.o.m sänkt mina uppskattade underhållskalorier, räknade 3k vid vila under bulk och nu 2.7k, så gjort en 'reverse diet' fast omvänt (lol). :P Alltså "räknat om" energibehovet allt eftersom dieten fortskridit.