Citat:
Ursprungligen postat av Kaalle
Snackar du mycket Dio? Det är ofta rätt jävla påfrestande med sådana människor. Om dom inte är särdeles intressanta och har massa spännande att berätta dvs. Testa lyssna mycket, du har ju humor så försök skoja och var lättsam och håll lite distans, agera obrydd och var soft absolut inte för "på".
Det är inte så svårt egentligen. Om det har gått så långt att hon går med på att träffas så ska det inte behöva bli såhär. Ofta är det lättare än man tror, men man försöker för mycket så blir det fel. Du är kreativ och neurotisk har du nämnt, även rätt känslostyrd rite? Då är det nog lätt att du gör ett första intryck av att vara lite "wierdo" även om det är långt ifrån sanningen om man lär känna dig, nu gissar jag bara här.
Inte för att jag är nån expert men psykologin bakom detta är inte raketvetenskap egentligen. Nyckeln är hälsosam dos självmedvetenhet och lite analytisk förmåga.
Sen ok, ibland blir det bara fel och det kan mycket väl vara bådas "fel". Man är ej kompatibla helt enkelt. Men du gillade ju henne, så då handlar det ju bara om att få henne att gilla dig.
|
För det första ifrågasätter jag ditt påstående att ”om det gått så långt som till träff ska det inte behöva bli såhär”. Det är väl ganska vanligt att det klaffar online men inte när man väl träffas? Jag skulle väl säga att kanske 70 % av mina IRL-träffar är ”framgångar” (antingen att det leder till sex, eller att hon vill träffas igen, eller bådadera). Är det ett dåligt ratio?
Du frågade om jag snackar mycket. Jag brukar få höra att jag upplevs som tystlåten. Men om man är på en dejt brukar jag såklart försöka undvika pinsam tystnad.
Angående vad jag snackar om: jag brukar skriva i dessa dejtingtrådar att jag är skitdålig på tjejer/dejting. Ofta tolkas det som falsk blygsamhet, och möts av sarkastiska kommentarer som ”höhö, ja, du måste ju vara skiiiitdålig på tjejer/dejting som har legat med [nämner hur många jag har legat med] tjejer...
” Men jag menar verkligen allvar med att jag inte har något jävla game överhuvudtaget. Jag försöker bara vara så snäll och rolig som möjligt — vilket för övrigt är exakt vad jag gör när jag träffar människor utanför dejtingsammanhang också — och ibland funkar det. Utöver det är jag totalt jävla clueless. Jag märker på ditt inlägg att du är ljusår bättre än mig (med kommentarer som ” psykologin bakom detta är inte raketvetenskap egentligen”)
Men ett undantag finns det till ovanstående. En dejting-regel har jag. En renodlad raggningstaktik, om man så vill: Jag pratar så lite som möjligt om mig själv under en dejt. Det var relativt nyligen jag märkte vikten av detta. Skälet är väldigt enkelt: Det finns mest negativa saker att säga. Börjar vi prata om mina utbildningar måste jag berätta att mitt plugg bara varit skit. Samma sak med min karriär, mina relationer, osv. Jag hade själv blivit lite avtänd om en tjej började redogöra för tre decennier av misslyckanden. Så jag förstår det.
Min poäng med den här långa utläggningen är: Nej, jag höll inte låda, utan jag lyssnade mycket, ställde frågor och återkopplade.
Och ja, jag skulle säga att kreativ, neurotisk och känslostyrd stämmer in väl på mig.
Men inget av ovanstående verkar ha varit där skon klämde den här gången, för hon gav mig nämligen en förklaring till varför hon inte var intresserad: hon skrev att när vi hade chattat innan vi träffades så märkte hon att jag förväntade mig att ha sex med henne, medan hon bara var ute efter att lära känna någon som människa, och sen KANSKE, med ytterst lite sannolikhet, låta det leda till någonting mer. Detta gjorde att hon var så spänd och avståndstagande och inte vågade vara sig själv på dejten. Hon tillade även att det märktes på mig att jag ansträngde mig till det yttersta för att få det att inte verka som om jag ville ha sex när vi träffades, men hon förstod ju att så inte var fallet, pga vad jag skrivit när vi chattat.
Ja, vad fan ska jag säga. Till att börja med fattar jag inte varför hon gick med på att träffas överhuvudtaget isåfall. För det andra, hon hade rätt i att jag var attraherad av henne. Sånt händer. Ibland blir man attraherad av människor som man högerswajpar på Tinder. Jag önskar att världen inte såg ut så, men det gör den.
Och hon har givetvis helt rätt i att jag försökte dölja det IRL. Jag märkte ju att hon var ointresserad, så vad skulle jag gjort istället? Lagt in en stöt? Jag försökte bara vara respektfull.
Jag har försökt vrida det här in och ut några gånger i mitt huvud under dagen, men kommer inte fram till vad jag borde gjort annorlunda. Inte antytt att jag var intresserad av sex i chatten? Då hade jag ljugit —> fail. Inte försökt dölja att jag var intresserad av sex IRL? Det hade varit sextrakasserier —> fail.
Kul att det blir lite analyserande i tråden iallafall, för jag är rätt förvirrad.