Nytt jobb och tjänstledighet

[perl]

Problemet för den firma du arbetar på är att dom i teorin inte kan anställa en ny person redan nu om du kommer tillbaks utan blir tvingade att köra denna på tillfällig anställning tills det att dom vet hur du vill göra.
Allt beror på vilken typ av tjänst man har och om det kostar företaget mycket tid och därmed pengar att utbilda en ersättare så ser det inte bra ut för möjligheten till tjänstledighet eftersom dom då eventuellt har utbildat en person som dom inte kan anställa om du kommer tillbaks (såvida dom nu inte behöver utöka antalet anställda redan från början). Det finns inga garantier för att få ledigt om det inte står i avtalet, speciellt inte om det är en konkurrerande verksamhet. Lättast tror jag är att vara öppen med nuvarande chef och reda ut vad som gäller.

[Permaximum]

Jag kanske till och med bör höra med nuvarande chef angående tjänstledighet redan innan jag blir erbjuden den andra tjänsten, så att administrationen går snabbare vid ett eventuellt erbjudande? Eller är det att ta händelserna i förskott? Min nuvarande chef är medveten om att jag kollar på andra alternativ pga att jag saknar utmaningar just nu. Så jag kan hänvisa till att tjänstledigheten skulle kunna vara ett sätt att få stimuli utan att för dens skull byta jobb.

[Rahf]

Det är upp till dig hur öppna du vill spela dina kort. Att informera din chef om det innan något är klart kommer inte leda till något positivt. Vad kommer denna chef säga ifall du inte får den nya tjänsten och direkt återgår till din nuvarande?

Sen kan man ju säga att om valet står mellan två personer kommer båda informeras om att deras chanser är väldigt goda.

[Permaximum]

Min personlighet gör att jag inte kan lita på mina spontana beslut. Därför har jag infört inofficiell handläggningstid för mig själv för att felbeslut ska minimeras. Det som händer när jag flyttar frågeställningen hit istället för i min hjärna är att forumet agerar som ventil mot spontanbesluten. Det är därför jag kastar ut alla funderingar direkt.

[Rahf]

Det handlar mindre om spontana beslut, och mer om en inre prioriteringsordning samt en liten förståelse för människors professionella beteende. De flesta klarar enkelt av att hantera en anställd som kommer in och meddelar att situationen är på ett visst sätt, alla andra händer är skakade, kontrakt signerade, och man ber om tjänstledigt för en prövoperiod på annat håll.

Det folk kan reagera illa på är när man lägger fram en ofullständig handlingsplan som kan tolkas negativt. Vandrar man in till sin chef och säger att man funderar på att röra sig vidare eller att man kanske kommer ansöka om tjänstledigt har man direkt utmanat denne att reagera, utan att ha åstadkommit ett skit i endera riktning. Följdfrågorna därefter kommer man förmodligen inte kunna besvara rakt och konkret, utan det blir återigen lite flyktigt, och reaktionen blir neutral eller negativ.

Man utmanar inte sin chef innan allt annat antingen är bestämt eller garanterat. Man trycker inte på stora röda knappen förrän de viktigaste lamporna lyser grönt. Och man gör det enkelt, rakt, och koncist. Inga ursäkter, inget löst snack.

[Permaximum]

Det jag menar är mer att tanken om att fråga om tjänstledigt i förväg skulle göra att beslutet togs snabbare. Jag vet inte riktigt hur en ny arbetsgivare ställer sig till att behöva vänta på svar angående tjänstledigt först.

Men samtidigt antog tänkte jag att det är precis som du skrev, jag brainstormar här och ställer frågor direkt jag kommer på dom utan större egen reflektion bara för att snabbt få lite feedback. Ursäkta att jag går lite i försvarsposition här men jag känner att jag behöver förklara att jag inte är helt idiotisk. Anledningen till att jag har ett anonymt konto här är just att kunna ställa såna här snabba halvdumma frågor bara för att få diskuterat allt jag undrar över.

Jag tackar väldigt mycket för din feedback, den uppskattas.

[Rahf]

Nya arbetsgivare är medvetna om uppsägningstider och väntetid. Jag säger det återigen: man meddelar inte någon om ett stundande skede och ber om en handling från deras sida, ifall det inte är garanterat att detta skede kommer bli verklighet. Åtminstone inte i detta fallet.

Jag attackerar dig heller inte. Jag behandlar din frågeställning och har försvinnande önskan att linda in saker nuförtiden. På samma sätt som att ett sakligt mail inte innebär att personen som skrev det är upprörd eller hyser agg.

[Jorgen]

Ursprungligen postat av Mental

Nej?

Som arbetsgivare har jag två val här, godkänna tjänstledigt, vilket innebär att personen kanske kommer tillbaka efter 6 månader eller kanske inte gör det.
Eller Neka varpå personen faktiskt säger upp sig och således inte kommer tillbaka.
I båda fallen behöver man rekrytera till en vakans, skillnaden blir i vad man kan erbjuda antingen en direkt anställning eller ett vikariat med sanorlik övergång till tillsvidare.
Är det en bra person som man investerat i, och som man helst skulle behålla, så beviljar man ju tjänstledigt, är det en jobbig jävel så nekar man och hoppas den säger upp sig.

Jag fick tjänstledigt från mitt förra jobb för att prova på det nuvarande.
Och min personalchef resonerade precis som Mental gör här ovan.

Jag var öppen med att jag var intresserad av att prova på något annat och begärde tjänstledigt för detta, och berättade samma sak för min nuvarande arbetsgivare.
Det var inga problem för någon av parterna.

[perl]

Ursprungligen postat av Rahf

Det handlar mindre om spontana beslut, och mer om en inre prioriteringsordning samt en liten förståelse för människors professionella beteende. De flesta klarar enkelt av att hantera en anställd som kommer in och meddelar att situationen är på ett visst sätt, alla andra händer är skakade, kontrakt signerade, och man ber om tjänstledigt för en prövoperiod på annat håll.

Det folk kan reagera illa på är när man lägger fram en ofullständig handlingsplan som kan tolkas negativt. Vandrar man in till sin chef och säger att man funderar på att röra sig vidare eller att man kanske kommer ansöka om tjänstledigt har man direkt utmanat denne att reagera, utan att ha åstadkommit ett skit i endera riktning. Följdfrågorna därefter kommer man förmodligen inte kunna besvara rakt och konkret, utan det blir återigen lite flyktigt, och reaktionen blir neutral eller negativ.

Man utmanar inte sin chef innan allt annat antingen är bestämt eller garanterat. Man trycker inte på stora röda knappen förrän de viktigaste lamporna lyser grönt. Och man gör det enkelt, rakt, och koncist. Inga ursäkter, inget löst snack.

Absolut finns det en poäng i detta, men vilken chef skulle reagera negativt och ta det som en utmatning om man frågar hur företaget ställer sig till tjänstledighet för att prova på annat jobb? Vilka frågor kan man då ställa som gäller regler för ens anställning utan att utmana denne?
Kanske är så att alla chefer totalt ser ner på en, jag vet inte. Har aldrig upplevt detta själv däremot.
Men på samma sätt tror jag att om man är så som chef kommer man ändå se ner på den personen som kommer in och har allt klart. Finns liksom ingen idé att komma tillbaks till företaget med svansen mellan benen eftersom denne typ av chef troligen ändå alltid kommer se dig som en osäker anställd och hysa agg mot dig om man inte ens kan besvara en enkel fråga gällande anställningsregler.

[agazza]

Jag hade sökt tjänstledighet för att plugga som dom inte kan neka och inte berättat något, därefter hade jag sagt upp mig ifall jag fått fast anställning på den nya bättre tjänsten, du kan plugga och vara tjänstledig länge.

Sök en distanskurs som inte kostar något, gör inget ifall du kuggar en sån rakt igenom

[Rahf]

Ursprungligen postat av perl

Absolut finns det en poäng i detta, men vilken chef skulle reagera negativt och ta det som en utmatning om man frågar hur företaget ställer sig till tjänstledighet för att prova på annat jobb? Vilka frågor kan man då ställa som gäller regler för ens anställning utan att utmana denne?
Kanske är så att alla chefer totalt ser ner på en, jag vet inte. Har aldrig upplevt detta själv däremot.
Men på samma sätt tror jag att om man är så som chef kommer man ändå se ner på den personen som kommer in och har allt klart. Finns liksom ingen idé att komma tillbaks till företaget med svansen mellan benen eftersom denne typ av chef troligen ändå alltid kommer se dig som en osäker anställd och hysa agg mot dig om man inte ens kan besvara en enkel fråga gällande anställningsregler.

Nu syftar jag inte främst på att en chef kommer reagera negativt och ta det personligt. Jag syftar inte heller på någon som ser över sina anställda med spett och blåslampa. Snarare är det scenariot där man informerar om någonting som kanske kommer hända. Om folk skulle komma till mig med information som inte tjänar något syfte ännu, och kanske aldrig, kan jag lätt bli lite frustrerad. Jag kommer definitivt bli irriterad om någon väljer att fortsätta surra kring det här, när saken ändå inte är klar.

[Sarco]

Många bra råd i den här tråden.

Jag håller med Jörgen och Mental i grunden: om man inte är tvungen att bevilja tjänstledighet (vilket man är ibland) så väljer man utifrån vad som är mest lämpligt. En anställd man egentligen vill ha kvar beviljar man normalt tjänstledigt och hoppas på att gräset inte ska vara grönare på andra sidan. Problemet är oftast att det tar mer än 6 månader att upptäcka det. Men då vill man ändå ha en bra relation kvar när personen ifråga söker sig tillbaka efter 1 år eller 2.

Sen beror det ju på din relation med din chef och hur kulturen är på din arbetsplats och din bransch. Jag försöker alltid att ha en aktiv dialog med alla anställda. De är inte rädda för att tala med mig om att de funderar på andra jobb. I längden tjänar alla på det - jag får bättre planeringsförutsättningar på lång sikt och ärligt talat bidrar det klimatet snarare till att färre byter jobb, inte fler.

I min värld måste en person jag tänker anställa berätta för sin chef innan jag ger ett erbjudande, för det gör jag knappast utan referens från nuvarande chef. Och då kan man ju lämpligen ta upp frågan om tjänstledighet samtidigt som man ber chefen vara referens.

Sen är det inte helt ovanligt att jag har en överenskommelse om att vänta med den referenstagningen till det är verkligen nära. Men står det mellan två kandidater är man ju klåpig om man inte pratar med deras nuvarande chefer, eller hur?

Förresten - det är väl självklart att en person som kan få tjänstledigt använder den möjligheten och att man kan prata om det med sin nya arbetsgivare. Precis lika självklart som att man som arbetsgivare använder sig av möjligheten till provanställning.

För er som rekommenderar att ljuga för sin arbetsgivare: oärlighet är det värsta man kan få in på en arbetsplats. Ljug inte för chefen. Då är det kört, i min värld i alla fall.

[Permaximum]

Ursprungligen postat av Sarco

Många bra råd i den här tråden.

Jag håller med Jörgen och Mental i grunden: om man inte är tvungen att bevilja tjänstledighet (vilket man är ibland) så väljer man utifrån vad som är mest lämpligt. En anställd man egentligen vill ha kvar beviljar man normalt tjänstledigt och hoppas på att gräset inte ska vara grönare på andra sidan. Problemet är oftast att det tar mer än 6 månader att upptäcka det. Men då vill man ändå ha en bra relation kvar när personen ifråga söker sig tillbaka efter 1 år eller 2.

Sen beror det ju på din relation med din chef och hur kulturen är på din arbetsplats och din bransch. Jag försöker alltid att ha en aktiv dialog med alla anställda. De är inte rädda för att tala med mig om att de funderar på andra jobb. I längden tjänar alla på det - jag får bättre planeringsförutsättningar på lång sikt och ärligt talat bidrar det klimatet snarare till att färre byter jobb, inte fler.

I min värld måste en person jag tänker anställa berätta för sin chef innan jag ger ett erbjudande, för det gör jag knappast utan referens från nuvarande chef. Och då kan man ju lämpligen ta upp frågan om tjänstledighet samtidigt som man ber chefen vara referens.

Sen är det inte helt ovanligt att jag har en överenskommelse om att vänta med den referenstagningen till det är verkligen nära. Men står det mellan två kandidater är man ju klåpig om man inte pratar med deras nuvarande chefer, eller hur?

Förresten - det är väl självklart att en person som kan få tjänstledigt använder den möjligheten och att man kan prata om det med sin nya arbetsgivare. Precis lika självklart som att man som arbetsgivare använder sig av möjligheten till provanställning.

För er som rekommenderar att ljuga för sin arbetsgivare: oärlighet är det värsta man kan få in på en arbetsplats. Ljug inte för chefen. Då är det kört, i min värld i alla fall.

Jag har ända sen start haft en väldigt öppen dialog med min chef. Redan vid anställning har jag förklarat att jag har höga ambitioner och att jag siktar uppåt inom organisationen. När det visst sig aldrig komma några öppningar pga hur organisationen är uppbyggd har jag förklarat att det kan hända att jag kommer att koll runt efter andra jobb och han är medveten om detta. Har till och med vid ett tillfälle berättat för honom att jag sökt ett jobb internt inom samma företag. Så den delen är väldigt öppen.

Däremot är det väl som Rahf säger. Man kanske inte ska springa in med alla möjliga hypotetiska scenarion hela tiden som chefen måste ta ställning till helt i onödan. Men i just det här fallet hade det ju varit tidseffektivt för alla ifall jag redan nu visste hur man ställer sig till en eventuell tjänstledighet. Med all pappersvändning som ska fixas när det väl drar igång skulle det inte förvåna mig om det tar väldigt länge. Tänker att det ska gå en sväng via HR innan det blir helt klart osv.