Ola Bröstskada.jpg
Klockan 15.30 - 2 veckor sedan, jag kände jag mig starkare än gjort på mycket länge, siktet var inställt på en bänk i 180 kg rangen inom 8-10 veckor. Jag fullkomligen äger 135 kilo i en 5x5 serie , hade avverkat Set # 1,2,3 utan minsta problem samt även flyttat greppet 1 finger utåt för varje set.
Klockan 15.31 - Jag påbörjar set #4. Rep 1,2,3 lirar bra sedan låter det som att riva sönder en handduk, stången dimper ner på pinnarna, BAM !
I en närmast psykotisk dimma inser jag direkt vad som "typ" hänt, jag har råkat ut för det som vart min största mardröm ever, jag har slitit sönder bröstet...
Jag beger mig OMG. iväg från gymmet, på något sätt känner jag att det är illa men jag tar mig hem med 1 arm och väl hemma gör jag det man helst aldrig vill göra, jag tar av mig tröjan för att se hur det ser ut...
Rent spontant ser det inte kaos ut över bröstet men jag kan knappt använda armen, att bröstet däremot är trasigt är en självklarhet men det ser även ut som att biceps är av, då jag har en stor knöl vid korta bicepssenan.... FUCK, tänker direkt på vilka sekundära skador som ev. kan ha uppstått (i själva kraschlandningen)
På ögonblicket av 1 sek har ångesten över att skjuta upp ett träningspass med 1-2 dagar förbyts till att kanske inte kunna pressa ALLS på 6 månader...
Dag 1 - Efter olyckan
Uppskjussad på akuten
Genomgång av händelse med allmänläkare
Div. rörlighetstester (inåtrotation, utåtrotation, drop test, osv)
slätröntgen (för att säkerställa att inte muskelfästet släppt från skelettet)
Hemfärd
Dag 2-14
Efter remiss från akutläkaren får jag komma till ortopenen ca 1 vecka efter olyckan, min arm känns som Frankenstein, fastsydd på kroppen. Första dagarna fick jag inte ens upp handen till munnen.
På ortopeden får jag en Akut-remiss till röntgen för att göra ultraljud, jag ställer frågan varför inte MR och får till svar att ultraljud är minst lika effektivt om ultraljudradiologen/läkaren är skicklig, vilket den jag fick träffa verkligen också var.
Konstateras att mitt vänstra bröst muskelfästet/senan för Pec Major (stora bröstmuskeln) har en ordentlig partiell ruptur (dvs. delvis av), Man kan förklara det som att 2 av 6 gitarrsträngar är kaputt ! Detta förklarar också varför jag har så rysligt ont... Om muskelfästet släppt är smärtan sällan lika omfattande pga. det inte finns något muskelfäste som ligger och gnager. Därefter scannar vi för sekundära skador (Långa bicepssenan, korta bicepssenan, axeln) allt ser bra ut. Självläkning på bröstfästet skall enligt honom ta ca 12 månader (förutsatt att jag lyssnar på kroppens signaler)
Detta opereras ej då man inte kan sy fast något som ej har släppt.
Sedan scanning en sväng av höger sida som ser mycket bra ut.
Kontentat av allt detta är att jag ev. kan ha haft en mindre ruptur på detta muskelfäste som nu gett med sig, har under 10 års tid haft endel värk i detta område men såklart bara fortsatt att ösa, när skadan skedde hade jag lite värk men inte i närheten av vad jag haft bakåt i tiden i olika perioder. Man kan likna det vid ett rep som legat och frasat upp och nu var tiden kommen, TYVÄRR....
Från Nu och framåt
Just nu ligger all fokus på att kunna börja använda armen till saker i vardagen, jag är tillåten att träna saker som ej gör ont men det är än sålänge bara muskelgrupper nedanför midjan. När värken släpper är fokus att få upp rörligheten igen, försöker att hitta en seger för varje dag här hemma (nå ner till skorna, nå upp till luckan på micron, ta fram en tallrik, osv.) Om allt går framåt kanske jag kan börja smyga in övningar för övriga muskelgrupper inom någon vecka men några tunga pressar för bröstet tror jag inte kommer att ske inom närmsta 8-12 månaderna.
Jag är självklart glad att slippa operation och jag kan ärligt talat säga att under alla 100 tals presspass i karriären har jag typ bänkat på en tävlingsbänk med pinnar kanske 5-10 ggr. Detta tror jag räddade mig från sekundära skador, så lite tur i oturen kan man väll säga.
Har faktiskt hela händelsen på film (filmade alla set) men jag fixar inte att se på filmen....
Om det finns någon som läser min journal eller bara skummar igenom och har vart med om någon liknande skada av bröstet vore jag OERHÖRT tacksam att få höra lite reflektioner och egna tankar (här inne eller på PM)
Bifogar några bilder som är från dag #3-10 ich, Blödningen gick ut nedanför bröstfästet och spred sig främst över biceps/överarm.
Nu väntar en tuff tid både psykiskt och mentalt, att inte kunna träna som jag vill och få min dagliga boost av det jag älskar att göra är en STOR TÅRTBIT i mitt liv som faller bort men jag kan inte annat göra än att jobba mig ur detta !
KEEP UP !!
/ Nano
__________________________________________________ _________
Citat:
Ursprungligen postat av chrille87
Kul att synas lite här inne som vatten-pojke =)
|
Det var bättre förr då det var BATTLE mellan oss. Just nu är det Waterboy och Mr.Invalido
Citat:
Ursprungligen postat av Filipb
Har missat din journal helt. Satan stark du var
|
Huvudet på spiken Filipb "stark jag VAR" (inte numera)