Jag sprang min 10:e mara idag (Kia Fjällmaraton) och fick för första gången i livet krampkänningar. De dök upp i framsida lår i sista stigningen med 9 km kvar och jag lyckades ta mig i mål genom att sänka tempot samt häva i mig två resorb som sjukvårdare i sista depån hade (men då var det bara 4 km kvar av loppet, hade såklart behövt detta långt innan).
Någon med erfarenhet av kramp? Varför får man det och ffa, hur undviker jag att det händer igen? Det var riktigt jäkla obehagligt samt kostade mig sub6 (jag gick i mål på 6:03).
Såvitt jag vet finns inget riktigt koncensus kring detta. Det finns flera teorier om brist på vissa mineraler och salter, men jag tror inte det finns studier som visar att detta stämmer. Om jag skulle gissa så skulle jag säga att det troligen handlar om en massa olika små faktorer som spelar in. En av dessa faktorer är säkerligen att vissa signalämnen (mineraler och salter) lakats ur. En annan faktor som jag tror det finns en del stöd för är att muskeln belastas upprepat medans den är i förkortat läge. Såvitt jag förstår så är det två aspekter i detta som är viktiga. För det första att man ska belasta muskeln upprepat, dvs man får inte kramp innan muskeln är uttröttad ordentligt. För det andra ska belastningen ske då den är förkortad. Dvs att man inte tar ut rörelseomfånget ordentligt. Bägge dessa faktorer verkar ha stor betydelse. Ytterligare en aspekt är nog att man lättare verkar få kramp då glykogendepåerna börjar bli tömda. Detta hänger väl iofs ihop med att glykogenet inte börjar sina förrän musklen är uttröttad. Så det kanske är svårt att säga om hönan eller ägget kom först. Detta är iaf vad jag tror mig ha läst om hur forskningsläget ser ut i denna frågan. Men det var ett antal år sedan jag aktivt letade efter info om detta, så det kan ju ha skett framsteg jag inte har koll på.
TL;DR;
Generellt är det väl ändå så att man får kramp för att man är för dåligt tränad, och inte har ett optimalt vätske och näringsintag.
Såvitt jag vet finns inget riktigt koncensus kring detta. Det finns flera teorier om brist på vissa mineraler och salter, men jag tror inte det finns studier som visar att detta stämmer. Om jag skulle gissa så skulle jag säga att det troligen handlar om en massa olika små faktorer som spelar in. En av dessa faktorer är säkerligen att vissa signalämnen (mineraler och salter) lakats ur. En annan faktor som jag tror det finns en del stöd för är att muskeln belastas upprepat medans den är i förkortat läge. Såvitt jag förstår så är det två aspekter i detta som är viktiga. För det första att man ska belasta muskeln upprepat, dvs man får inte kramp innan muskeln är uttröttad ordentligt. För det andra ska belastningen ske då den är förkortad. Dvs att man inte tar ut rörelseomfånget ordentligt. Bägge dessa faktorer verkar ha stor betydelse. Ytterligare en aspekt är nog att man lättare verkar få kramp då glykogendepåerna börjar bli tömda. Detta hänger väl iofs ihop med att glykogenet inte börjar sina förrän musklen är uttröttad. Så det kanske är svårt att säga om hönan eller ägget kom först. Detta är iaf vad jag tror mig ha läst om hur forskningsläget ser ut i denna frågan. Men det var ett antal år sedan jag aktivt letade efter info om detta, så det kan ju ha skett framsteg jag inte har koll på.
TL;DR;
Generellt är det väl ändå så att man får kramp för att man är för dåligt tränad, och inte har ett optimalt vätske och näringsintag.
Typ allt detta stämmer på mig. Jag har ffa sprungit för få höjdmeter i år och kände att låren tog rejält med stryk utför. Uppför är inte så kinkig egentligen, det är ju mest kondis, men 2100 höjdmeter utför när man inte är van känns. Sen var det varmt idag, typ 25 grader i dalen, och jag svettades kopiösa mängder. Så det var nog alla faktorer sammantaget som ledde till kramp, med den gamla vanliga kontentan: träna mer och bättre.
__________________
Citat:
Ursprungligen postat av Trance
Studien kanske bör utökas till en hel hög äpplen under soffan som tas ut under olika stadier av föruttnelsen/förtorkningen. Även wintersnowdrifts lukt och städförmåga kanske bör undersökas med kontrollgrupper.
Har en fråga till er kunniga inom konditionsträning.
För att dra det kortfattat, har alltid känts som att jag har medfödd dålig konditon, därför lagt mycket krut på den med goda resultat. Men när jag springer är det som att jag andas ur ett sugrör , det är liksom inte att jag är trött eller andfådd, stannar jag eller sänker tempot så försvinner detta direkt och jag kan liksom gå från att andas ur ett sugrör och inte få in tillräckligt med luft till att stanna och prata helt normalt efter 20 sekunder.
Tror ni detta kan vara ansträngningsastma? Blir även slemmig i halsen men det har faktiskt blivit mycket bättre av träningen. Sjukt konstigt för känns som jag skulle prestera så mycket bättre om andningsvägarna inte svullnade igen (upplevs som så). Kanske är vanligt och normalt?
Det låter inte som nåt jag råkat ut för iaf. Jag har ingen koll på astma, men det låter ju inte helt långsökt kanske om jag tolkar din beskrivning korrekt.
Kommer denna känsla vid en viss ansträngningsnivå alltså, och ifall du springer långsammare är det okej? Isåfall ungefär vilket tempo handlar det om?
Jag skulle också vara väldigt intresserad av att se nån form av pulsdata. Inte för att jag tror jag kan pinpointa vad som är fel, utan mest för att jag tycker det låter intressant.
Det skulle ju teoretiskt kanske kunna vara så att det du beskriver helt enkelt är den Anaeroba Tröskeln (mjölksyratröskeln). Denna sammanfaller ungefär med ett tempo man kan hålla i c:a 60min om man pressar sig maximalt. Men det är alltså rätt obevämt att hålla detta tempo längre än 5-10min. Det brukar beskrivas med "comfortably hard", och andningen brukar mest av allt likna hyperventilering då man håller denna intensitet. Dvs långt ifrån "pratfart". Det är dock inte nödvändigtvis så stor skillnad i tempo från pratfart.
Denna Mjölksyratröskel (LT) eller Anaeroba Tröskel (AnT) ligger nånstans kring 87-92% av maxpuls. För referens så ligger det maximala syreupptaget (VO2max) kanske kring 95% av maxpuls. Dvs det tempo man kanske kan hålla 10min är inte många pulsslag ifrån det tempo man kan hålla i runt 60min. Så ifall man är ovan löpare så kan det vara lätt hänt att man springer lite för snabbt och "tvärdör".
Har du sprungit 5-10km så snabbt som möjligt och har en tid som man kanske kan jämföra ifall ditt "astmatempo" kanske är ungefär samma som där ditt tröskeltempo bör vara? Ifall du springer milen på 60min så är ditt tröskeltempo c:a 6min/km och alltså detsamma som ditt miltempo. Ifall du springer milen på 45min är ditt tröskeltempo lite långsammare än ditt miltempo (eftersom du ju inte kan hålla ditt miltempo längre än 45min). Men ditt tröskeltempo är iaf nåt som är i närheten av ditt miltempo. Så ifall du inte är i närheten av att kunna hålla ditt "astmatempo" flera kilometer så kan man ju rimligen utesluta att din astma egentligen bara är så som du uppfattat mjölksyratröskeln.
Typ allt detta stämmer på mig. Jag har ffa sprungit för få höjdmeter i år och kände att låren tog rejält med stryk utför. Uppför är inte så kinkig egentligen, det är ju mest kondis, men 2100 höjdmeter utför när man inte är van känns. Sen var det varmt idag, typ 25 grader i dalen, och jag svettades kopiösa mängder. Så det var nog alla faktorer sammantaget som ledde till kramp, med den gamla vanliga kontentan: träna mer och bättre.
Typ allt detta stämmer på mig. Jag har ffa sprungit för få höjdmeter i år och kände att låren tog rejält med stryk utför. Uppför är inte så kinkig egentligen, det är ju mest kondis, men 2100 höjdmeter utför när man inte är van känns. Sen var det varmt idag, typ 25 grader i dalen, och jag svettades kopiösa mängder. Så det var nog alla faktorer sammantaget som ledde till kramp, med den gamla vanliga kontentan: träna mer och bättre.
Bra gjort att ta dig i mål! Grymt. Många bröt, jag inräknad. Fick magknip och illamående efter min första gel upp mot Ottfjäll och i Nordbotten var det kört då magen reagerade så fort jag försökte springa. Gick dock till Ottsjö innan jag lämnade in pga fint väder och barnet hade fem barnvakter. Magiskt att vi fick utsikten i alla fall.
Bra gjort att ta dig i mål! Grymt. Många bröt, jag inräknad. Fick magknip och illamående efter min första gel upp mot Ottfjäll och i Nordbotten var det kört då magen reagerade så fort jag försökte springa. Gick dock till Ottsjö innan jag lämnade in pga fint väder och barnet hade fem barnvakter. Magiskt att vi fick utsikten i alla fall.
Det är ett tufft lopp! Och banan var tuffare i år, dels pga extremt blött och lerigt men också pga ny dragning i skogen ner från Hållfjället mot Ottsjö. Den biten är annars lättsprungen, nu var det ju en överjävligt kladdig skogsstig istället. Är övertygad om att många sprang den "gamla" sträckningen och är fortfarande osäker på vad som egentligen var tänkt där iom att 100km också pågick.
Jaja, jag får träna mer och gnälla mindre till nästa gång Dagen var ju helt fantastisk, både på Ottfjället och på Välliste är det ju så vackert att man smäller av.
__________________
Citat:
Ursprungligen postat av Trance
Studien kanske bör utökas till en hel hög äpplen under soffan som tas ut under olika stadier av föruttnelsen/förtorkningen. Även wintersnowdrifts lukt och städförmåga kanske bör undersökas med kontrollgrupper.
Tjena! Jag sprang nyligen Norrköping-Nyköping(64 km asfalt) och noterade då någon sorts känning i den vänstra höften, typ vid kulan. Ingen smärta utan det var mer som att jag kände av höften, svårt att förklara, kanske kan liknas vid en sorts stelhet.
Jag vet sedan tidigare att jag är mycket stelare i den höften och jobbar på det genom att köra stretchen vid 4:20 i klippet nedan. Min mamma har haft samma problem och blev helt kvitt det genom en massa stretch. Jag orkar inte ha en hel drös övningar att gå igenom utan koncentrerar mig hellre på ett par stycken. Vilken skulle ni rekommendera utöver den vid 4:20? Gör ni något annat utöver stretch för att motverka skillnader höfterna emellan?
Tjena! Jag sprang nyligen Norrköping-Nyköping(64 km asfalt) och noterade då någon sorts känning i den vänstra höften, typ vid kulan. Ingen smärta utan det var mer som att jag kände av höften, svårt att förklara, kanske kan liknas vid en sorts stelhet.
Jag vet sedan tidigare att jag är mycket stelare i den höften och jobbar på det genom att köra stretchen vid 4:20 i klippet nedan. Min mamma har haft samma problem och blev helt kvitt det genom en massa stretch. Jag orkar inte ha en hel drös övningar att gå igenom utan koncentrerar mig hellre på ett par stycken. Vilken skulle ni rekommendera utöver den vid 4:20? Gör ni något annat utöver stretch för att motverka skillnader höfterna emellan?
Draken och utfallsteg just nu..
__________________
Göteborgsvarvet 2006, 21km, 1 tim 24 min och 7sekunder.
10K 34:55.
Guld i medicinar-sm 2005, 2006, 2007, 2008, 2009. Silver 2010. "Nu då!"
Vasaloppet -08,-09,-10,-12,-13,-14,-17,-18,-19
Tjena! Jag sprang nyligen Norrköping-Nyköping(64 km asfalt) och noterade då någon sorts känning i den vänstra höften, typ vid kulan. Ingen smärta utan det var mer som att jag kände av höften, svårt att förklara, kanske kan liknas vid en sorts stelhet.
Jag vet sedan tidigare att jag är mycket stelare i den höften och jobbar på det genom att köra stretchen vid 4:20 i klippet nedan. Min mamma har haft samma problem och blev helt kvitt det genom en massa stretch. Jag orkar inte ha en hel drös övningar att gå igenom utan koncentrerar mig hellre på ett par stycken. Vilken skulle ni rekommendera utöver den vid 4:20? Gör ni något annat utöver stretch för att motverka skillnader höfterna emellan?
Den stretchen han visar i videon är ju jäkligt skön och en rikigt bra "allt i allo" stretch för höften tycker jag också.
Hur är det med höftböjare då är inte de stela? Då menar jag både rectus femoris, illiopsoas och TFL? Där brukar jag vara stel då jag haft känningar i höften. Quads och psoas är ju kanske inte så svårt att hitta stretchövningar för.
TFL och utsidan på högra höften tycker jag att jag hittar rätt bra ifall jag ställer mig med en vägg c:a en halvmeter-till en meter till vänster om den vänstra foten. Sedan ställer jag den högra foten en halvmeter bakom den vänstra foten, och några decimeter närmare väggen. Sedan skjuter jag höften utåt höger (bort från väggen) och även framåt ungefär på samma sätt som en vanlig höftböjarstretch. För att få det att ta ännu mer sträcker jag högerarmen uppåt över huvudet och in mot väggen, och liksom tar spjärn. Så högra höften är det som är allra längst ut från väggen, och så spänner jag rumpan och skjuter fram höften. Jag gör oftast den stretchen i en dörrpost och greppar om dörrposten och liksom hänger ut höften ännu mer. Men det tror jag inte är nödvändigt kanske.
Annars kanske det som behövs inte är mer stretching utan snarare stärkande av de musklerna som håller höften parallell (från höger till vänster sett), dvs gluteus medius. Det finns ju massor med övningar, men du kan ju kanske testa hip hitches. Stå på en upphöjnad på ett ben på den sida du vill träna. Släpp sedan ner det andra benet genom att tippa bäckenet i sidled. Vänd sedan den rörelsen och dra upp höften till parallellt igen genom att "krama" med utsidan på skinkan på den sida du står på.
Den stretchen han visar i videon är ju jäkligt skön och en rikigt bra "allt i allo" stretch för höften tycker jag också.
Hur är det med höftböjare då är inte de stela? Då menar jag både rectus femoris, illiopsoas och TFL? Där brukar jag vara stel då jag haft känningar i höften. Quads och psoas är ju kanske inte så svårt att hitta stretchövningar för.
TFL och utsidan på högra höften tycker jag att jag hittar rätt bra ifall jag ställer mig med en vägg c:a en halvmeter-till en meter till vänster om den vänstra foten. Sedan ställer jag den högra foten en halvmeter bakom den vänstra foten, och några decimeter närmare väggen. Sedan skjuter jag höften utåt höger (bort från väggen) och även framåt ungefär på samma sätt som en vanlig höftböjarstretch. För att få det att ta ännu mer sträcker jag högerarmen uppåt över huvudet och in mot väggen, och liksom tar spjärn. Så högra höften är det som är allra längst ut från väggen, och så spänner jag rumpan och skjuter fram höften. Jag gör oftast den stretchen i en dörrpost och greppar om dörrposten och liksom hänger ut höften ännu mer. Men det tror jag inte är nödvändigt kanske.
Annars kanske det som behövs inte är mer stretching utan snarare stärkande av de musklerna som håller höften parallell (från höger till vänster sett), dvs gluteus medius. Det finns ju massor med övningar, men du kan ju kanske testa hip hitches. Stå på en upphöjnad på ett ben på den sida du vill träna. Släpp sedan ner det andra benet genom att tippa bäckenet i sidled. Vänd sedan den rörelsen och dra upp höften till parallellt igen genom att "krama" med utsidan på skinkan på den sida du står på.
Det är det enda jag kommer på på rak arm.
Tack. Jag är säkerligen stel i höftböjarna också även om det inte är något jag vet. Testar att lägga till en stretch för quads, iliopsoas och TFL.
Hip hitches har jag kört även om jag har slarvat lite med det på slutet. Ska återinföra det mer regelbundet.
Jag vill ha "snabbare" skor, men jääävlar vilken djungel löparskor är.
Sneglar lite på Nike Zoom Fly 3, eller Pegasus 37
Men är sjukt nöjd överlag med mina Asics Gel-Cumulus 21
Jag vill ha "snabbare" skor, men jääävlar vilken djungel löparskor är.
Sneglar lite på Nike Zoom Fly 3, eller Pegasus 37
Men är sjukt nöjd överlag med mina Asics Gel-Cumulus 21
Vad är syftet med skorna du vill ha?
Snabbare intervaller?
Skor för tröskelträning?
Persa på milen?
Skor som är snabbare men ändå går att köra LSD i?
__________________
Göteborgsvarvet 2006, 21km, 1 tim 24 min och 7sekunder.
10K 34:55.
Guld i medicinar-sm 2005, 2006, 2007, 2008, 2009. Silver 2010. "Nu då!"
Vasaloppet -08,-09,-10,-12,-13,-14,-17,-18,-19