Stora klättertråden

[Bob90]

Hahaha japp Scenen från 0800 och framåt

[blåvitt]

Om jag hade spenderat halva tiden jag lagt på klättringsvideos på att faktiskt klättra istället hade jag varit proffs vid det här laget

[ARMSTARK]

Ursprungligen postat av blåvitt

Om jag hade spenderat halva tiden jag lagt på klättringsvideos på att faktiskt klättra istället hade jag varit proffs vid det här laget

Se det som förberedelse, man lär sig faktiskt rätt mycket av att titta på andra som klättrar, speciellt proffsen. Kolla extra på hur de klipper in repet i karbinen, det är halva hemligheten.

[blåvitt]

Ursprungligen postat av ARMSTARK

Se det som förberedelse, man lär sig faktiskt rätt mycket av att titta på andra som klättrar, speciellt proffsen. Kolla extra på hur de klipper in repet i karbinen, det är halva hemligheten.

Kanske inte just med inklippningen, om jag inte vill bli av med tänderna eller dra höften ur led :P De klipper för att kunna klättra så svårt som möjligt och är tillräckligt duktiga för att kunna tänja på säkerhetsreglerna lite, det är verkligen inte jag... Men annars så ja, absolut, men man måste ju praktisera det man ser också.

[Bob90]

Ursprungligen postat av blåvitt

De klipper för att kunna klättra så svårt som möjligt och är tillräckligt duktiga för att kunna tänja på säkerhetsreglerna lite, det är verkligen inte jag...

Precis, när jag tog grönt kort (på KV ) så sa instruktören att den största delen av olyckor med repklättring (alltså typ om man skulle klippa in sig i fel rep, knyta fel, eller slarva på nåt annat sätt) händer nästan enbart duktiga klättrare. Man snackar och skojar medan man knyter in sig och tar inte säkerhetsreglerna/rutinerna så seriöst.

[blåvitt]

Börjat ta mig ut nu igen så här lagom till slutet på säsongen :P Har varit dålig på att klättra sen jag flyttade till Öland men har börjat hitta tillbaka till tekniken. Tyvärr har huden gått och blivit superklen så samtliga fingertoppar är inte särskilt kaxiga just nu

Kan ändå rekommendera alla som har vägarna förbi öland att göra sig besväret med att leta reda på det lilla som finns, för det som finns är fan riktigt jävla bra.

[Bob90]

Ursprungligen postat av blåvitt

Börjat ta mig ut nu igen så här lagom till slutet på säsongen :P Har varit dålig på att klättra sen jag flyttade till Öland men har börjat hitta tillbaka till tekniken. Tyvärr har huden gått och blivit superklen så samtliga fingertoppar är inte särskilt kaxiga just nu

Kan ändå rekommendera alla som har vägarna förbi öland att göra sig besväret med att leta reda på det lilla som finns, för det som finns är fan riktigt jävla bra.

Frågan är om man ens kan "ha vägarna förbi" just Öland :p

[blåvitt]

Ursprungligen postat av Bob90

Frågan är om man ens kan "ha vägarna förbi" just Öland :p

Många semestrar ju här! Men antar att det inte är vägarna förbi, utan mer "vägarna hit" kanske... poängen kvarstår!

[Bob90]

Ursprungligen postat av blåvitt

Många semestrar ju här! Men antar att det inte är vägarna förbi, utan mer "vägarna hit" kanske... poängen kvarstår!

Haha ja då, jag har kite-surfat där en sommar :P

[blåvitt]

Ursprungligen postat av Bob90

Haha ja då, jag har kite-surfat där en sommar :P

Du ser! Tänk om du vetat att bouldringen var grym också! Vilken äventyrsspäckad vistelse du hade haft

[blåvitt]

En liten mysbump såhär offseason:

Vilket är erat bästa klättringsminne? Vad tänker ni på när mörkret faller tidigt och stenen alltid är blöt?

Jag tänker på en dag i somras, första gången jag sportklättrade utomhus. Blev upplockad med motorbåt vid Tegelviken i stockholm, varpå vi satte av i hög fart österut i ett glassigt solsken. Detta bara några timmar efter att jag kommit hem till sverige efter en semester på franska rivieran - hade förväntat mig kallt och kyligt väder men möttes istället av 20 grader och saltvattenstänk. Efter 1h båtåkning gled vi in i en liten vik och la till i skuggan av några rejäla klippor. Efter en snabb säkerhetsgenomgång skickades jag upp för väggen, utan att någonsin ha gjort något utomhus förutom bouldering tidigare. Höjdrädslan jag inte visste att jag hade slog in, jag rev upp både knän, smalben, händer och underarmar på den vassa klippväggen och tog två eller tre fall som resulterade i blåmärken. Vet inte ens vilka svårighetsgrader jag klarade, det var inget fall något imponerande som avklarades, men när klättringen var över och elden startades för påföljande grillfest kände jag mig mer vid liv än någonsin. Motorbåt tillbaka, bilskjuts till södermalm varpå jag gick ut och bärsade med några kompisar i mina klättringskläder. Kände mig så jävla true o hardcore på något vis. När folk frågade varför jag såg ut som skit så var svaret "har varit ute och klättrat hela dagen". Kändes rätt liksom.

Ett annat varmt minne är första gången jag tradklättrade, två månader senare. Och när jag trekkade i 30 minuter genom snårig skog på öland för att hitta en sten precis vid havet med helt sjukt imponerande linjer. Man ville bara upp o krama sig fast på en gång. Eller när jag bouldrade ensam i vintras och traskade runt i skogen i klätterpjucks med snö upp till knäna och betade av några av mina första highballs, och mina första riktigt utmanande uteboulders, eller när jag klättrade frisolo ovanför havsvågorna på den franska kusten... många varma minnen från det här året men de kan vi spara till senare

Vad har ni varit med om som värmer era frusna själar mest?

[Bob90]

Jag är ju bara låtsasklättrare som hittills hållit mig inomhus med flytande magnesium

Men mitt bästa klätterminne rent prestationsmässigt var nog på KV för typ 3 år sen när jag klättrade lite mer aktivt. I ca 1-2 veckor projektade jag en riktigt svår svart som egentligen var över min förmåga, flera bättre klättrare failade konstant på den :P

Sen när jag var där med två kompisar som precis börjat topprepa lite, så gick jag runt när dem var uppe på väggen och lyckades på "första" försöket.

Rent "emotionellt" så vet jag inte.

[blåvitt]

Ursprungligen postat av Bob90

Jag är ju bara låtsasklättrare som hittills hållit mig inomhus med flytande magnesium

Men mitt bästa klätterminne rent prestationsmässigt var nog på KV för typ 3 år sen när jag klättrade lite mer aktivt. I ca 1-2 veckor projektade jag en riktigt svår svart som egentligen var över min förmåga, flera bättre klättrare failade konstant på den :P

Sen när jag var där med två kompisar som precis börjat topprepa lite, så gick jag runt när dem var uppe på väggen och lyckades på "första" försöket.

Rent "emotionellt" så vet jag inte.

Tråkigt att jag lämnade crashpadden hemma på Öland, annars hade vi kunnat dra ut någon torr dag innan jag åker hem igen Får ta med den nästa gång så att du kan skaffa dig lite varma uteminnen!

[Hemi]

Har aldrig vart på Öland men det finns väl mycket bouldering där, många med roliga namn som speglar den tidens anda då de gjordes.

[blåvitt]

Ursprungligen postat av Hemi

Har aldrig vart på Öland men det finns väl mycket bouldering där, många med roliga namn som speglar den tidens anda då de gjordes.

Ja det som finns är högkvalitativt, men stenarna är få och utspridda. De har verkligen gjort det bästa av vad som finns iaf Betat av ett gäng och hittat ett 7b-projekt att ha över våren!