Kolozzeum Forum - Sveriges största träningsforum
Gammal 2013-02-22, 21:01   #16
Yes
Banned User
 
Yess avatar
 
Reg.datum: Aug 2005
Inlägg: 5 382
Citat:
Ursprungligen postat av stahlberg Visa inlägg
Vi åkte hem, och blev förhörda på den ort vi bodde. Helt plötsligt gjorde dock polisen helomvändning, och vi förhördes som misstänkta för grovt bedrägeri istället (egentligen för försäkringsbedrägeri, men detta var fel brott, för i Finland innebär försäkringsbedrägeri - eller innebar iaf då - att man tänt eld på något för att få ut försäkringspengarna. Men det var inte sista gången polisen inte kunde sätta brottsrubricering, så strunt samma).
Låter som en märklig lag som har en så snäv definition av försäkringsbedrägeri. Var det här någon gång på 1700-talet?

Citat:
Samtliga förhördes. Efter en tid bestämde åklagaren att vi skulle få åtalesftergift, dvs det fanns inga bevis för att vi gjort oss skyldiga till grovt bedrägeri eller försök till detta. Följande steg var då att få ut försäkringspengarna (jag hade försäkrat båten, inte helt ovanligt att göra det). Men försäkringsbolaget vägrade betala ut pengarna.
Åtalseftergift betyder att åklagaren inte väcker åtal trots att brottet är styrkt.


Citat:
1) Vann eller förlorade jag rättegången?
2) Vilken var tingsrättens huvudmotivering till att jag vann eller förlorade?
1. Eftersom du tar upp det här gissar jag att du förlorade. Du framställer det dock som självklart att du skulle vunnit målet. Jag litar inte riktigt på din återgivning. Jag säger inte att du ljuger, bara att det är en partsinlaga där man också måste förlita sig på din förståelse av lagen/domen.

2. Kanske har ditt yrkande varit oskäligt eller så kan de bedömt att du genom vårdslöshet framkallat försäkringsfall.

Det går egentligen inte alls att döma utan att veta parternas yrkanden och bevisningen som framförts.
Yes är inte uppkopplad   Svara med citat
Gammal 2013-02-22, 21:04   #17
mycketbrännvin
Registered User
 
Reg.datum: Nov 2011
Inlägg: 799
Hur är det med störande grannar? efter 10 skall det vara tyst i huset men idioterna spelar musik och ylar som svin varje veckoslut? Jag kontaktade husbolaget som indirekt sade att flera grannar borde klaga på idioterna vilket ingen gjort och det är ett mirakel...Borde jag börja ringa poliserna varje gång eller?
mycketbrännvin är inte uppkopplad   Svara med citat
Gammal 2013-02-22, 21:11   #18
ChewChew
Registered User
 
ChewChews avatar
 
Reg.datum: Oct 2009
Inlägg: 94
Citat:
Ursprungligen postat av Yes Visa inlägg
Faktiskt inte. Den frågan retar min nyfikenhet på riktigt. Enligt tredje man finns det ett beslut som överklagades till domstol där han fick rätt i ett sånt mål. Jag har dock inte kunnat följa upp det så jag vet inte varför beslutet upphävdes, eller om det ens stämmer som tredje man sade.

Det handlar alltså om en person som köpt lös egendom, vilken varit kvar i säljarens besittning. Senare meddelades ett interemistiskt beslut om betalningssäkring och egendomen blev utmätt. Köparen överklagade utmätningsbeslutet men det bifölls inte av KFM. Det gick sedan till TR;n som, enligt köparen, ändrat beslutet.

Enligt traditionsprincipen är inte köparen skyddad mot säljarens borgenärer, såvida det inte skett en registrering av lösöresköp. Det skyddet träder i kraft 30 dagar efter registrering, något som alltså inte var aktuellt här.

Vid konsumentköp gäller dock inte traditionsprincipen(under vissa förutsättning, som man ska kunna skilja egendomen från annan).

I det här fallet stod inte säljaren registrerad som näringsidkare. Något som förvisso kan ha ändrats vid utredningen. Men om det är köp mellan privatpersoner kvarstår då frågan hur beslutet kunnat upphävas.
Nu kanske jag är helt ute och cyklar samt risken för att jag gör bort mig är stor, men:
Eftersom att lösöret är i säljarens besittning vid utmätningen så har köparen ingen rätt till lösöret. Men man kan kanske använda 49§ i KKL analogt i detta fallet? Har somsagt ingen större koll på detta då jag bara läst 7,5hp affärsjuridik.
ChewChew är inte uppkopplad   Svara med citat
Gammal 2013-02-22, 22:34   #19
Mantus
småmysigt slampig
 
Mantuss avatar
 
Reg.datum: Jul 2006
Ort: Uppsala
Inlägg: 1 470
Citat:
Ursprungligen postat av mycketbrännvin Visa inlägg
Hur är det med störande grannar? efter 10 skall det vara tyst i huset men idioterna spelar musik och ylar som svin varje veckoslut? Jag kontaktade husbolaget som indirekt sade att flera grannar borde klaga på idioterna vilket ingen gjort och det är ett mirakel...Borde jag börja ringa poliserna varje gång eller?
Tyst efter 22 på vardagar och efter 02 på helgdagar brukar vara en tumregel men det finns självklart alltid grader i helvetet samt olika skäl till att göra avvikande bedömningar.
__________________
Done with shadows
Mantus är inte uppkopplad   Svara med citat
Gammal 2013-02-22, 22:35   #20
Yes
Banned User
 
Yess avatar
 
Reg.datum: Aug 2005
Inlägg: 5 382
Citat:
Ursprungligen postat av ChewChew Visa inlägg
Nu kanske jag är helt ute och cyklar samt risken för att jag gör bort mig är stor, men:
Eftersom att lösöret är i säljarens besittning vid utmätningen så har köparen ingen rätt till lösöret. Men man kan kanske använda 49§ i KKL analogt i detta fallet? Har somsagt ingen större koll på detta då jag bara läst 7,5hp affärsjuridik.
Det stämmer. Lösöresköplagens 1 § reglerar den såkallade traditionsprinciper. Det innebär att varan måste ha överlämnats till köparen, att tradition har skett, för att den ska vara skyddad mot säljarens borgenärer. Lämnas den kvar i säljarens besittning kan den bli utmätt eller tas upp i en konkurs. För att åtnjuta skydd måste köpet registreras och kungöras.
Vid konsumentförhållanden gäller inte det, precis som du påpekar enligt 49 § KKL. Om jag inte missminner mig helt kom den paragrafen till 2002 då man ville utöka konsumentens skydd.
I det här fallet tror jag dock inte det var frågan om ett konsumentförhållande. Såvitt jag vet bedrev inte säljaren någon näringsverksamhet. Men, eftersom jag förenklade frågeställningen verkar det som jag missat en avgörande sak. Köpet skedde genom kommission. Enligt 23 & 24 §§ Kommissionslagen har köparen(kommittenten) äganderätt till varan och är skyddad mot säljarens(kommissionärens) borgenärer.

(Är det förresten normalt att gå igång på sånt här? )

Senast redigerad av Yes den 2013-02-22 klockan 22:43.
Yes är inte uppkopplad   Svara med citat
Gammal 2013-02-23, 10:20   #21
Hufvud
Banned User
 
Reg.datum: Feb 2013
Inlägg: 0
Citat:
Ursprungligen postat av Hufvud Visa inlägg
Intressanta svar. Jag fastnade lite angående det där med provfusket och exempelvis detta:



Nu har jag antagligen väldigt väldigt fel, men bor vi inte i ett land där man är oskyldig tills motsatsen blivit bevisad? Låt säga att detta var ett nationellt prov, eller högskoleprovet (som är gjort av högskoleverket?) - kan man då utgå ifrån att det är orimligt och därefter ogiltigförklara provet? Vart går gränsen i så fall? När proven överensstämmer till 100%? 90%? 80%? Underligt, men intressant!

Just denna fråga går mig på nerverna eftersom att jag inte kan hitta ett svar. Försökte googla upp diverse paragrafer och kom fram till:

Högskoleförordningen: Tionde kapitlet rör disciplinära åtgärder mot studenter som exempelvis fuskar på prov, stör undervisningen eller trakasserar andra.

Men när jag kollar vidare:
10 § Har upphävts genom förordning (2010:544).
Hufvud är inte uppkopplad   Svara med citat
Gammal 2013-02-23, 12:39   #22
ChewChew
Registered User
 
ChewChews avatar
 
Reg.datum: Oct 2009
Inlägg: 94
Citat:
Ursprungligen postat av Yes Visa inlägg
Det stämmer. Lösöresköplagens 1 § reglerar den såkallade traditionsprinciper. Det innebär att varan måste ha överlämnats till köparen, att tradition har skett, för att den ska vara skyddad mot säljarens borgenärer. Lämnas den kvar i säljarens besittning kan den bli utmätt eller tas upp i en konkurs. För att åtnjuta skydd måste köpet registreras och kungöras.
Vid konsumentförhållanden gäller inte det, precis som du påpekar enligt 49 § KKL. Om jag inte missminner mig helt kom den paragrafen till 2002 då man ville utöka konsumentens skydd.
I det här fallet tror jag dock inte det var frågan om ett konsumentförhållande. Såvitt jag vet bedrev inte säljaren någon näringsverksamhet. Men, eftersom jag förenklade frågeställningen verkar det som jag missat en avgörande sak. Köpet skedde genom kommission. Enligt 23 & 24 §§ Kommissionslagen har köparen(kommittenten) äganderätt till varan och är skyddad mot säljarens(kommissionärens) borgenärer.

(Är det förresten normalt att gå igång på sånt här? )
Hehe ja det var ju en ganska väsentlig sak. Nejdå, har märkt att man kan ha väldigt stor nytta av en generell kunskap rörande juridik nu när man läst lite om det.
ChewChew är inte uppkopplad   Svara med citat
Gammal 2013-02-23, 13:11   #23
The_RobRoy
Living the good life
 
The_RobRoys avatar
 
Reg.datum: Jul 2004
Ort: Hongkong
Inlägg: 1 787
Jag hyr ut min bostadsrätt medans jag bor utomlands. Den har hyrts ut under 1.5 års tid nu. Vi skriver kontrakt årsvis. Om min hyresgäst skulle vilja förlänga ett tredje år, vad bör jag tänka på gällande besittningsrätt? Kan det bli ett problem om man bestämmer mig för att jag vill sälja lägenheten medans jag bor kvar i HK och därmed säga upp hyresgästen?
__________________
Iron addict for life
The_RobRoy är inte uppkopplad   Svara med citat
Gammal 2013-02-23, 13:17   #24
stahlberg
Registered User
 
Reg.datum: May 2003
Inlägg: 6 601
Yes : Intressant att du orkade läsa igenom.

Först trodde jag du pratade goja, eftersom du påstod att åtelseftergift betyder att brottet är styrkt och att åklagaren bestämmer att inte åtala. Kollade upp det i den svenska lagstiftningen och får medge att du hade rätt. Däremot innebar min åtalseftergift (i Finland) en helt annan sak : att åklagaren ansett att det inte går att bevisa brott och att han därför lägger ner åtalet. Jag måste återkomma tilld detta efter att ha kollat upp finsk resp finlandssvensk termonilogi. Däremot hade i villket fall som helst åklagaren i detta fall beslutat att man inte kan föra ärendet till domstol, eftersom besvisning inte finns. Jag har varit med om detta flera gånger (senare), och vet med säkerhet att det är så : jag har läst att åklagaren uttryckligen skrivit så.

Självklart finns alltid olika synpukter på fallet, det var bl.a det jag ville bevisa. Lika klart är att de fakta du fått kommer enbart från mig. Jag har inte tänkt begära in försäkringsbolagets åsikter om detta mycket gamla ärende. Däremot var det helt sant att motpartens advokat kom fram efter rättegången och bad om ursäkt. Detta berodde på att jag ganska starkt lyckats styrka de fakta jag tidigare framfört.

Lagen må vara från 1700-talet, men detta hände på 1900-talet. Jag är ganska säker på att försäkringsbedrägeri i Finland också fortfarande definieras på dethär sättet. Alla andra bedrägerier är bara bedrägerier (eller grova bedrägerier), också de som riktas mot försäkringsbolag. Detta är den korrekta terminologin, som polisen dock inte kände till i det beskrivna fallet. Jag korrigerade dem aldrig.

Utan att känna till motpartens skäl att inte betala ut pengar till mig kan kort sägas, att försäkringsbolaget ansåg det vara oklart att jag alls ägt en båt som jag försäkrat. Jag däremot hävdade att jag köpt en båt, försäkrat en båt och att båten stulits. Någon vårdslöshet kunde ingen åberopa, den saken var helt klart. Vad man åberopade var 1) att båten inte hittats, 2) att man inte hittade ägaren (även om han existerade) samt vissa andra saker som bara är detaljer i sammanhanget (t.ex att båten stals första gången jag var ut på resa med den, som om detta skulle ha någon som helst betydelse). Trots att åklagaren konstaterat att det inte fanns bevis för att något brott begåtts fortsatte försäkringsbolaget att hävda att jag kanske aldrig haft en båt, vilket förstås indirekt innebar att jag - trots åklagarens beslut, och trots att en människa är oskyldig tills det bevisats att hon är skyldig - att jag försökt lura dem på pengarna. Orsaken till att deras advokat kom fram och bar om ursäkt var att han ansåg att jag kunnat bevisa att jag hade rätt, bl.a hade fem vittnen intygat detta.

Man skulle kunna tro att det fanns enbart två möjligheter :
1) Att jag köpt en båt, försäkrat den och att den blivit stulen ;
2) Att jag aldrig köpt båten, utan det var ett bedrägeri för att få försäkringspengar för en båt som inte fanns.

Motpartens advokat kom alltså fram och bad om ursäkt. Och mina egna två advokater var "ganska säkra" på att jag skulle vinna. Och för att en advokat ska säga något sådant måste han nog vara ganska säker.

Men som du gissade (och det var ju inte svårt, eftersom jag frågat) förlorade jag rättegången, trots att det i domen konstaterades bevisat att jag köpt en båt, försäkrat den och att den blivit stulen. Detta stod uttryckligen i domen. Ändå förlorade jag. Tingsrätten hittade nämligen en mellanlinje mellan punkt 1 och punkt 2, som (enligt mig var ganska märklig, på vilket sätt ska jag senare förklara). Men kan någon gissa vad motiveringen var.
__________________
stahlberg
stahlberg är inte uppkopplad   Svara med citat
Gammal 2013-02-23, 14:40   #25
Yes
Banned User
 
Yess avatar
 
Reg.datum: Aug 2005
Inlägg: 5 382
Citat:
Ursprungligen postat av stahlberg Visa inlägg
Yes : Intressant att du orkade läsa igenom.

Först trodde jag du pratade goja, eftersom du påstod att åtelseftergift betyder att brottet är styrkt och att åklagaren bestämmer att inte åtala. Kollade upp det i den svenska lagstiftningen och får medge att du hade rätt. Däremot innebar min åtalseftergift (i Finland) en helt annan sak : att åklagaren ansett att det inte går att bevisa brott och att han därför lägger ner åtalet. Jag måste återkomma tilld detta efter att ha kollat upp finsk resp finlandssvensk termonilogi. Däremot hade i villket fall som helst åklagaren i detta fall beslutat att man inte kan föra ärendet till domstol, eftersom besvisning inte finns. Jag har varit med om detta flera gånger (senare), och vet med säkerhet att det är så : jag har läst att åklagaren uttryckligen skrivit så.
Jag har svårt att tänka mig att det skulle ha någon annan innebörd i Finland. Nordisk rätt är snarlik, speciellt i fråga om processrätt. Sen är det ett vanligt misstag att blanda ihop åtalseftergift med att åtalet läggs ned i brist på bevisning.

Citat:
Självklart finns alltid olika synpukter på fallet, det var bl.a det jag ville bevisa. Lika klart är att de fakta du fått kommer enbart från mig. Jag har inte tänkt begära in försäkringsbolagets åsikter om detta mycket gamla ärende. Däremot var det helt sant att motpartens advokat kom fram efter rättegången och bad om ursäkt. Detta berodde på att jag ganska starkt lyckats styrka de fakta jag tidigare framfört.
I domen ska båda parternas yrkanden och talan tas upp, tillsammans med bevisning. Utan det är det omöjligt att döma.

Citat:
Lagen må vara från 1700-talet, men detta hände på 1900-talet. Jag är ganska säker på att försäkringsbedrägeri i Finland också fortfarande definieras på dethär sättet. Alla andra bedrägerier är bara bedrägerier (eller grova bedrägerier), också de som riktas mot försäkringsbolag. Detta är den korrekta terminologin, som polisen dock inte kände till i det beskrivna fallet. Jag korrigerade dem aldrig.
Okej, 36 kap. 4 § Rikoslaki(finska brottsbalken) tar faktiskt upp försäkringsbedrägeri som att uppsåtligen tända eld på brandförsäkrad egendom och kräva ersättning för det. Om jag inte läser helt fel(min finska är rostig) gäller det om handlingen inte utöver det faller under bedrägeri. Finnarna borde nyktra till och titta på den eleganta lösningen i den svenska brottsbalken...

Citat:
Utan att känna till motpartens skäl att inte betala ut pengar till mig kan kort sägas, att försäkringsbolaget ansåg det vara oklart att jag alls ägt en båt som jag försäkrat. Jag däremot hävdade att jag köpt en båt, försäkrat en båt och att båten stulits. Någon vårdslöshet kunde ingen åberopa, den saken var helt klart. Vad man åberopade var 1) att båten inte hittats, 2) att man inte hittade ägaren (även om han existerade) samt vissa andra saker som bara är detaljer i sammanhanget (t.ex att båten stals första gången jag var ut på resa med den, som om detta skulle ha någon som helst betydelse). Trots att åklagaren konstaterat att det inte fanns bevis för att något brott begåtts fortsatte försäkringsbolaget att hävda att jag kanske aldrig haft en båt, vilket förstås indirekt innebar att jag - trots åklagarens beslut, och trots att en människa är oskyldig tills det bevisats att hon är skyldig - att jag försökt lura dem på pengarna. Orsaken till att deras advokat kom fram och bar om ursäkt var att han ansåg att jag kunnat bevisa att jag hade rätt, bl.a hade fem vittnen intygat detta.
Åklagaren utredde brott medan du bedrev en civilrättslig process mot försäkringsbolaget. Det var alltså inte frågan om brott som utreddes av domstolen. Nu var det du som krävde försäkringsbolaget på ersättning. Bevisbördan ligger på dig att styrka eller göra det sannolikt att båten olovligen tillgripits på ett sätt som ska orsaka försäkringsfall.


Citat:
Motpartens advokat kom alltså fram och bad om ursäkt. Och mina egna två advokater var "ganska säkra" på att jag skulle vinna. Och för att en advokat ska säga något sådant måste han nog vara ganska säker.
Nåja... Jag hade förra veckan ett samtal med en advokat som undrade hur TR;n kunnat meddela tredskodom i ett mål vi överlämnat bara en vecka tidigare. Dessutom hade det plötsligt blivit en helt annan kärande i målet!

Det kan för all del tyckas märkligt, om man lever i villfarelsen att det rör sig om samma mål...

Att vara advokat är ingen garanti för kompetens, vilket förvisso är ganska märkligt med tanke på hur svårt det är att få den titeln.

Citat:
Men som du gissade (och det var ju inte svårt, eftersom jag frågat) förlorade jag rättegången, trots att det i domen konstaterades bevisat att jag köpt en båt, försäkrat den och att den blivit stulen. Detta stod uttryckligen i domen. Ändå förlorade jag. Tingsrätten hittade nämligen en mellanlinje mellan punkt 1 och punkt 2, som (enligt mig var ganska märklig, på vilket sätt ska jag senare förklara). Men kan någon gissa vad motiveringen var.
Om det konstaterats att du haft en båt som blivit stulen gissar jag att det inte kunnat göras sannolikt att den stulits under sådana omständigheter som skulle orsaka försäkringsfall.
Yes är inte uppkopplad   Svara med citat
Gammal 2013-02-24, 14:14   #26
stahlberg
Registered User
 
Reg.datum: May 2003
Inlägg: 6 601
Det har varit bråttom detta veckoslut. Jag har inte hunnit kolla upp finsk terminologi. Det är min(a) advokat(er) som lärt mig ordet åtalseftergift, jag kan inte tro att de har fel. Oberoende av detta har jag noga läst igenom samtliga mina rättsfall, detta är inget undantag. Det är helt klart att åklagaren konstaterade att det inte fanns (tillräckliga?) skäl att misstänka mig för brott.

Du konstaterar att försäkringsbedrägeri i Finland är att man '"tänder på...". Som jag sa visste jag inte om det var så nu mera. Däremot visste jag på den tiden att det var så, jag lusläser lagen ganska noga när jag blir part i ett rättsfall.

Klart att bägge parters synpunkter ska beaktas i en räättegång. Orsaken till att motpartens advokat bad om ursäkt efter denna rättegång var att också han uppfattade situationen så, att jag hade lyckats bevisa att det jag sa var sant, medan motpratens advokat utan att ha något direkt att stöda sig på - annat än att vare sig säljaren eller båten hittats - hade hävdat att det var oklart om båten exiisterade.

Det är klart att när jag var misstänkt för grovt bedrägeri låg bevisbördan på åklagaren, samt att när jag krävde försäkringspengarna låg bevisbördan på mig. Jag kanske var lite otydlig, men tingsrätten konstaterade alltså i sin dom att det befanns bevisat att jag - som jag själv påstått - köpt en båt, ägt en båt, och att båten blivit stulen. Detta ansågs bevisat, så långt man kan bevisa en sådan sak. Det att båten skulle stulits under omständigheter som inte gällde försäkringsfallet påstods aldrig, vare sig av mig, motparten eller i tingsrättens dom.

Ändå kunde jag alltså förlora. Och jag ska snart berätta varför.
__________________
stahlberg
stahlberg är inte uppkopplad   Svara med citat
Gammal 2013-02-24, 14:19   #27
stahlberg
Registered User
 
Reg.datum: May 2003
Inlägg: 6 601
Angående brott så är det inte alltid rubriceringen är helt klar. En gång blev jag åtalad för ett brott. Det blev rättegång. Min advokat utbrast, nästan bestört : "De har ju åtalat dig för fel brott!". Eftersom förundersökningen pågått i nio år och jag ville ha fallet understökat svarade jag bara : "Nu ska vi inte vara knussliga. Det bjuder vi på".

(Advokaten ville i alla fall att jag inte skulle godkänna detta. Men jag påminde honom om att vi valt en helt annan linje, "medgörlighetslinjen". Då ska man inte provocera rättsväsendet för en så liten bagatell som att man råkar bli anklagad för fel brott.)
__________________
stahlberg
stahlberg är inte uppkopplad   Svara med citat
Gammal 2013-02-24, 15:19   #28
stahlberg
Registered User
 
Reg.datum: May 2003
Inlägg: 6 601
Nu ska jag komma till tingsrättens skäl till att jag förlorade rättegången.

Den stulna båten hade aldrig hittats, inte heller motorn (som ju fanns i båten). Den förre ägaren hade inte heller kunnat påträffas.

Det att ägaren inte kunde påträffas var i och för sig synd. Man kunde konstatera att han existerade men att man inte kunde hitta honom. Detta var nog märkligt, men tyvärr var det så.

Båten hittades heller aldrig. Man försökte spåra båt och motor också bakåt i tiden (då man ville visa att jag gjort mig skyldig till försök till grovt bedrägeri). Man hade t.ex motornumret, och spårade motorn tillbaka till tillverkaren och till den första ägaren (motorn var inte helt ny). Där stannade spåren.

Detta ledde till följande lite besvärliga situation. Eftersom båten och motorn var försvunna kunde jag inte bevisa att den båt som stulits var den båt jag försäkrat enligt försäkringsavtalet. Till detta hade man behövt hitta båten.

För mig blev ju följden den, att antingen hade man hittat båten, och då hade jag sannolikt inte behövt försäkringspengarna. Eller också hittade man inte båten, och då var det omöjligt för mig att bevisa att det var just den båt jag försäkrat. För mig (och mina vittnen, samt tydligen också för tingsrätten) var det klart att jag köpt en båt, att jag försäkrat denna båt samt att den blivit stulen. Men detta räckte inte till för mig att bevisa att försäkringsobjektet var "rätt båt", att den båt jag köpt, försäkrat och mistat, var den båt jag uppgett att det var. Detta var omöjligt att bevisa då båten var stulen och förvunnen och motorn inte heller kunnat hittas (eller spåras i en kedja från tillverkaren till mig. Den hittades förstås inte heller, tacka f-n för det, den fanns ju i den försvunna båten).

Ärendet seglade(!) till sist iväg till Högsta Domstolen, som avgjorde fallet på samma sätt. Hoppas så få försäkringsbolag som möjligt blivit medvetna om det, för dem vore det ju ett ytterst förmånligt prejudikat att också andra som blivit av med en båt, som inte hittas, måste kunna bevisa exakt vilken båt som stulits av dem.
__________________
stahlberg

Senast redigerad av stahlberg den 2013-02-24 klockan 15:20.
stahlberg är inte uppkopplad   Svara med citat
Gammal 2013-02-24, 15:44   #29
stahlberg
Registered User
 
Reg.datum: May 2003
Inlägg: 6 601
Spelet i tingsrätten är en ren show.

Första gången jag åtalades i tingsrätten fick jag en skriftlig kallelse där det stod att jag skulle infinna mig till förhör som misstänkt för "haukottelu ja niskottelu". Eftersom jag är svenskspråkig, liksom ploisen som utförde förhören (som inte kunde finska överhuvudtaget) försökte jag först ta reda på vad jag var anklagad för, men det fick jag ingen förklaring till. Den närmaste svenska överässtningen är "tredskande mot polis". Jag kom till förhöret, för äskerhets skulle utrustad med en advokat. Efter förhöret sa polisen : "Egentligen var det helt onödigt att du kom hit. Du är oskyldig".

Tack för det. Ett antal månader senare fick jag kallelse till rättegång, misstänkt för haukottelu och niskottelu. Orsaken till detta var att det uppstått ett tumult på trappan till en polisstation, där ett gäng ungdomar försökt frita en kompis som satt i s.k fyllecell. Jag och tre kompisar stod 80 meter bort och tittade på. En polis kom fram till oss och fotograferade oss (vilket förstås mest bevisar att vi verkligen befann oss 80 meter bort).

Orsaken till åtalet för "haukottelu ja niskottelu" var att polisen enligt utsago hade bett oss avlägsna oss från platsen, vilket vi inte hörsammat. Alla fyra befann sig på samma plats, två av oss hade inte ens förhörts och vi två andra blev åtalade. Jag tänkte att det blir omöjligt att styrka detta åtal och tog ingen jurist med till rättegången.

Ett viktigt vittnesmål i rättegången var vittnesmålet från en polis H. Han berättade ungefär såhär. "Jag befann mig på plosisstationens trappa. En massa ungdomar försökte ta ut en kompis som fanns i fyllecell. Jag fick slåss alldeles fruktansvärt, det var ett fruktansvärt oväsen, det värsta jag varit med om som polis". Han berättade att han tydligt sett och hört hur polis F hade uppmanat mig och min kompis HM (samt de två som inte åtalats) att avlägsna oss från platsen.

Det var alldeles uppenbart att polis H ljög. Som jag sa i min plädering hade han berättat att det var ett fruktansvärt oväsen (vilket naturligtvis försvårade att höra från håll) samt att han hela tiden var i slagsmål med ungdomar (vilket hindrade honom att se rakt åt sidan). Då måste det ha varit helt omöjligt för polis H att dels se 90 grader åt sidan (där vi befann oss) samt på 80 meters håll höra att polis F sa något till oss, eller höra vad han sa. Detta måste vara helt omöjligt.

Domen kom. Den var fällande (visserligen bara 2000 mark i böter, t.om på den tiden en struntsumma). Som bevisning anfördes polis H:s vittnesmål, trots att varenda en i rättssalen måste ha vetat att han ljög - hans berättelse var helt osannolik.

Jag lärde mig förstås en läxa. Man kan aldrig uppträda utan juridiskt biträde i en rättegång. Hade en jurist påpekat samma sak hade det varit klappat och klart.
__________________
stahlberg
stahlberg är inte uppkopplad   Svara med citat
Gammal 2013-02-24, 15:45   #30
Yes
Banned User
 
Yess avatar
 
Reg.datum: Aug 2005
Inlägg: 5 382
Det är iof rimligt att det även måste göras sannolikt att det var just den båten som blivit stulen. Sen är det förstås inte en helt lätt fråga hur högt beviskraven ska ställas. Om de ställs för högt innebär det i praktiken att man inte kan förlita sig på försäkringen. För lågt ställda krav gör det å andra sidan svårt för försäkringsbolagen med orimligt höga premier som följd.
Yes är inte uppkopplad   Svara med citat


Svara

Ämnesverktyg
Visningsalternativ

Regler för att posta
Du får inte posta nya ämnen
Du får inte posta svar
Du får inte posta bifogade filer
Du får inte redigera dina inlägg

BB-kod är
Smilies är
[IMG]-kod är
HTML-kod är av

Forumhopp


Alla tider är GMT +1. Klockan är nu 21:54.


Powered by vBulletin® Version 3.8.8
Copyright ©2000 - 2024, Jelsoft Enterprises Ltd.
Svensk översättning av: Anders Pettersson
Copyright 2015, Kolozzeum (TM)