Kolozzeum Forum - Sveriges största träningsforum
Gå tillbaka   Kolozzeum Forum - Sveriges största träningsforum > Träning > Allmänt Forum

 
 
Ämnesverktyg Visningsalternativ
Prev Föregående inlägg   Nästa inlägg Next
Gammal 2019-08-14, 21:18   #11
Diomedea exulans
Klår sin lillasyster i armbrytning
 
Diomedea exulanss avatar
 
Reg.datum: Dec 2012
Ort: Rīga
Inlägg: 11 020
Citat:
Ursprungligen postat av trädgårdsmöbel Visa inlägg
Nu blev jag nyfiken, vad för typ av grejer kunde du säga och göra som störde dina vänner? Jag tycker att tjejer som driver med sig själva kan vara riktigt roliga.

Det är nog den bästa "tjej-humorn" i standup osv. Giftig självkritik, lite över gränsen, sådär att man inte vet om man skall skratta med eller skämmas för att man skrattar åt. Babben Larsson tex. är väldigt duktig på det, även Ellen degeneres.
Jag tycker överlag att folk IRL är betydligt mer välkomnande till självkritik än vad folk är på Kolozzeum. Det gäller i allra högsta grad humoristiskt menad sådan. Stå-upp-komiker gör ju inget annat än står och klagar över livet, till stora skrattsalvor.

Jag tror det handlar om vilken sorts människor som dras till styrketräning. Det finns i dessa kretsar en väldig tilltro till individens förmåga att lösa alla problem bara man anstränger sig hårt nog. Får du inte ligga med någon snygg tjej? Ja, men jobba på det då! Får du ont i knäna när du stretchar? Ja, men jobba på det då! Är din mormor dement? Ja, men jobba på det då!

Detta märks inte minst på den utbredda uppfattningen här om att alla har dåliga gener för styrketräning. En själv har givetvis jättedåliga gener för styrketräning, trots att man har en kropp som en bögporrskådis från 90-talet. Till och med Phil Heath har jättedåliga gener för styrketräning. Om en människa någonsin har byggt ett gram muskler eller bränt ett gram fett, då är det enbart en produkt av individens vilja och oberoende av tur. #renvilja

Det är nog ingen slump att bodybuildingen uppstod i USA, "du kan göra allt bara du vill"-mentalitetens hemland. Sen om den uppfattningen hittat hit genom att byggningen drog med sig en kultur, eller om den helt enkelt ligger inbyggd i kroppsbyggandet som fenomen, låter jag vara osagt.

Även om det såklart finns förtjänster med en sådan uppfattning så har den bieffekten att all form av klagande över sin belägenhet ses som en dödssynd. Att påstå att någonting i ens liv är suboptimalt blir lite som att dra ett "ni vet ju hur tjejer är"-skämt på ett feministforum; det möts av en "sssch, sånt där skämtar man faktiskt inte om!"-reaktion. Förresten är ju stand-up väldigt populärt i USA, där kanske det blir extra roligt att se någon klaga över livet? En förlösande kontrast mot det vanliga du-får-inte-klaga-tänket.

Du, trädgårdsmöbel, är ju socialist (eller långt åt vänster iallafall), så för mig verkar det logiskt att du är mer benägen att acceptera att vissa saker i folks liv kan folk inte rå för, och att du därför är mer tålig för andras självkritik än de flesta andra bicepscurlare här.

Citat:
Ursprungligen postat av garluch Visa inlägg
Om du dessutom slutar göra saker som ger ett substitut till mänsklig kontakt kommer du att börja söka verklig mänsklig kontakt istället.
Alltså, jag tvekar hårt. Hade nog bara fastnat framför Netflix om jag tog bort nätcommunities.
Citat:
Ursprungligen postat av garluch Visa inlägg
Vad har du för argument för att du inte skall gå till psykolog?
Till att börja med går jag redan i funderingar på att gå till psykolog. Men för att svara på din fråga:

1) Det är svindyrt, ligger nog över min budget.

2) Precis som att gå till tandläkaren, skräddaren eller vilka andra inbokade möten är det förbannat bökigt att gå till psykolog. Folk verkar tro att det bara är att valsa in på mottagningen samma stund som en negativ tanke dyker upp. I själva verket måste man ofta boka långt i förväg. Faktum är att jag ringde en psykologmottagning i juli, och fick svaret "vi har tider i september". Så, ironiskt nog så kan svaret vara "det har gått över, jag mår faktiskt riktigt bra nu" när man väl sätter sig där och får frågan om hur man mår.

Och man kan inte vackert gå dit efter att man har pluggat/jobbat klart, ätit, gymmat och duschat. Utan man får ta de tider som finns. "Det är inget vidare, eftersom jag missade min sovmorgon" är det näst vanligaste svaret på frågan om hur man mår. Om man ens kommer ihåg att gå dit.

Allt detta är naturligtvis inte skäl nog att inte uppsöka psykolog, men det är knappast något som ökar ens lust att göra det, när jag istället kan skriva ett Kolo-inlägg på mobilen under en toapaus på jobbet.

3) Jag har redan gått till psykolog. Precis som jag misstänkte visade det sig att psykologer inte kan trolla. De kan t ex inte magiskt få mig att vilja veta vad jag vill i livet. Och inget av det de säger är egentligen något som jag inte hört på andra ställen vid det här laget. "Dio, du måste få bättre självkänsla, och sluta vara så hårt mot dig själv, och träffa folk mer, och ta reda på vad du själv vill. Det blir 300 kronor, tack".

4) Det här är det sämsta argumentet, men: Jag är rädd för vad jag ska hitta om de verkligen lyckas rota fram något fördolt ur mitt undermedvetna. Med min vanliga tur visar jag mig vara en transsexuell furry vars högsta dröm i livet är att turnera med dansband. Då är jag hellre ovetande och miserabel.
__________________
Citat:
Ursprungligen postat av skyffelmördarn Visa inlägg
Nu får din röv sota för din fåfänga.
Senast redigerad av Diomedea exulans; efter senaste träningspasset. Anledning: tränade

Senast redigerad av Diomedea exulans den 2019-08-14 klockan 21:24.
Diomedea exulans är inte uppkopplad   Svara med citat


 

Ämnesverktyg
Visningsalternativ

Regler för att posta
Du får inte posta nya ämnen
Du får inte posta svar
Du får inte posta bifogade filer
Du får inte redigera dina inlägg

BB-kod är
Smilies är
[IMG]-kod är
HTML-kod är av

Forumhopp


Alla tider är GMT +1. Klockan är nu 13:10.


Powered by vBulletin® Version 3.8.8
Copyright ©2000 - 2024, Jelsoft Enterprises Ltd.
Svensk översättning av: Anders Pettersson
Copyright 2015, Kolozzeum (TM)