Citat från vem?

[lördagsgrogg]

Ursprungligen postat av ispåse

Hittade det ju precis själv med, var visst inte så knepigt. Hade för mig det var mer invecklat än så.

Oavsett ett citat jag har tänkt rätt mycket på livet igenom. När folk rabblar namnen på sjöar, städer osv. Tanken fastnade redan som barn och slog mig nu igen då många ej tycktes veta vem Lars Norén var. Varför man egentligen ska minnas saker man alls inte ens är intresserad av eller i behov av. En googling så vet man.

En anledning är ju att man enklare kan konversera med folk, det är lite jobbigt att behöva bryta för fem minuters googling jämt och ständigt. Sen kan man också googla bättre om man vet åtminstone lite om saker. Om Lars Norén istället hade hetat John Smith hade man haft det svårare.

Men visst håller jag egentligen med. Det finns saker som jag har svårt för att komma ihåg men som jag vet finns på nätet så jag låter en del av mitt minne vara där.

Kändes lite Cyberpunk 1998 men nu tar man det för givet. Misstänker dock att jag kommer bli sämre på TP om tjugo år. Men då jag är oslagbar nu och ingen vill spela med mig kan jag ta den sorgen.

[lördagsgrogg]

Ursprungligen postat av Diomedea exulans

Precis. Fattar inte varför tjejer jag dejtar blir sura när jag glömmer deras namn. Varför lära mig, när jag kan fråga dem?

Dom heter alla sötnos, det är sen gammalt. Jag memorerar dom som fött åtminstone ett barn åt mig.

Måste man chansa så heter säkert hälften av mina ex Maria eller Jessica. Skulle man ta fel så ser jag det som en chans att krydda förhållandet.

Hmm, jag tror jag börjar förstå dom som tatuerar in namn på flickvänner, barn mm. Har alltid tyckt det var helt idiotiskt men det är kanske så enkelt att dom har en enkel lösning på mitt problem med att aldrig komma ihåg namn. Men borde dom inte göra det memento-stil spegelvänt?

Och sen skapar det ju oundvikligen en del problem när man är närmare 50. Men man får väl strecka över alla och sen komma ihåg att glo där man gorde sin senaste vilket förmodligen skulle vara vaden eller något för mig.

[lördagsgrogg]

Ursprungligen postat av mangs

Var det inte Einstein som även myntade "Triceps är en mäktig hästsko"? Nu blev jag lite osäker dock, kan ha varit någon annan.

Jag tror du tänker på Ohm. Utan honom skulle vi inte ha smalpress.

[Diomedea exulans]

Ursprungligen postat av lördagsgrogg

Dom heter alla sötnos, det är sen gammalt. Jag memorerar dom som fött åtminstone ett barn åt mig.

Måste man chansa så heter säkert hälften av mina ex Maria eller Jessica. Skulle man ta fel så ser jag det som en chans att krydda förhållandet.

Hmm, jag tror jag börjar förstå dom som tatuerar in namn på flickvänner, barn mm. Har alltid tyckt det var helt idiotiskt men det är kanske så enkelt att dom har en enkel lösning på mitt problem med att aldrig komma ihåg namn. Men borde dom inte göra det memento-stil spegelvänt?

Och sen skapar det ju oundvikligen en del problem när man är närmare 50. Men man får väl strecka över alla och sen komma ihåg att glo där man gorde sin senaste vilket förmodligen skulle vara vaden eller något för mig.

Tanken har slagit mig att tatuera in ett hjärta med en vimpel med namn på för varje kvinna jag, som det heter, har känt i biblisk mening. Men mitt dåliga minne, i kombination med min hängivenhet för 68-rörelsen och dess frisläppta ideal, har gjort att det var över tio år sedan jag kom ihåg namnet på alla. Helt nyligen har jag till och med glömt bort antalet (jag vet på ett ungefär, plus/minus tre).

I likhet med dig hade antingen fått ha hjärtan stora som lillfingernaglar eller täcka mig själv från topp till tå. Det skulle nog inte vara vackert alls, jag föreställer mig att det från några meters håll skulle se ut som att jag led av ett svårt fall av mässlingen.

Att kroppen blev riktigt ful skulle förvisso kanske hindra att jag fick skäl att tatuera in fler hjärtan, så fenomenet kanske skulle vara självreglerande.

[rooz]

Ursprungligen postat av mangs

Var det inte Einstein som även myntade "Triceps är en mäktig hästsko"? Nu blev jag lite osäker dock, kan ha varit någon annan.

Det var Einsteins maestro Hackstait som yttrade det för världen första gången.

[bigtraps]

Det Zidane kan göra med en boll, kunde Maradona göra med en apelsin.

Myntat av Michel Platini

[ispåse]

Ursprungligen postat av Diomedea exulans

Det finns ett tredje sätt att minnas saker, det sättet som jag minns på: jag minns bara onödiga grejer. Om min hjärna klassar något som ”bra att veta” så kastar den bort informationen, och vice versa.

Exempel: jag minns de första orden i kronprinsessan Victorias tal som hon höll till sin pappa när hon fyllde arton:

”Eders majestät,
kära pappa;
att fylla arton innebär en stor förändring för oss alla (...)”

Jag har aldrig någonsin haft nytta av att minnas de orden, jag kommer aldrig någonsin ha nytta av att minnas dem, och jag har aldrig trott att jag någonsin kommer få nytta av att minnas dem. Min hjärna registrerade det som onödigt, och sparade det därför för tid och evighet.

Exempel 2: Det tog tio gånger längre tid för mig än för alla andra att lära mig hur man skulle bygga ställningar när jag var ställningsbyggare.

Du är alltså som min gamla svärfar fast diskussionerna dessutom alltid skulle komma att handla om onödiga saker.

En whisky på det en fredagskväll..

[ispåse]

Ursprungligen postat av Baldr

Fakta ger oss referensramar att placera ny kunskap och möjlighet att föra ett helt annat samtal.

Kan du dina svenskar kungar så kan du placera hela svenska historien utifrån dessa. Kan du Moberg så går det att referera till hans texter och du slipper likt Lina Stenberg förfasas över att missförstå när någon gör så. Kan du dina städer så kan du enkelt positionera svenska riksnyheter eller skapa ett större sammanhang när du läser någons biografi.

Jag förfasas tvärtom när lärare poängterar att de inte längre ska lära ut utan ge eleven verktyg att själv hitta information. Situationen skulle framstå som absurd om snickaren förväntades sätta sig ner och lära sig av YouTube innan de lägger ett nytt tak men på något vis lyfts det fram som fullt naturligt när det kommer till allmänbildning.

Jag tyckte Langster sammanfattade det rätt bra hur jag tänker. Jag fokuserar mer på hur saker fungerar, skulle kunna fungera och konsekvenser av handlande. Jag är helt ärligt oduglig på kungar, historia, geografi, minnas lösenord, födelsedagar osv. Att spela TP med mig är som att spela mot ett barn och är känd för att behöva använda GPS vart jag än ska om det så är tionde gången jag ska dit.

I diskussioner med andra olika mig kan jag istället fokusera på händelserna i deras "berättelser". När deras fokus ligger på vilken kung som levde då, vem som var gift med vem fokuserar jag mera på hur kungen lyckades göra vad han gjorde eller vad giftermålet ledde till. Sedan kan jag efter diskussionen helt ha glömt både kungens och drottningens namn eller om det var 16 eller 1700-tal.

Vad gäller praktiska saker är det både ett plus och minus. Jag kan ha svårt att minnas detaljer man ska kunna men ser istället helheten och vägen dit. Ett exempel på samma tänk är matematiken. Jag kan inte minnas en enda formel men med ett häfte kan jag räkna ut betydligt mer än många andra.

[ispåse]

Det kan nog bli lite krockar ibland då jag vet hur jag själv tänker om andra och hur de borde tänka om mig. Min motpart lär garanterat anse mig korkad då jag ingenting vet om saker samtidigt som jag ofta anser den mittemot mig som lika korkad som ingenting förstår om saker.

Tror ni det är möjligt att lära om sitt tänkande och kunna bli mer som den andra partnern? En intressant tanke då det skulle leda till stor utveckling för någon som mig som ligger så långt ut på ena kanten.