Jag bantade/bastade inför norrländska i styrkelyft.
Invägning klockan 12.45
Dagen innan vägde jag 95,5, viktklassen jag skulle ner till var 93 kilo.
Då hade jag ätit ganska lite under veckan. I normala fall när jag äter ordentligt så har jag inga problem att basta bort 2,5 kilo, men att gå ner dem när man redan kanske tappat 1-2 kilo "vätsketryck", det är mycket tuffare.
Jag trixade lite med att under veckan äta mat med en del salt i (rökt skinka exempelvis). Sedan sluta med det saltade på fredagen. Och drack väldigt mycket vatten under lördagen fram till klockan 15 ungefär (dagen innan tävlingen).
Så jag började basta redan på kvällen innan för att vara säker, bastade rätt kort i två omgångar. Under en timme båda gångerna.
Sedan var jag nere på 93.
Vägde in på 92.75, någon timme efter vägde jag 95.8.
Men det är klart att prestationsförmågan försämrades.
För bodybuilders spelar det väl mindre roll. Men jag är väldigt imponerad av exempelvis Kristian S som presterar så pass bra i SL trots viktminskning. Som sagt, går man runt på en viss kroppsvikt och till och med är lite välfylld och har ett litet kaloriöverskott är 1-2 kilo inga problem i bastun.
Det rinner dessutom av grymt fort.
Men är man på kaloriunderskott under en längre tid, då jävlar blir det tufft.
I efterhand tror jag att jag lika gärna hade kunnat ätit och druckit normalt men slutat med saltet då.
Dessutom tror jag att det sliter hårt på kroppen att göra en så kallad tömning, nu var inte min "tömning" något extremt, men kroppen mår nog inte så bra av det, njurarna måste jobba järnet av allt vatten.
Mycket bättre att äta normalt. Då presterar man bäst. Lite retroperspektiv så här i efterhand.
Mina 2 cent...
Senast redigerad av Zacke den 2012-05-21 klockan 02:26.
|