2017-10-25, 10:13
|
#16606
|
Registered User
Reg.datum: Apr 2014
Ort: Västkusten
Inlägg: 1 605
|
Citat:
Ursprungligen postat av Carolinew
Anledningen till att jag ville göra test i samband med löpningen var att jag läste på lite random sidor på nätet att det var så man gjorde vid ansträngningsastma. Typ:
"Vid misstanke om ansträngningsutlöst astma utförs fysisk ansträngning, t.ex. löpning i 6 minuter så att pulsen överstiger 160 slag/min (eller < 85% av maxpuls). Sedan mäts FEV1 efter 1, 3, 5, 10 och 20 minuter."
Men nu börjar jag bli tveksam igen om jag ens är på rätt spår Körde ett långpass utomhus idag och kände inget konstigt alls med andningen. Förra veckan gav dock varje pass symptom oavsett längd och miljö (ute/inne). Funderar på om jag haft något underliggande långdraget förkylningsvirus i ett par månader (hade vanliga förkylningssymptom i ett par veckor bara) som orsakat problemen. Vore ju underbart om det var så enkelt.
Men hur som helst verkar det där vo2max-testet vettigt att göra ändå, får nog bli så! Tack för tipset!
|
Jag har själv haft en del problem med lungor men på den tiden stod det cyklar överallt man var. Kanske är det vanligare med löpband idag.
En annan tanke slog mig. Varför inte kolla om du kan köpa en spirometer (eller låna en på VC) på apoteket eller nätet och testa hemma med dina egna rutiner under en period? Jag fick låna en på VC för sisådär 30 år sedan när jag var under utredning..
I mitt fall var det kanske lätt ansträngningsastma, betydligt känsligare vid kyla, men mediciner gjorde ingen avgörande skillnad. Genom att börja värma upp med gradvis ökande belastning kunde jag fortsätta träna i ofta helt utan besvär.
Hoppas det är en övergående infektion..
|
|
|
2017-10-25, 10:23
|
#16607
|
Registered User
Reg.datum: Apr 2014
Ort: Västkusten
Inlägg: 1 605
|
Citat:
Ursprungligen postat av MackeJuve
Det är helt klart mycket respektabelt, med det kvalar du in bland kandidaterna Låga 30 på milen och 110 kg i bänkpress är inte helt lättkombinerat.
|
Citat:
Ursprungligen postat av svenbanan
Stabila stats!
Jag gissar att du inte vägde mycket mer än en fluglort. Vilket gör militärpressen riktigt imponerande.
Själv tror jag att jag kanske grejade runt 15 chins och kanske runt 90kg i bänk samt kanske 130-140kg i knäböj ungefär samtidigt som jag var god för 37min på 10k.
Jag körde inte så mycket knäböj då utan det var mest rester från tidigare års träning för att kunna hoppa högt i volleyboll.
|
Dubbelkollade i en gammal träningsjournal för några dagar sedan och har farit med osanning. =/
Milen på 35:43 sensommaren under det året jag var som starkast. Trodde det var drygt 2 min snabbare. Låg runt 75 kg det året vilket var ca 7 kg upp från när jag sprang som bäst.
|
|
|
2017-10-25, 10:31
|
#16608
|
Registered User
Reg.datum: Apr 2014
Ort: Västkusten
Inlägg: 1 605
|
Citat:
Ursprungligen postat av Fredron
Hej, jag springer milen på strax under 45 min och vill få ner tiden givetvis.
Jag springer en mil var tredje dag och tänkte byta ut något pass ibland till att köra intervaller eller liknande.
Kan någon ge mig ett konkret tips på hur ett sådant pass kan se?
|
I nästan all träning behöver man komponenterna volym, styrka, snabbhet och tävlingsspecifik träning.
Ökad volym (i ett med tiden ökande tempo) ger dig en god aerob bas. Styrkan är skadepreventiv (bål, höft, underben, fötter mm) och förutom att hålla dig skadefri i volymträningen gör den så att du kan springa fortare och fortare utan ökad anspänning. Du måste kunna springa fort på korta sträckor med fin teknik för att kunna springa ganska fort på längre sträckor. När du kan det så behöver du tävlingsspecifik träning som ligger en del under, på och strax över tävlingsfart.
Stryker du en komponent kommer dina resultat att bli lidande. Att "bara" träna ger resultat, till ett visst, men sedan brukar det ta stopp.
Så för att på bästa sätt kunna anpassa träning måste man se deras styrkor/svagheter, känna till deras historik och sedan utveckla en långsiktig träningsplan.
|
|
|
2017-10-25, 10:47
|
#16609
|
Three apples high and rising
Reg.datum: Jan 2003
Inlägg: 1 894
|
Citat:
Ursprungligen postat av therunningman
Min rädsla för att ens testa viktmanschetter är ökad skaderisk. Jag har noll marginaler i min träning och minsta förändring riskerar putta mig över kanten..
|
Får fundera lite mer. Kanske blir kanske så att när det är dags att byta till sommarskorna igen så lägger jag till 125g per fot, dvs behåller ungefär samma vikt som vinterskorna. Efter lite snabbt googlande verkar dock de lättaste ligga på 1 lbs (454g).
|
|
|
2017-10-25, 11:39
|
#16610
|
Banned User
Reg.datum: Jan 2012
Inlägg: 10 099
|
Citat:
Ursprungligen postat av therunningman
Precis så blir det ju. För att nå sin potential på en viss sträcka måste man i princip kunna springa ett visst på en annan sträcka om vi pratar långdistans (ej ultra). Visst finns det undantag men då rör man sig ofta inom andra kategorier som i Ultra när inte fart är lika viktigt eller sprint och kort medeldistans när inte aerob kapacitet är lika avgörande.
Fart är enormt viktigt om man vill kunna springa fort på längre sträckor. Många motionärer springer för lite korta intervaller i hög fart och ser tröskelträning och långa VO2max-intervaller som fartträning vilket det kanske är - för dem eftersom den riktiga fartträningen uteblir.
|
Jag kanske kommer med hårklyverier nu, men ofta brukar man höra att i princip alla har tillräcklig med snabbhet (om vi snackar för 5k eller längre i alla fall), och att det som behövs är att förlänga tiden man klarar att hålla den farten. 100m på 20s är ju inte särskilt svårt att klara av, och det motsvarar ju 16:36 på 5k.
Inte så att jag menar att det betyder att man aldrig behöver springa fort. Men jag kanske menar att man inte behöver springa fort för att bli snabbare, utan snarare för att få positiv effekt på rörelseekonomin?
Eller är det faktiskt så att man behöver mer snabbhet, för att få en större "marginal" ner till tävlingstempo?
|
|
|
2017-10-25, 11:41
|
#16611
|
Banned User
Reg.datum: Jan 2012
Inlägg: 10 099
|
Citat:
Ursprungligen postat av therunningman
Ofta är man bäst efter att ens anaeroba och aeroba topp varit, det är rörelseekonomin som fortsätter förbättras. I vår ålder har den toppen också passerats.. ;P
|
Jag är rätt säker på att jag passerat alla möjliga toppar med så mycket marginal att jag förmodligen även passerat botten, vilket ju borde betyda att kurvan pekar uppåt...
|
|
|
2017-10-25, 12:05
|
#16612
|
Registered User
Reg.datum: Apr 2014
Ort: Västkusten
Inlägg: 1 605
|
Citat:
Ursprungligen postat av svenbanan
Jag kanske kommer med hårklyverier nu, men ofta brukar man höra att i princip alla har tillräcklig med snabbhet (om vi snackar för 5k eller längre i alla fall), och att det som behövs är att förlänga tiden man klarar att hålla den farten. 100m på 20s är ju inte särskilt svårt att klara av, och det motsvarar ju 16:36 på 5k.
Inte så att jag menar att det betyder att man aldrig behöver springa fort. Men jag kanske menar att man inte behöver springa fort för att bli snabbare, utan snarare för att få positiv effekt på rörelseekonomin?
Eller är det faktiskt så att man behöver mer snabbhet, för att få en större "marginal" ner till tävlingstempo?
|
Bra tankar som jag inte är säker på att det finns tydliga svar på. Någon form av "central trötthet" påverkar kroppen vid förlängd ansträngning. Trötthet som inte är i paritet med syreupptagning eller energi. Säg att vi tillför energi, varför kan vi inte springa längre i tröskelhastighet än vad vi kan? Hur mycket kan vi förlänga tiden vid tröskelhastighet med mentral träning?
När man jämför hastigheten vid en kort och en lång sträcka måste man beakta förhållandet mellan hur energisystemen arbetar. På 200m kan kreatinfosfat, befintlig ATP, spjälkning av glykogen vara väldigt betydande medan på längre sträckor ser det helt annorlunda ut.
Tanken med att styrketräning ska gynna löpning är väldigt god. Det man ser är att de snabbaste fibrerna kopplas in i sk motor control units och börjar användas cyklist. D v s de går in och arbetar som stöd då och då när de kan vilket resulterar i förmåga. Det här uppnår man även genom plymetrisk träning mm som faktiskt utgör styrketräningen som förespråkas i flertalet studier som sett ökad löpekonomi vid "tung styrketräning". Desto kortare sträcka (högre hastighet desto mer aktivitet från snabba fibrer). En anledning till att jag m fl förespråkar korta maximala backintervaller.
Måste avsluta texten nu och hinner inte läsa igenom den nu eller återknyta till vad du eg skrev, det har jag glömt för länge sedan..
|
|
|
2017-10-25, 12:16
|
#16613
|
Banned User
Reg.datum: Jan 2012
Inlägg: 10 099
|
Citat:
Ursprungligen postat av therunningman
Bra tankar som jag inte är säker på att det finns tydliga svar på. Någon form av "central trötthet" påverkar kroppen vid förlängd ansträngning. Trötthet som inte är i paritet med syreupptagning eller energi. Säg att vi tillför energi, varför kan vi inte springa längre i tröskelhastighet än vad vi kan? Hur mycket kan vi förlänga tiden vid tröskelhastighet med mentral träning?
När man jämför hastigheten vid en kort och en lång sträcka måste man beakta förhållandet mellan hur energisystemen arbetar. På 200m kan kreatinfosfat, befintlig ATP, spjälkning av glykogen vara väldigt betydande medan på längre sträckor ser det helt annorlunda ut.
Tanken med att styrketräning ska gynna löpning är väldigt god. Det man ser är att de snabbaste fibrerna kopplas in i sk motor control units och börjar användas cyklist. D v s de går in och arbetar som stöd då och då när de kan vilket resulterar i förmåga. Det här uppnår man även genom plymetrisk träning mm som faktiskt utgör styrketräningen som förespråkas i flertalet studier som sett ökad löpekonomi vid "tung styrketräning". Desto kortare sträcka (högre hastighet desto mer aktivitet från snabba fibrer). En anledning till att jag m fl förespråkar korta maximala backintervaller.
Måste avsluta texten nu och hinner inte läsa igenom den nu eller återknyta till vad du eg skrev, det har jag glömt för länge sedan..
|
Intressant. Jag trodde att anledningen till att plyometriska övningar funkade också hade att göra med att löpekonomin förbättrades.
Eller det kanske det du skrev också innebär egentligen, även fast det kanske inte är så man tänker på löpekonomi... Eller vänta nu. Inkopplande av fler muskelceller gör väl kanske inte att syreåtgången minskar,eller? Fan vet. Jag ids inte tänka...
|
|
|
2017-10-25, 13:21
|
#16614
|
Registered User
Reg.datum: Dec 2008
Inlägg: 10 821
|
Citat:
Ursprungligen postat av therunningman
Dubbelkollade i en gammal träningsjournal för några dagar sedan och har farit med osanning. =/
Milen på 35:43 sensommaren under det året jag var som starkast. Trodde det var drygt 2 min snabbare. Låg runt 75 kg det året vilket var ca 7 kg upp från när jag sprang som bäst.
|
Alltså, allt klart under 40 minuter är monstruöst för mig så det tar inte bort mycket av min åsikt om din prestation
Jag tyckte att FM Atlet-grejen var en ganska bra måttstock. Ska följa upp den emellanåt Dock kanske jag väljer att byta pullups mot vanliga chins. Tänker att vanliga chins borde vara svårare för de flesta än pullups vilket gör bytet okej
|
|
|
2017-10-25, 18:36
|
#16615
|
Registered User
Reg.datum: Apr 2014
Ort: Västkusten
Inlägg: 1 605
|
Citat:
Ursprungligen postat av svenbanan
Intressant. Jag trodde att anledningen till att plyometriska övningar funkade också hade att göra med att löpekonomin förbättrades.
Eller det kanske det du skrev också innebär egentligen, även fast det kanske inte är så man tänker på löpekonomi... Eller vänta nu. Inkopplande av fler muskelceller gör väl kanske inte att syreåtgången minskar,eller? Fan vet. Jag ids inte tänka...
|
Jag är världssämst på att skriva. Absolut är det så, plyometrisk träning ökar både kraftutveckling och löpekonomi.
Det jag försökte skriva ovan var att förhållanden mellan energisystem skiljer så mycket på kortare och längre sträckor att man måste vara rejält mycket snabbare på en kortare sträcka för att kunna springa ett visst tempo på en längre. Tror du skrev om buffert tidigare och lite så är det ju. Ackumulerad mental, neural och kanske även muskulär trötthet/slitage gör att man tappar tempo på längre sträckor även om det finns både energi och syre.
Tankeexperiment: en person kan göra ett maximalt lyft i bänkpress på 100 kg och har en fullständig energiåthämtning på 20 min. ATP och CrP är helt återställda. Blodvärden och puls likaså. Hur många lyft på 100 kg klarar personen med exakt 20 min vila mellan varje lyft? Ett? Oändligt? Någonstans mittemellan? Var sitter begränsningen?
Genom att utföra arbete annorlunda, ex kortare markkontakt, mer lagrad energi vid fotisättning kan väldigt mycket energi sparas. Finns många exempel på idrottare som presterar bättre trots sänkt vo2max.
Just löpekonomi brukar vara som bäst i ett ganska snabbt - snabbt kontrollerat tempo. Vid ytterligare ökning av hastighet försämras ekonomi och likaså vid lägre hastighet. Genom att träna upp förmågan att springa fortare och lära sig kontrollera ökad hastighet med bra löpning kan man behålla god ekonomi i högre hastigheter.
Skickat från min VTR-L29 via Tapatalk
|
|
|
2017-10-25, 23:38
|
#16616
|
Banned User
Reg.datum: Jan 2012
Inlägg: 10 099
|
Citat:
Ursprungligen postat av therunningman
Jag är världssämst på att skriva. Absolut är det så, plyometrisk träning ökar både kraftutveckling och löpekonomi.
Det jag försökte skriva ovan var att förhållanden mellan energisystem skiljer så mycket på kortare och längre sträckor att man måste vara rejält mycket snabbare på en kortare sträcka för att kunna springa ett visst tempo på en längre. Tror du skrev om buffert tidigare och lite så är det ju. Ackumulerad mental, neural och kanske även muskulär trötthet/slitage gör att man tappar tempo på längre sträckor även om det finns både energi och syre.
Tankeexperiment: en person kan göra ett maximalt lyft i bänkpress på 100 kg och har en fullständig energiåthämtning på 20 min. ATP och CrP är helt återställda. Blodvärden och puls likaså. Hur många lyft på 100 kg klarar personen med exakt 20 min vila mellan varje lyft? Ett? Oändligt? Någonstans mittemellan? Var sitter begränsningen?
Genom att utföra arbete annorlunda, ex kortare markkontakt, mer lagrad energi vid fotisättning kan väldigt mycket energi sparas. Finns många exempel på idrottare som presterar bättre trots sänkt vo2max.
Just löpekonomi brukar vara som bäst i ett ganska snabbt - snabbt kontrollerat tempo. Vid ytterligare ökning av hastighet försämras ekonomi och likaså vid lägre hastighet. Genom att träna upp förmågan att springa fortare och lära sig kontrollera ökad hastighet med bra löpning kan man behålla god ekonomi i högre hastigheter.
Skickat från min VTR-L29 via Tapatalk
|
Bra sammanfattat.
Det ligger väl till ungefär som jag inbillat mig då antar jag...
|
|
|
2017-10-26, 00:24
|
#16617
|
Registered User
Reg.datum: Dec 2010
Ort: Oskarshamn
Inlägg: 1 542
|
Någon som har erfarenheter av Asics cumulus 19 och/eller adidas supernova och energi boost?
Behöver väldämpade nautrala skor då jag supinerar.
__________________
Lidingöloppet 2018 - 3:27
|
|
|
2017-10-26, 06:45
|
#16618
|
Längtar till jul.
Reg.datum: Nov 2008
Inlägg: 9 686
|
Citat:
Ursprungligen postat av speedy83
Någon som har erfarenheter av Asics cumulus 19 och/eller adidas supernova och energi boost?
Behöver väldämpade nautrala skor då jag supinerar.
|
Jag har bara använt Cumulus 17 för drygt två år sedan. Som sagt, väldämpad sko. Väldigt vridstyv och ganska tung sko. Mycket skön för långsamma lite längre sträckor, men inget jag rekommenderar vid snabbare pass.
__________________
Citat:
Ursprungligen postat av ceejay
Skulle vända läraren upp och ner och säga att jag kan göra detta pga bänkpress med brygga och djupa böjar.
|
|
|
|
2017-10-26, 11:26
|
#16619
|
Registered User
Reg.datum: Dec 2010
Ort: Oskarshamn
Inlägg: 1 542
|
Citat:
Ursprungligen postat av StarkaUlf
Jag har bara använt Cumulus 17 för drygt två år sedan. Som sagt, väldämpad sko. Väldigt vridstyv och ganska tung sko. Mycket skön för långsamma lite längre sträckor, men inget jag rekommenderar vid snabbare pass.
|
Ok tack för svar, låter ju som något passande. Skulle du säga att de är trånga i passform främst över tåboxen osv?
__________________
Lidingöloppet 2018 - 3:27
|
|
|
2017-10-26, 13:26
|
#16620
|
Registered User
Reg.datum: Dec 2008
Inlägg: 10 821
|
Bakgrund
- 2-4 löparpass/vecka sedan slutet på mars 2017.
- Överlägset flest pass har varit 4-10 km långa
- Ett gäng på 15 km
- Ett på 17, 20, 25 och 30 km(Lidingöloppet)
- Har god kondition(21 min på 5 km)
Jag har med andra ord god löpvana sett till 2017 men detta gäller främst kortare distanser. Om ni fick spekulera fritt och bara basera era svar på gissningar: hur långt kan jag springa innan benen ger upp? Säg att jag gör det imorgon, d.v.s. inga långa förberedelser där jag vänjer kroppen vid maratondistanser. Jag håller ett lugnt tempo(kanske 5:30-6:00 min/km).
|
|
|
Ämnesverktyg |
|
Visningsalternativ |
Linjär visning
|
Regler för att posta
|
Du får inte posta nya ämnen
Du får inte posta svar
Du får inte posta bifogade filer
Du får inte redigera dina inlägg
HTML-kod är av
|
|
|
Alla tider är GMT +1. Klockan är nu 11:29.
|
|