Så segt med motvind!
Kände mig lite seg i benen redan på väg till jobbet. Knä som värkte en aning och hälsena som var öm.
Men var ändå inställd på att cykla till stugan direkt efter jobbet och därmed få ihop en till 10milare. På lunchen såg jag hur flaggorna visade en helt perfekt riktning. Medvind!
Kom iväg vid 15tiden och hade laddad ner sträckan till min Edge.
90km visade den så jag visste att jag skulle få ta en omväg på slutet. Redan efter 500m inser jag att vinden har vänt och det kommer bli tufft. Fick inte upp farten alls och fick hålla högre watt än planerat för att ens komma upp i 25km/h.
Redan strax efter 10km började jag fundera på att be frugan hämta upp mig med bilen för hon skulle snart passera.
Trampade vidare på en väg som var helt utan vägren och bilarna körde INTE 70. Vissa passerade sjukt nära så jag ville ge dem fingret eller liknande, men kunde inte släppa taget om styret för vinden var stökig.
Vägen var stundtals väldigt grov så det skakade i hela cykeln så illa att det gjorde ont i pungen! Fick ta ett stopp i Kungsäter och köpa mig en glass för att få upp humöret. Det låg bara nästan halvvägs och jag hade redan varit igång 1:40. Mentalt segt att veta att därifrån så kommer jag köra på helt okända vägar och det kommer vara en del backar.
Från Kungsäter så var vägen väldigt smal och enfilig väldigt länge. Var hela tiden rädd för att asfalten skulle upphöra. Det kom flera tillfällen då gps:n sa att jag skulle lämna befintlig väg och jag var övertygad om att den skulle skicka in mig på någon grusväg.
Men det var asfalt hela tiden, om än väldigt varierande kvalitet.
Där inne i skogarna så märktes inte vinden av så mycket, men tempot var ändå lågt för jag hade slitna lår och ville inte få kramp.
Fick snåla med vätskan mot slutet för även om solen inte gassade på hela tiden så var det ändå svettigt och jag var törstig. Framme i Mårdaklev så hade jag två alternativ, valde det mer kuperade
Det blev ner till Ätran (samhället), en kort kort bit på högtrafikerade 153:an och sedan vända upp med vinden i ryggen sista milen. Vilken fantastisk skillnad!
Plötsligt låg jag på samma watt i 35 istället för 25!
Som avslutning så är det en backe på ganska exakt 1km och nästan 60 höjdmeter. Tog det försiktigt, men höll ändå skaplig fart hela vägen upp.
Riktigt skönt att komma fram. Har så många år tänkt att jag borde ta cykeln men det har aldrig blivit av. Nu är det gjort och även om det tog 3:40 så är jag nöjd.