Innehållet i den äldre/poetiska eddan anses av experterna mest troligt härröra från tiden innan folk var nominellt Kristna i Skandinavien. Här beskrivs det bland annat hur Oden blåser ande/andning i de första människorna.
Den höges sång från den äldre eddan sägs vara Odens egna ord. Den kan läsas
här på svenska.
Det finns även den anglosaxiska "Nio örters trollformel" från 900-talet då de förvisso var mer eller mindre kristna där Oden nämns:
Citat:
A snake came crawling, it bit a man.
Then Woden took nine glory-twigs,
Smote the serpent so that it flew into nine parts.
There apple brought this pass against poison,
That she nevermore would enter her house.
|
Odin refereras även till i rundikterna där han är associerad med runan Oss / As:
- As är prins av asgård och herre av valhall.
- As är för resan vad skidan är för svärdet.
I Völsunga saga så driver Odin in ett svärd i ett träd mitt i en festsal. Bara Sigmund kan dra ut svärdet. Oden möter senare Sigmund på slagfältet och får svärdet att brytas vilket leder till Sigmunds död.
En poet från 900-talet kallade Oden för
gdlga valdr vilket kan översättas till galgbackens herre.
Det finns referenser till hur man offrade till Oden i
Gautreks Saga,
Styrbjarnar Þáttr,
Eyrbyggja Saga och
Helgakviða Hundingsbana. I Gautreks saga så ville man ha gynsamma vindar och rådfrågade de rungraverade träbrickorna och fick till svar att det var Odens vilja att en av dem skulle hängas som ett offer till Oden. Ett spjut gavs även av Oden för att stötas in i offret.
Det finns gravar i Skandinavien där de sittande döda har fått ett spjut slungat över sig vilket anses symbolisera att de ges till Oden.
Snorre skriver även att man offrade sina kungar till Gudarna för bättre skörd.
Den huvudsakliga akademiska avhandlingen som berör Odin är
Myth and Religion of the north utgiven på 1960-talet. Den kan läsas gratis
här.
I ynglingasagan skriven av Snorre Sturlasson på 1200-talet står det att Oden förkunnade att de döda skulle brännas.
Jakten på Odin var en arkeologisk expedition av Thor Heyerdal där man grävde i Azov, Ryssland, och jobbade utifrån teorin att det varit en verklig kung i enlighet med Ynglingasagan.
Mest troligt härrör Oden från ett hästridande boskapsdrivande folk som florerade på den östeuropiska stäppen under bronsåldern. Detta folk spred sig till skandinavien i väst och hela vägen till Indien i öst. Deras religion har lämnats mer intakt i indien och kastsystemet där härrör från invasionen. Prästkasten har den högsta genetiska likheten med den invaderande folkgruppen. Det är också därför personer från norra indien som gör genetiska test får en del "svensk" matchning. Det är även samma allel för laktospersistens som återfinns i indien och Skandinavien. Den traditionella indiska begravningsritualen
satidaha där fruarna bränns på samma bål som den döde mannen finner genklang i araben Ibn Fadlan redogörelse för sitt möte med de skandinaviska
Rus under 900-talet.