Väg RAW (2 veckors cykler)
Pass 1: 3*3 - tung belastning. Hantelpress.
Pass 2: 3*2 - tung belastning. Hantelpress.
Pass 3: Explosivt, många set.
Planen inför 2010 års motionärsverksamhet.
Uppdatering mer detaljerat
Pass 1: 3x3 90-95% enligt stigande program. Målvikt 147.5 kg under fas 1.
Passet avslutas med Golvpress 3x5 och Hantelflyes 3x7.
Pass 2: 3x2 90-97% enligt stigande program . Målvikt 150 kg under fas 1.
Passet avslutas med Snedbänk 3x5 och Hantelflyes 3x7
Pass 3: 5x2 varvas med 5x3. Vikterna ligger omkring 130-135 kg under fas 1.
Passet avslutas med Hantelpress från lutande bänk.
Övrigt Mellan pass 1 och 2
Vila Mellan pass 2-3 resp 3-1
Pullover med raka armar
Extensions med hantlar
Kickbacks med hantlar
Senast redigerad av Gute den 2009-11-09 klockan 15:40.
Ovanligt pigg, vilket resulterade i ett bonuspass denna vecka.
Träffade Jalde och Jukka. Det var ytterst angenämt! 1. Jalde var helnöjd när jag berättade att biceps tränades 2 ggr per vecka. 2. Jukka såg nöjd ut då mina vanskapta trapz (i förhållande till övriga kroppen) "var kvar" sedan tidigare.
Tanken är ju inte att försöka placera sig, utan att försöka njuta så mkt som möjligt under vandringen. Tex göra en ev. "avstickare" vid fint väder.
Har du varit uppe och knallat i fjällen själv någon gång?
__________________ Vi som saknar användaren man inte får nämna
MMA och likande sporter är enligt mitt tycke OBEHAGLIGA! Klarade bara av att se några minuter av dokumentären av MMA som visades ikväll. Tar avstånd till alla sorters våldshandlingar som bedrivs inom denna sport och även inom boxningen.
Tanken är ju inte att försöka placera sig, utan att försöka njuta så mkt som möjligt under vandringen. Tex göra en ev. "avstickare" vid fint väder.
Har du varit uppe och knallat i fjällen själv någon gång?
Vi människor är skapta för att förflytta oss till fots. Kropp och sinne i balans.
Varit bosatt tre år i Östersund, en fjällnära stad. Är naturvetenskapligt grundutbildad på Mittuniversitetet och inom ramen för utbildningen (fjällekologi, hydrologi etc.) gjordes naturexkursioner till jämtlandsfjällen- och ett projektarbete på norska sidan. Nära släktingar finns bosatta i Tärnaby så jag fick möjligheten att göra resor till detta område 1-2 gånger årligen långt upp i vuxen ålder. En privat exkursion gjordes till Riksgränsen i början på 2000-talet.
Nu var det dock några år sedan jag åkte norr om Roslagen. Varför vet jag inte, troligtvis blev längtan till havet för stor.
Nu var det dock några år sedan jag åkte norr om Roslagen. Varför vet jag inte, troligtvis blev längtan till havet för stor.
Har funderat lite och kommit fram till att senast jag var norr om Roslagen/sthlms norra skärgård var 3-4 år sedan då jag var med och hjälpte min mormorssyster Stina, nu omkring 96-97 år, att flytta från Jörn till Gotland.
Min morbror som jag sällskapade med tyckte norrland var så obehagligt, förutom "Höga Kusten" (där han kunde se sig som ägare av en liten sjöbod sommartid), att vi inte hann mer än att stuva in möblemanget i lastbilen och på sin höjd en pissepaus innan gaspedalen på lastbilen trampades ner. Tror han var nervös hela vägen ner till Nynäshamn. Efteråt, och troligtvis fortfarande idag går historien om hur han räddade sin moster ungefär som om han genomfört ett civilt utlandsuppdrag i något nöddrabbat land.
Fjällen var det 5 år och 6 månader sedan jag besökte.
MMA och likande sporter är enligt mitt tycke OBEHAGLIGA! Klarade bara av att se några minuter av dokumentären av MMA som visades ikväll. Tar avstånd till alla sorters våldshandlingar som bedrivs inom denna sport och även inom boxningen.
När jag var ung och vack nä bara ung så hade jag en kompis som var någon typ av mästare i aikido Han fick mig att tuppa av bara genom att trycka mig på ett par punkter på halsen.
Vaknade liggandes på bryggan där vi var och badade och fattade ingenting???
Däremot när jag tränade mma så var jag aldrig i närheten av någon tupplur.
Däremot så mådde jag prima av att bli av med en hel hög aggretioner i träningslokalen nu var det ju bara träning på samma nivå som bänken idag amatör och bara för skoj.
En liten berättelse från mitt liv
När jag var ung och vack nä bara ung så hade jag en kompis som var någon typ av mästare i aikido Han fick mig att tuppa av bara genom att trycka mig på ett par punkter på halsen.
Vaknade liggandes på bryggan där vi var och badade och fattade ingenting???
Däremot när jag tränade mma så var jag aldrig i närheten av någon tupplur.
Däremot så mådde jag prima av att bli av med en hel hög aggretioner i träningslokalen nu var det ju bara träning på samma nivå som bänken idag amatör och bara för skoj.
En liten berättelse från mitt liv
Ja visst kan även Aikido vara farligt, det finns ju tekniker för försvar mot kniv och träning med svärd etc. Skillnaden som gör detta mycket annorlunda mot MMA som idrott (organiserade våldshandlingar), enligt min mening är många bl.a. den höga disciplinen och ödmjukheten mot motståndaren.
"Träningen med svärdet ansågs rena själen och höja anden, det blev som meditation i rörelse"
"Avsikten med denna meditation (zazen) är, som med rei, att ringa in träningen och skärpa sina sinnen för den. När man inleder passet ska de inre krafterna väckas, skärpan och klarheten höjas och vardagslivets alla trivialiteter skjutas undan. När man avslutar träningen är meditationen till för att smälta träningens innehåll, att bli varse den inre rening, misogi, som passet inneburit och känna tacksamhet. Om man har tränat i en god anda ska känslan av tacksamhet komma alldeles av sig själv".
"Man bugar när man kommer in i dojon, när man går upp på mattan, när träningspasset börjar och slutar, även varje gång man börjar och slutar träna med sin partner".
"Bugningen ska genomsyras av ödmjukhet och tacksamhet"
"visa tacksamhet för att man får använda sin partner till redskap för sin egen utveckling".
Senast redigerad av Gute den 2009-11-12 klockan 10:15.