Ett set till failure vs 3*8/10?

[Langster]

Ursprungligen postat av Langster

5.

Skämt åsido. Det där med pistol mot huvudet på en själv eller närstående är en klyscha som jag inte tror ett dugg på. Tror du verkligen att världsrekord i bänk, 100-m löpning och höjdhopp skulle smashas bara man införde lite hot om dödligt våld? Till slut kan ju folk flyga bara de får en pistol riktad mot sig.
Man tränar ju sig till att kunna utnyttja så gott som 100% av sin kapacitet.

Att det är svårt att avgöra var 3 rir ligger, det håller jag till fullo med om, men jag är väldigt säker på när jag känner att nästa reps inte kommer att komma upp.

[Langster]

Ursprungligen postat av intepurewhey

2-3 rir och 1-0 rir sista settet för att inte påverka arbetsvolymen negativt för mycket för resten av setten samt beroende på din återhämtningsförmåga till nästa pass.

Att folk definierar och använder fail på olika sätt gör att diskussionen är värdelös ändå då folk inte utgår från samma grundpremiss.

Muskulärt failure?
Tekniskt failure?
Hur mycket teknik kan man offra för att räkna det som till failure?
Vad är tekniskt failure?
Etc
Etc

Sent from my SM-F721B using Tapatalk

Du kör alltså ett antal uppvärmningsset och sedan ett arbetsset. Knappast originellt.

Fail för mig är när man bommar, inte får upp skiten.

[skyffelmördarn]

Ursprungligen postat av Langster

Skämt åsido. Det där med pistol mot huvudet på en själv eller närstående är en klyscha som jag inte tror ett dugg på. Tror du verkligen att världsrekord i bänk, 100-m löpning och höjdhopp skulle smashas bara man införde lite hot om dödligt våld? Till slut kan ju folk flyga bara de får en pistol riktad mot sig.
Man tränar ju sig till att kunna utnyttja så gott som 100% av sin kapacitet.

Att det är svårt att avgöra var 3 rir ligger, det håller jag till fullo med om, men jag är väldigt säker på när jag känner att nästa reps inte kommer att komma upp.

Nej, ju högre upp man kommer, alltså elitnivå; så börjar ju folk få lite bättre koll på vart gränserna går och många av dom har ju redan varit där och nosat.

Men nu pratade jag om den breda massan.



Den här minns jag från SOLDF boken när man gjorde värnplikt.

[intepurewhey]

Ursprungligen postat av Langster

Du kör alltså ett antal uppvärmningsset och sedan ett arbetsset. Knappast originellt.



Fail för mig är när man bommar, inte får upp skiten.

Kamma dig

Sent from my SM-F721B using Tapatalk

[Langster]

Ursprungligen postat av skyffelmördarn

Nej, ju högre upp man kommer, alltså elitnivå; så börjar ju folk få lite bättre koll på vart gränserna går och många av dom har ju redan varit där och nosat.

Men nu pratade jag om den breda massan.



Den här minns jag från SOLDF boken när man gjorde värnplikt.

Den breda massan som reppar på 150 kg i bänk?
Men ja, man behöver nog köra till fail i början för att förstå var gränserna går. Att första dagen på gymmet gå in för 3 rir är förstås problematiskt.

[Slartibartfast]

Ursprungligen postat av skyffelmördarn

*du orkar dubbelt med än du tror*.

På en fjällmarsch, visst.

Inte i bänkpress. Tar det stopp vid 8 reps så är det stopp.

[skyffelmördarn]

Ursprungligen postat av Slartibartfast

På en fjällmarsch, visst.

Inte i bänkpress. Tar det stopp vid 8 reps så är det stopp.

Har du aldrig lyckats klämma ut en rep till när du trodde det skulle vara omöjligt? Kanske därför du stannat av i din utveckling.

[Uncle Joe]

Så här brukar jag köra t ex bröst eller rygg :

#Övning 1

Uppvärmingsset : lätt vikt 10-12 reps.
Första setet : 1 rir*
Andra setet : 0 rir
Tredje setet : 0 rir (missbedömer ibland och leder till failure)

* 1 rir för att jag vill orka göra 2-3 set till med vettiga antal reps. samt i det första setet orkar jag alltid färre reps än det andra setet (typ oavsett övning eller muskelgrupp). så jag missbedömer alltid mitt RIR i det första setet. egentligen är nog det första setet inte ens ett arbetsset.

# Övning 2
Uppvärmingsset : 4-5 reps för att få in rörelsebanan.
Första setet : 1 rir (samma anledning som det första setet i första övningen)
Andra setet : 0 rir (ibland missbedömer jag och det blir istället en failure).

Målmusklerna är helt slut och fler sets hade känts som skräpvolym.

Om jag hade stannat längre från failure (2-3 rir) misstänker jag minst den dubbla volymen (och tiden) hade krävts för att få samma stimulans. Som halvkropps-splittare känns 1h 15 min tillräckligt länge ändå även om jag gillar att träna ^^

[Kev88]

Utan tvekan fler sets.

[Uncle Joe]

Ursprungligen postat av Mats J

Håller helt med, alla mina set är tills jag precis klarar sista repen med perfekt teknik och tempo. Beror på hur man ser det, men jag kallar dessa ej till fail då jag med nöd och näppe fick upp sista repen, fail för mig är att bomma. Men rir är ALLTID 0.

Fail är att man måst avbryta repetitionen av olika skäl. Men ibland undrar jag vad vissa menar med 2-3 rir. En del (inte på kolo tror jag) hävdar att det är riktigt jobbigt med 2-3 rir i t ex benpress och att jag som då inflikar med motsatsen menar de att jag aldrig gått till failure för att veta hur 2-3 rir känns på riktigt. Jo, jag vet hur 0 rir och failure känns. Eller är jag muskulärt långt ifrån failure men mitt nervsystem inte vill ge signaler eller om det sitter i huvudet på mig, dvs medvetandet säger stopp till nästa repetition av nån oklar anledning? Jag fattar inte hur mycket jag än vill förstå, hur 3 rir kan upplevas som intensiv träning som är tillräcklig stimulerande för hypertrofi.

Jag tror att 2-3 rir i det första setet kan vara vettigt om man vill väcka musklerna inför nästa set. Men att utan undantag köra 2-3 rir pass efter pass, set efter set... Får inte ihop det.

[1x0]

Ursprungligen postat av Uncle Joe

Jag hävdar envist att 3 rir inte känns som en riktig träning. Lite jobbigare än ett uppvärmingsset. Jag brukar ligga 0-1 rir, oftast 0 än 1. Försöker ibland spara 2-3 rir men det känns halvdant och jag får iaf inte bättre resultat av det. För sparar du många reps måste du ju kompensera med mer volym.

I småövningar, isolationsövningar, visst. Men att 3 RIR i knäböj och marklyft inte känns som riktig träning känns flummigt. 5:or på 80% 1RM (ca 3RIR) i knäböj och marklyft smakar vidrigt.
Stor skillnad där än känslan 3RIR i en sittande isolationsövning. T.ex. sittande enarms-frenchpress. Jag kör sittande enarms-kabelfrenchpress till failure - känns lika jobbigt där som göra 10 reps med stången i knäböj för mig.

Sen är repsintervallet en faktor också. Göra 17 reps @3RIR (x20 hade gått men blivit absolut maxansträngning) smakar betydligt vidrigare än göra 7 reps @3RIR (x10 gått).

Tror jag har något fel på min kropp i bänkpress. Där känns inte 3 RIR som träning för mig heller. Är bara när jag är på @9 i bänkpress (inom rimligt repsintervall) det känns som 'det ger något'.
I knäböjen smakar 2-3 reps på 200 kg förjävla illa och där har jag gjort x 11. Så mina 2-3:or (beroende på dagsform givetvis) är @8-9RIR.

[Langster]

Ursprungligen postat av 1x0

I småövningar, isolationsövningar, visst. Men att 3 RIR i knäböj och marklyft inte känns som riktig träning känns flummigt. 5:or på 80% 1RM (ca 3RIR) i knäböj och marklyft smakar vidrigt.
Stor skillnad där än känslan 3RIR i en sittande isolationsövning. T.ex. sittande enarms-frenchpress. Jag kör sittande enarms-kabelfrenchpress till failure - känns lika jobbigt där som göra 10 reps med stången i knäböj för mig.

Sen är repsintervallet en faktor också. Göra 17 reps @3RIR (x20 hade gått men blivit absolut maxansträngning) smakar betydligt vidrigare än göra 7 reps @3RIR (x10 gått).

Tror jag har något fel på min kropp i bänkpress. Där känns inte 3 RIR som träning för mig heller. Är bara när jag är på @9 i bänkpress (inom rimligt repsintervall) det känns som 'det ger något'.
I knäböjen smakar 2-3 reps på 200 kg förjävla illa och där har jag gjort x 11. Så mina 2-3:or (beroende på dagsform givetvis) är @8-9RIR.

Håller helt med om ovanstående. Inklusive det att skillnaden i känslan av 3 rir - failure är otroligt stor mellan övningar. Failure i knäböj är ju en nära döden upplevelse, till och med 1-2 rir vid högre reps är en fruktansvärd upplevelse. Samtidigt kan man gå till fail i bänk utan att blinka. Man kan gå till fail i bänk och ha en konversation samtidigt typ. Nästan alla övningar för överkroppen samt isolationsövningar för ben är dessutom ännu mindre jobbigt/läskigt att faila på än bänk.
Mark, ptja där har jag aldrig haft samma känslor som för böj, det är jobbigt men inte skrämmande att gå till fail. Och underligt nog är högre reps till fail mindre jobbigt där för mig. Har kört många många 10-20-reppare till fail.

Hursomhelst det är troligen pga ovanstående som man oftast väljer att köra typ 5-10 reps - det är helt enkelt det mest bekväma sättet att närma sig fail. Lätt att avgöra när man fått stimulans osv.
Hade vi levt i en värld där man måste upp i runt 30 reps 0-1 rir för att bygga muskler hade vi troligen inte haft så många muskulösa personer som vi har nu, då hade muskler varit ett bevis på ett otroligt pannben och vilja av stål osv.

Men som sagt, det är stor skillnad på olika övningar. För att svara på trådens frågeställning: kör så som det känns bra för dig i olika specifika övningar. All träning inkl 4 rir osv är bättre än ingen träning osv etc.

[Mats J]

Ursprungligen postat av Uncle Joe

Fail är att man måst avbryta repetitionen av olika skäl. Men ibland undrar jag vad vissa menar med 2-3 rir. En del (inte på kolo tror jag) hävdar att det är riktigt jobbigt med 2-3 rir i t ex benpress och att jag som då inflikar med motsatsen menar de att jag aldrig gått till failure för att veta hur 2-3 rir känns på riktigt. Jo, jag vet hur 0 rir och failure känns. Eller är jag muskulärt långt ifrån failure men mitt nervsystem inte vill ge signaler eller om det sitter i huvudet på mig, dvs medvetandet säger stopp till nästa repetition av nån oklar anledning? Jag fattar inte hur mycket jag än vill förstå, hur 3 rir kan upplevas som intensiv träning som är tillräcklig stimulerande för hypertrofi.

Jag tror att 2-3 rir i det första setet kan vara vettigt om man vill väcka musklerna inför nästa set. Men att utan undantag köra 2-3 rir pass efter pass, set efter set... Får inte ihop det.

Du närmar dig fail när hastigheten går ner markant på den koncentriska delen av repetitionen oavsett hur snabbt du försöker trycka på, då är du 0-2 rep ifrån beroende på hur just du funkar. Min sista rep är alltid en "grinder rep" och när det inträffar vet jag att jag bommar nästa rep i 9 fall av 10. Funkar bäst när man kör väldigt kontrollerat.

Men som många är inne på som också gör det svårare att diskutera detta är det väldigt beroende på övningar, dock tror jag att är det hypertrofi som är målet kommer övningar där du kontrollerat kan pressa dig till fail eller nära ge mer, dvs kablar och maskiner istället för de gamla böj, mark och bänk tänket. Tycker även det är det generella uppfattningen bland proffsen och byggare i stort numer plus väldigt kontrollerad träning till fail och få set. Coleman och Jay mer snabba träning är nästan aldrig man ser längre.

[Scratch89]

Ursprungligen postat av Langster

Skämt åsido. Det där med pistol mot huvudet på en själv eller närstående är en klyscha som jag inte tror ett dugg på. Tror du verkligen att världsrekord i bänk, 100-m löpning och höjdhopp skulle smashas bara man införde lite hot om dödligt våld? Till slut kan ju folk flyga bara de får en pistol riktad mot sig.

Jag har haft patienter t.ex som sprungit ett par hundra meter på en bruten fot för att rädda sina barn ur en krockad bil, för att sedan, efter adrenalinet släppt, varit helt oförmögna att stödja på foten på flera veckor och behövt vara gipsade i flera veckor.

[Langster]

Ursprungligen postat av Scratch89

Jag har haft patienter t.ex som sprungit ett par hundra meter på en bruten fot för att rädda sina barn ur en krockad bil, för att sedan, efter adrenalinet släppt, varit helt oförmögna att stödja på foten på flera veckor och behövt vara gipsade i flera veckor.

Att stå ut med smärta är inte samma sak som att bli hulken under press.
Kolla om de kan bänka 300 kg i samma situationer. Kan de inte det så älskar de inte sina barn tillräckligt mycket, antar jag.
Det finns gränser, man kommer inte att kunna skjuta laser ur ögonen om någon riktar en pistol mot en t.ex. man kommer inte kunna reppa loss på ens 5 kg över sitt max i bänk heller, man kanske kan bryta upp något reps men mer än så är det inte, inte om man är vältränad och redan vet var gränserna går.
Att någon som aldrig tränat bänk kan bryta upp 100 kg i en liv och död-situation trots att de inte trodde att de kunde det - okej det är rimligt, men att man får helt orimliga superkrafter i just styrkemoment är inte rimligt.