Låter underbart! Blir alldeles för sliten efter ett sådant test för att det ska vara värt det. Går på 220 - ålder Får nog bli någon gång om man är ett gäng och hetsar varandra i en backe.
På med pulsklocka och över till 1km-utmaningen i andra löpartråden. Blir inte maxpuls men bra nära
__________________
Göteborgsvarvet 2006, 21km, 1 tim 24 min och 7sekunder.
10K 34:55.
Guld i medicinar-sm 2005, 2006, 2007, 2008, 2009. Silver 2010. "Nu då!"
Vasaloppet -08,-09,-10,-12,-13,-14,-17,-18,-19
Hur långt bort är man från sin maxpuls på 10 km då? Jag har min högsta notering från en 10 km tävling. Hade krut i benen vid 9 km och la in en långspurt. Den sista rakan var vidrig men benen gav inte upp.
Hur långt bort är man från sin maxpuls på 10 km då? Jag har min högsta notering från en 10 km tävling. Hade krut i benen vid 9 km och la in en långspurt. Den sista rakan var vidrig men benen gav inte upp.
Har inte lust att bli tröttare än så
Skickat från min FRD-L09 via Tapatalk
Det är lite svårt att svara på. Men säkert 5 slag lägre i alla fall.
Ifall man faktiskt springer 10k på ett optimalt sätt så håller man ju en väldigt jämn fart över hela loppet. Då kommer man inte kunna öka farten jättemycket sista biten, och man kommer troligen vara en bit ifrån maxpuls. Ju bättre tränad man är ju närmare maxpuls kan man ligga över lång tid, så ifall du sprang på 35min så var du närmare din maxpuls än om du sprang på 55min.
Men ifall man är lite sämre tränad så kanske man inte heller springer loppet optimalt. Det kan alltså betyda att man inte hållit en jämn hög fart redan från start, utan man har legat i ett lite lägre tempo och på så sätt sparat lite kraft. Då kan man istället kanske ha lite mer kräm kvar mot slutet och kan kanske komma närmare maxpuls ifall man gör en helhjärtad långspurt med 1-2km kvar.
Sen är det också så att en viktig aspekt av hur hög puls man kan nå är hurpass bra man är på att ta ut sig maximalt. Det är väldigt lätt hänt att man tycker att man är helt slut och inte kan pusha sig hårdare och slutar ta i för fullt. Ifall man är mer van vid att springa i närheten av vad man klarar utan att falla ihop kan man också pusha sig lite hårdare och lite längre tid. Så ifall man gör ett maxpulstest när man är nybörjare och så gör man ett till test några år senare då man har massor av hård träning i bagaget så kommer man säkert få ett högre värde. Detta trots att maxpulsen i princip inte förbättras av träning.
Mer ont igen. Fattar inte vad det är som gör ont, är i övergången glute till hamstring liksom. När jag testar mig själv så är jag uppenbart svagare i utåtrotation i höften på den sidan, kör jag musslan klarar jag hälften jmf med vänster, men den övningen gör inte ont. Så det är ngn annat som får stryk pga min svaghet i utåtrotation?
__________________
Göteborgsvarvet 2006, 21km, 1 tim 24 min och 7sekunder.
10K 34:55.
Guld i medicinar-sm 2005, 2006, 2007, 2008, 2009. Silver 2010. "Nu då!"
Vasaloppet -08,-09,-10,-12,-13,-14,-17,-18,-19
Brukar normalt köra intervaller 4-5x1km med 2 minuters stående eller promenerande vila mellan seten. Testade igår att istället kör klassiska norska 4x4 min intervaller med 3 min joggvila mellan seten. Noterade att jag fick upp pulsen ca 5 slag högre nu utan att det kändes mer ansträngande rent psykiskt. Blir att fortsätta köra detta.
Mer ont igen. Fattar inte vad det är som gör ont, är i övergången glute till hamstring liksom. När jag testar mig själv så är jag uppenbart svagare i utåtrotation i höften på den sidan, kör jag musslan klarar jag hälften jmf med vänster, men den övningen gör inte ont. Så det är ngn annat som får stryk pga min svaghet i utåtrotation?
Du kan kanske testa övningen vid 3:13 i videon nedan. För mig tar detta bra på utåtrotationsmusklerna i nåt slags funktionell position. Se framförallt till att knät inte faller inåt.
En annan variant är att stå barfota på ett ben och se till att det är jämnt tryck på hela foten mot golvet (speciellt att både lilltåsidan och stortåsidan har lika mycket tryck på sig). Sedan gäller det att ha knät och höften helt uträtade och försöka bli så lång som möjligt. Sedan ser man till att inte hålfoten kollapsar och att man roterar inåt. Ifall man "blir lång" så är det en massa småmuskler djupt inne kring höftkulan som är tvungen att göra stor del av utåtrotationsjobbet.
Den balansövningen ska alltså kännas i skinkan, fast kanske lite annorlunda än musslan och liknande övningar.
Brukar normalt köra intervaller 4-5x1km med 2 minuters stående eller promenerande vila mellan seten. Testade igår att istället kör klassiska norska 4x4 min intervaller med 3 min joggvila mellan seten. Noterade att jag fick upp pulsen ca 5 slag högre nu utan att det kändes mer ansträngande rent psykiskt. Blir att fortsätta köra detta.
Någon tanke bakom valet av just 3 min vila mellan dem norska ?
Brukar normalt köra intervaller 4-5x1km med 2 minuters stående eller promenerande vila mellan seten. Testade igår att istället kör klassiska norska 4x4 min intervaller med 3 min joggvila mellan seten. Noterade att jag fick upp pulsen ca 5 slag högre nu utan att det kändes mer ansträngande rent psykiskt. Blir att fortsätta köra detta.
Med 5 slag högre, menar du absolut max någon gång under passet eller snittpulsen under "platån" man får på kurvan en bit in i ok intervallen?
Om inte jag minns fel så har Helgerud och den andra norrbaggen som förespråkar de där 4x4 intervallerna sagt att det inte är superviktigt exakt hur lång vila man kör med. Huvudsaken ska vara att man är tillräckligt återhämtad så man kan köra alla intervallerna i samma intensitet.
Personligen tycker jag 2min vila låter extremt lite. Men det beror väl kanske på hur lång tid det tar att springa 1km. Grejar man 1k på 3min (och det tempot är ett tempo man skulle kunna hålla i ungefär 10min, dvs VO2max-tempo) så kanske man kan kan komma undan med lite kortare vila. Ifall man inte är lika snabb så kanske man är tvungen att hålla VO2max-tempo i 4min, vilket ju betyder att man drar på sig mer syra under intervallerna. Då lär man behöva längre vila också.
Sen kan det säkert också bli så att ifall man tar lite för kort vila på denna typ av intervaller, så kan det bli så att tempot är tvunget att bli lite lägre (för man orkar inte annars) och så blir det tröskelintervaller av det istället. Eller kanske snarare intervaller som är i lite för högt tempo för att vara tröskelintervaller, och lite för lågt tempo för att vara VO2max-intervaller. Jag har brukat hamna i den sitsen då jag kört tröskelintervaller i lite för högt tempo. Då har jag kört typ 6-8x1k med 60s vila, och "fått feeling" och kört lite väl hårt.
Om inte jag minns fel så har Helgerud och den andra norrbaggen som förespråkar de där 4x4 intervallerna sagt att det inte är superviktigt exakt hur lång vila man kör med. Huvudsaken ska vara att man är tillräckligt återhämtad så man kan köra alla intervallerna i samma intensitet.
Personligen tycker jag 2min vila låter extremt lite. Men det beror väl kanske på hur lång tid det tar att springa 1km. Grejar man 1k på 3min (och det tempot är ett tempo man skulle kunna hålla i ungefär 10min, dvs VO2max-tempo) så kanske man kan kan komma undan med lite kortare vila. Ifall man inte är lika snabb så kanske man är tvungen att hålla VO2max-tempo i 4min, vilket ju betyder att man drar på sig mer syra under intervallerna. Då lär man behöva längre vila också.
Sen kan det säkert också bli så att ifall man tar lite för kort vila på denna typ av intervaller, så kan det bli så att tempot är tvunget att bli lite lägre (för man orkar inte annars) och så blir det tröskelintervaller av det istället. Eller kanske snarare intervaller som är i lite för högt tempo för att vara tröskelintervaller, och lite för lågt tempo för att vara VO2max-intervaller. Jag har brukat hamna i den sitsen då jag kört tröskelintervaller i lite för högt tempo. Då har jag kört typ 6-8x1k med 60s vila, och "fått feeling" och kört lite väl hårt.
Det blir som du skriver lite självreglerande och beror på om man vilar aktivt eller passivt. Kör jag med klubben där vi har gemensam start för intervallerna blir (stå-)vilan ibland längre än det man springer, och då bränner man ju på riktigt snabbt, 3k-tempo eller snabbare, 3:10-20. Kör jag själv ställer jag klocka så jag inte ska stå och drälla och då på 1,5 eller 2 minuter på en tusing som då tar 5:20-30 och snarare är 5k-tempo.
Det blir som du skriver lite självreglerande och beror på om man vilar aktivt eller passivt. Kör jag med klubben där vi har gemensam start för intervallerna blir (stå-)vilan ibland längre än det man springer, och då bränner man ju på riktigt snabbt, 3k-tempo eller snabbare, 3:10-20. Kör jag själv ställer jag klocka så jag inte ska stå och drälla och då på 1,5 eller 2 minuter på en tusing som då tar 5:20-30 och snarare är 5k-tempo.
Du menar 3:20-30 antar jag? Svårt att tro att ditt PB på 5k är 27min...
Pikes Peak marathon på söndag, och tydligen ska startfältet vara det bästa genom alla tider.
Jag såg en video av Sage Canaday förut, där han säger att banrekordet på 3:16 i princip är oslagbart, även för Killian. Han menade också på att Killian är som allra bäst där det är riktigt brant och tekniskt, och att det inte är fallet i Pikes Peak. Tydligen hade Killian i en intervju för ett antal år sedan sagt att det var som en platt landsväg. Det är ju ändå dryga 2300m i total stigning. Så helt platt är det ju inte eftersom de ska springa 21km upp till toppen av berget, och så 21km tillbaka ner...
Här är en intervju med Killian inför loppet. Jag tyckte det var särskilt intressant då han pratade om hur han ändrat på sitt träning- och tävlingsupplägg denna säsong. Särskilt också att han i vanliga fall (med fler tävlingar) inte räknar kilometer alls, utan enbart brydde sig om att logga stigning.
Han verkar dock inte vara särskilt fokuserad på banrekordet, utan mer på att pusha sig så hårt som möjligt och se hur långt det räcker.