Söka jobb efter 4 år av inaktivitet

[xan]

Hade svåra psykiska problem under en period på 4 år och då kunde jag inte arbeta alls. Nu när jag har tillfrisknat till 90% och känner att jag är fullt kapabel att arbeta så uppstår problemet med att söka jobb med ett CV där flera år är helt tomma. Nu för tiden verkar det vara omöjligt att söka jobb utan att behöva lämna in CV, och att berätta att man varit psykiskt sjuk är ju inte direkt en bra pitch. Jag är annars bra på att sälja in mig verbalt och är allmänt smidig med alla typer av arbetsuppgifter och att handskas med folk så det är inte där problemet ligger.

Jag har till och med funderat på att ljuga om anställningar (och se till att det inte går att kolla upp) bara för att få en fot in på arbetsmarknaden, men det känns väldigt patetiskt och man hade känt sig som en riktig idiot om man blivit påkommen.

Ett annat alternativ är väl att helt enkelt säga exakt som det är och hoppas på det bästa, men jag vet inte varför en rekryterare skulle satsa på ett så osäkert kort.

Tankar, tips?

[Angel]

Säg att du varit ute och backpackat några år och haft diverse ströjobb.

[agazza]

antingen erkänner du rakt av, alternativt säger du att du rest för att du ville känna på världen, kulturen och hur samhället fungerar utanför lilla Sverige.

En Globetrotter kan vara bra att ha på flera positioner i ett företag.

Men frågan är vad för sorts jobb du tänker söka.

[agazza]

Undrar någon hur du finansierade det så säg att du fick ett litet arv

[Alexton]

Pratar du något språk utanför engelskan så är det bara att säga att du var i det landet ett tag förutom. Backpacking.
Frankrike är alltid bra, utanför storstäderna är engelskan löjligt begränsad till det mest basala

[King Grub]

Bortförd av aliens fungerar.

[G.W]

Jag hade sagt att jag raidat mycket i WoW under fyra år. Det är ju en merit, om man är bland de första guildsen d.v.s.

[yia]

Det här beror helt och hållet på förutsättningarna. Är du ung eller gammal. Vilken typ av arbete söker du (okvalificerat eller kvalificerat). Har du arbetat tidigare?

Generellt skulle jag säga att sanningen i det här läget inte är speciellt attraktiv för arbetsgivarna tyvärr. Samhället är ganska oförlåtligt på det sättet. Folk som driver runt på kommunen och i stort sett inte gör ett skit på dagarna har ett fint CV medan väldigt begåvade personer som brottats med problem kan ha ett dåligt CV.

Det bästa är sannolikt att släta över det på ett eller annat sätt, allra helst genom sådant du faktiskt har gjort som har relevans för de arbeten du söker som man kan tänja på. Men om du återkommer med vilka förutsättningar som gäller för dig, vilken typ av jobb du söker, om du är gammal eller ung, har utbildning eller inte o.s.v. så kan jag ge bättre tips.

[Bob90]

Ursprungligen postat av xan

Hade svåra psykiska problem under en period på 4 år och då kunde jag inte arbeta alls. Nu när jag har tillfrisknat till 90% och känner att jag är fullt kapabel att arbeta så uppstår problemet med att söka jobb med ett CV där flera år är helt tomma. Nu för tiden verkar det vara omöjligt att söka jobb utan att behöva lämna in CV, och att berätta att man varit psykiskt sjuk är ju inte direkt en bra pitch. Jag är annars bra på att sälja in mig verbalt och är allmänt smidig med alla typer av arbetsuppgifter och att handskas med folk så det är inte där problemet ligger.

Jag har till och med funderat på att ljuga om anställningar (och se till att det inte går att kolla upp) bara för att få en fot in på arbetsmarknaden, men det känns väldigt patetiskt och man hade känt sig som en riktig idiot om man blivit påkommen.

Ett annat alternativ är väl att helt enkelt säga exakt som det är och hoppas på det bästa, men jag vet inte varför en rekryterare skulle satsa på ett så osäkert kort.

Tankar, tips?

Du ska absolut inte ljuga ihop något om anställningar, om du prompt måste ljuga ihop något så är väl resor det bästa. Men det kommer ju lägga grund för många följdfrågor.

Genuina frågor av intresse typ varför så länge som 4 år, var du har varit och vad du gjorde, till mer sakliga som kanske hur du finansierade eller försörjde dig under dessa år.

Det jag försöker komma till är att en lögn kommer kanske dra iväg och bli väldigt många lögner till slut.

Om du känner att du kan vara öppen med din jobbiga period och "argumentera/reflektera" kring varför det blev så och hur du tog dig ur det för en arbetsgivare så hade jag kört på det om frågan kommer upp.

Annars kan du ju kolla med bemanningsföretag, där det ganska ofta blir gruppintervjuer och då finns inget tidsutrymme för individuella detaljfrågor. Ta ett hundår eller så och sen söka dig vidare.

Då kan AG iafl se att du har kommit på banan igen och är arbetsför.

[Anton Fräs]

Jag har själv varit psykiskt sjuk i cirka 4-5 år och har i mina senaste ansökningar varit helt öppen med det och lyft det som en styrka. Jag jobbar ju inom vården så jag har lyft de fördelar de innebär att förstå patientens roll och lidande etc.

Det har lett till iaf en intervju så det kan inte vara helt dumt.

[mattilainen]

"En nära anhörig var sjuk och behövde mycket stöd" (vilket stämmer, dock handlade det om dig.. men det behöver ingen veta). Det bra med detta är att ingen vågar gå djupare in på det då folk är rädda. Om nu någon fortsätter fråga så svarar man bara att det känns för jobbigt att prata om just nu men kanske vid ett annat tillfälle.

[EyeOfTiger]

Om det är något rekryterare absolut avskyr så är det folk som ljuger.

Hade jag varit dig så skulle jag satsat på en kortare utbildning typ 1-2 år och börjat om på ny kula.

Även om du är ärlig och lyckas få ett jobb så kommer det hänga med sen för alltid. Så det tror jag helt uppriktigt inte blir så bra i längden.

[xan]

Ursprungligen postat av Angel

Säg att du varit ute och backpackat några år och haft diverse ströjobb.

Det öppnar upp för väldigt många frågor och då finns risken att man korsar fötterna och trillar. Dessutom kommer rekryteraren fråga vad för jobb det var och då måste man ju ljuga i alla fall.

Ursprungligen postat av yia

Det här beror helt och hållet på förutsättningarna. Är du ung eller gammal. Vilken typ av arbete söker du (okvalificerat eller kvalificerat). Har du arbetat tidigare?

Jag är 23 och försöker bara ta mig in på arbetsmarknaden, så vilket jobb som helst i princip (kundtjänst, matbutik, städare, kassa etc). Bara jag får lön och en referens så jag kan söka mig vidare sedan.

Jag har arbetat lite tidigare men mest sommarjobb jag fått av kommunen, så det finns ingenting imponerande på CVt alls, tyvärr.

Ingen utbildning, håller på med komvux och högskoleprovet nu för att ta mig in på universitet.[/QUOTE]

Ursprungligen postat av mattilainen

"En nära anhörig var sjuk och behövde mycket stöd" (vilket stämmer, dock handlade det om dig.. men det behöver ingen veta). Det bra med detta är att ingen vågar gå djupare in på det då folk är rädda. Om nu någon fortsätter fråga så svarar man bara att det känns för jobbigt att prata om just nu men kanske vid ett annat tillfälle.

Väldigt lågt att ljuga om något sådant och om man blir påkommen så får man nog flytta till en grotta i västra Afrika på obestämd tid.

Ursprungligen postat av EyeOfTiger

Om det är något rekryterare absolut avskyr så är det folk som ljuger.

Hade jag varit dig så skulle jag satsat på en kortare utbildning typ 1-2 år och börjat om på ny kula.

Även om du är ärlig och lyckas få ett jobb så kommer det hänga med sen för alltid. Så det tror jag helt uppriktigt inte blir så bra i längden.

Börja om på ny kula? Hur menar du? Rekryteraren kommer ju vilja veta vad man jobbat med tidigare oavsett om man har utbildning eller ej.

Och vad är det som kommer hänga med sen för alltid, menar du?

[shut teh face]

Jag hade ungefär 1,5 år där jag spelade WoW. Där fyllde jag i att jag jobbade ideellt vilket stämde (var redaktör på en spelsajt som skrev om WoW ). Det blev istället en bra merit istället!

[Bärsärk]

Säg att du spelat nätpoker och levt på aktier/fonder/investerat i bitcoins och att du nu känner att du skulle vilja ha ett "riktigt jobb" där du får ta i lite.

En person som suttit hemma och lirat nätpoker i 4 år kanske inte låter som en drömkille att anställa, men om din chef är någorlunda klipsk så förstår han ju vilket arbete det är bakom det.

Det bästa är ju faktiskt bara att säga sanningen, men kanske formulera det på något trevligare sätt. Det är ju lite inne just nu med psykisk ohälsa, så jag tror inte du ska känna att det är helt fel att gå ut med det. Du kommer säkert att få förståelse