Multimotionären som jagar pallplatser samt cyklar och springer långt!

[944RS]

Igår vaknade jag med lite känning i ena axeln. Så för att inte reta den allt för mycket så fick jag planera om morgonens pass en aning.
Lugn stakning som uppvärmning och sedan några omgångar för mage, ländrygg och fotleder. Ingenting med en massa tunga vikter.

Och till slut så sprang jag backträning på löpbandet.
600m @ 5:20 2%lutning + 400m @ 6:30 7%lutning x 3
700m @ 5:20 2%lutning + 300m @ 6:30 9%lutning
700m @ 5:20 2%lutning + 300m @ 10:20 15%lutning

Ingen träning alls på kvällen då jag varit läktarvärd på elitseriehandbollsmatchen mellan HK Aranäs och Alingsås. Grabbens lag var dessutom de "knattar" som sprang in med spelarna under presentationen.

[944RS]

Jag lever fortfarande. Har bara haft fullt upp med allt möjligt.
Sportlovet blev kort och intensivt med mycket skidåkning, både på längden och utför.
Återkommer med någon form av racerapport från Engelbrektsloppet.

[shadowfire]

Ja det ser onekligen ut som om du har blivit en riktig skitåkare på instagram!

[944RS]

Ursprungligen postat av shadowfire

Ja det ser onekligen ut som om du har blivit en riktig skitåkare på instagram!

Till råga på allt så har jag dessutom varit i Borås nu på fredagskvällen med Jonas och åkt skidor. Väldigt hala spår, men ingen av oss ramlade för det

[shadowfire]

Ursprungligen postat av 944RS

Till råga på allt så har jag dessutom varit i Borås nu på fredagskvällen med Jonas och åkt skidor. Väldigt hala spår, men ingen av oss ramlade för det

Tolkar det som att jag är värdelös skidåkare och det är nog så.

[944RS]

Ursprungligen postat av shadowfire

Tolkar det som att jag är värdelös skidåkare och det är nog så.

Nja, det var hala spår. Men spårkanten var väldigt bra.
Så det gick obehagligt fort utför backarna, men man höll sig ändå kvar i spåret utan problem.
Lite obehagligt var det när jag gled ikapp Jonas som satt i fartställning. Hans stavspetsar pekade rakt mot mina ögon så jag fick ropa åt honom att öka

[shadowfire]

Ursprungligen postat av 944RS

Nja, det var hala spår. Men spårkanten var väldigt bra.
Så det gick obehagligt fort utför backarna, men man höll sig ändå kvar i spåret utan problem.
Lite obehagligt var det när jag gled ikapp Jonas som satt i fartställning. Hans stavspetsar pekade rakt mot mina ögon så jag fick ropa åt honom att öka

Det är de gångerna man reser sig upp som en kung och bromsar lite lätt med ena skidan plogandes med full kontroll och sedan hukar sig ner igen.

(eller hur)

[944RS]

Ursprungligen postat av shadowfire

Det är de gångerna man reser sig upp som en kung och bromsar lite lätt med ena skidan plogandes med full kontroll och sedan hukar sig ner igen.

(eller hur)

Med tanke på att det var på exakt samma ställe där du ramlade, så tog jag det säkra alternativet och fick Jonas att flytta på sig istället

Annars var det så pass bakhalt för mig att jag höll på att stå på näsan i varje uppförsbacke.

[944RS]

Som vanligt så hade vi planerat en sportig vecka uppe i Dalarna. Nu dök det tyvärr upp en grej som gjorde att vi blev tvungna att korta ner besöket ganska mycket.
Körde upp till Norberg och hämtade upp nummerlappen på lördagskvällen. Blev dessutom så sugen på att röra på mig efter flera timmar i bilen att jag och frugan tog med oss skidorna ut till Brunnsjöberget i Hedemora och körde 2varv på elljuspåret. Helt underbart att glida fram i mörkret och det var helt tyst runt omkring.
Ville inte trötta ut mig, men ändå testa skidorna.

Jag hade nämligen dagen innan försökt sätta på glidvalla. Höll på hur länge som helst och fick aldrig till det. Blev faktiskt så att jag bara gjorde ena skidan...
Så kan det gå när man inte har tålamod

Engelbrektsloppet skulle starta 10:00 för tävlingsklass och 10:15 för oss i motion. Tyckte mig komma fram till Norberg i god tid, men tyvärr var alla parkeringarna centralt fulla så funktionärerna vinkade bort bilarna till en plats flera hundra meter längre bort.
Fanns ingen tid för att gå bort med skidorna och sedan byta om. Så jag fick planera om en aning.
Blev så att när jag kom fram till startledet så var det helt fullt i alla led så långt ögat kunde nå.
Började följa ledet längre och längre bak... Det tog aldrig slut!
Gav upp och insåg att jag skulle få starta typ sist av alla.

[shadowfire]

haha, det här blir intressant läsning.

[944RS]

Ursprungligen postat av shadowfire

haha, det här blir intressant läsning.

Ha inte för stora förhoppningar. Skidåkning i långlopp är ganska ensidigt. Det mest intressanta var nog vilka semlor och godis jag skulle välja på Ica efter loppet.
Men jag återkommer kring det med...


Denna helg började med en väldigt bakhal skidåkning i Borås med Jonas. En traditionell fredagskväll
En väldigt rastlös lördag med flera promenader. Jag har inte förmågan att vila helt och hållet

Söndag ringde klockan ganska tidigt för att jag skulle hinna hämta upp några skidåkare på vägen mot Hestra i Borås. Vi ville vara på plats kring 09 för att slippa trängas och få så bra spår som möjligt.
Fanns verkligen inte mycket att klaga på. Vädret var bra, spåren grymma och inte alls farligt med folk till en början.
Blev många varv uppe på en myr där jag kunde staka hela tiden.
Totalt skrapade jag ihop ungefär 26km utan att bli sliten.

Lite senare på eftermiddagen så snörade jag på mig löpskorna, inte fullt så härligt att springa längs havet i snöblandat regn i ansiktet.

[944RS]

För oss i motionsklass så började tidtagningen när man passerar startlinjen. Var dock lite knepigt att se den, så jag startade min klocka där jag trodde den var.
Ut från starten kunde vi använda samtliga 6 spår så det flöt på ganska bra.
Jag la mig längst till vänster från början och åkte med bakom det ledet i flera km. Hade helt okej glid då jag ganska ofta fick ta det lugnt för att inte köra på framförvarande.
Första ordentliga inbromsningen kom när vi blev tvungna att gå ner till 3 led.
Jag låg kvar i vänsterledet och följde strömmen. Fanns inte så mycket mer att göra.
Efter den komprimeringen så var det tyvärr lite mer långsammare åkare som bromsade upp vårat led. De hade ryggsäck med termos och säkert flera påsar med gifflar med sig.
Nästa inbromsning kom vid den första backen. Inte speciellt brant eller lång, men man kan säga att det var ändå väldigt varierande tekniker på skidåkarna som skulle ta sig upp.
Jag är glad över att inte ha blivit spetsad av spretande stavar och inte fick skidorna avtrampade.
Var svårt att själv bestämma tempot upp för backen och lika svårt var det i den lilla branta nerförsbacken som kom direkt efter. Det var inget att tveka över utan bara kasta sig ut och hoppas att kurvan som var i backens slut inte skulle innebära slutet för detta äventyr...

[wesaft]

Hela beskrivningen handlar om hur det var att bromsa, min slutsats är att du är snabb

Kör vi ikapp någon med ryggsäck från man ta gifflar har jag hört!
Mobil gifflarkontroll.

[shadowfire]

Haha vita blixten! Så bra glid (på ena skidan) att han åker ikapp folk på ett ben

[944RS]

Första nerförsbacken gick bra, och även en till som kom nästan i anslutning. Bra för självförtroendet att få känna på hur spåren beter sig.
I det här skedet så är man framme i det partiet som verkar bestå av ett motionsspår. Med andra ord ganska anpassat för skidåkning.
Det innebar för mig att jag låg kvar i vänsterspår stora delar av tiden och hängde med i tempot som de framför höll. Var en del långsammare åkare som bromsade upp klungan och självklart många som som gjorde omkörningar i leden brevid som gjorde att de klev in mitt framför. Jag har full förståelse för att folk vill byta spår, men kan inte fatta att det ska vara så svårt att slänga en liten blick bakåt i det spåret som man kliver rakt in i.
Kanske är det jag som har överdriven respekt för de som är snabbare än mig och alltid försöker hålla mig ur vägen.

En av fördelarna med att starta så långt bak var just att jag inte blev omkörd av någon. Varje gång jag/vi passerade några så blev det direkt en lucka och jag slapp tänka på att jag var i vägen eller liknande.

Inne i den delen som består av motionsspåret så finns det ett flertal depåer där man kan få sportdryck, blåbärssoppa, buljong och någon slät bulle.
Jag tycker mest det är bökigt i dessa depåer med folk på skidor och stavar som pekar åt alla möjliga håll.
Nä, jag tog bara en mugg sportdryck i farten och passade istället på att passera ett gäng "konkurrenter".

Engelbrektsloppet är känt för att vara betydligt mer kuperat än vad Vasaloppet är, och i sin tur påstår vissa att dessa 60km är jobbigare än 90km i Fäders spår.
När man har passerat det brantaste partiet i längsta backen springandes så är jag benägen att hålla med. Sprang om ett par stycken och ville såklart inte säcka ihop direkt när det blev skidbart igen. Då var jag inte kaxig. Tekniken var som bortblåst och jag släpade mig vidare upp för backen med stumma ben.
Lyckligtvis så brukar en uppförsbacke också innebära att det går utför igen efteråt. Eller ja, inte om man börjar med utförsbacke, då går det istället uppför efteråt

Nu var det iallafall en längre utförsbacke på gång och jag chansade på att ta av mig både stav och handske på ena handen för att få fram en gel i farten. Låg nästan jämsides med en annan åkare så jag fick vara lite försiktig. Det gick bra och jag han få i mig hela och även stoppa ner skräpet i fickan samt få på mig handske och stav igen innan backen var slut. Det var en skön kilometer
Efter den långa backen så visste jag att det även skulle komma en tuff uppför och några lite brantare utförsbackar. Som tur var så var det lite mer glest mellan åkarna nu och jag kunde ta mig genom dessa backar med både mitt och övrigas liv i behåll. Jag viftade säkert en hel del med armarna när jag svängde tvärt, samtidigt som man plogade med båda skidorna.
Det tog dock en del på krafterna och på ängarna tillbaka in mot varvningen i Norberg så började kroppen protestera. Trött i ryggen, skavsår på ena hälen och allmänt sliten. Inte bara i kroppen utan även i huvudet.
Funderade på att bryta efter första varvet och ändå känna att det här blev 30km bra träning.