tråden om dating, relationer mm

[Yes]

Ursprungligen postat av Sniggel

Det är iaf viktigt för en man att ha "något/några grejer man gör".
Det behöver inte vara en karriär skulle jag vilja säga. Det kan vara ett intresse som inte genererar ekonomisk framgång men som känns utvecklande och stimulerande på andra plan.

(och en insiktsfull man klarar sig utmärkt utan status )

Det behöver vara ett centralt värde, och jag talar inte heller om karriär som nödvändigtvis ekonomisk framgång (även om det också är en viktig sak). Det är något från vilket allt annat utgår.
Boris har exempelvis sin forskning. Det är centralt för honom, kärnpunkten i hans liv. Allt annat läggs uppepå det. Håller han fast vid det, förutsatt att han inte hittar något annat, kommer han ha goda möjligheter att ha en kvinna i sitt liv. Släpper han det och låter kvinnan/kvinnorna vara centralt kommer det gå åt helvete.

[Yes]

Ursprungligen postat av jenni

Men det är ju det jag menar, att då han bygger sin karriär så behöver han väl inte stressa för att han har ONS och inte ett lägger all tid på att börja ett förhållande, när/om han sedan finner sig ha tillräckligt med tid så bör det ju inte vara omöjligt att hitta en partner som är rätt?

(Äsch, en kvinna behövs oavsett, alla mäktiga män har alltid haft en kvinna som stöd, kvinnor är underbara om de inte gnäller och tjatar så att säga)

Nä, visst. Han behöver inte stressa. Han har sitt liv och dessutom just lämnat ett långt förhållande. Klart han ska ha roligt. Vad jag försöker säga är att fokusen på karriären snarare är något positivt än negativt för ett seriöst förhållande. Något Boris fått skit för tidigare. Om det inte var detta du menade så missförstod jag dig.

(Klart att kvinnor är underbara!)

Ursprungligen postat av TranceII

Priset:

[.img]http://i.imgur.com/nR3RaS2.jpg[/img]

?

Inte för mig, men perfekt att dricka té och snacka skit med.

[Sniggel]

Ursprungligen postat av Yes

Boris har exempelvis sin forskning. Det är centralt för honom, kärnpunkten i hans liv. Allt annat läggs uppepå det. Håller han fast vid det, förutsatt att han inte hittar något annat, kommer han ha goda möjligheter att ha en kvinna i sitt liv. Släpper han det och låter kvinnan/kvinnorna vara centralt kommer det gå åt helvete.

Couldnt, agree, more!

[WHITEFOLKS]

Ayn Rand vet hur man producerar bs av kvalitet så hon räknas nog objektivt som man.

[MrBoris]

Tack för stödet Yes, tror också på den tesen faktiskt - det jag får offra nu kommer jag att få igen senare pga. status vilket automatiskt ger en kvinna att leva mitt liv med

[MrLomax]

Ursprungligen postat av MrBoris

Tack för stödet Yes, tror också på den tesen faktiskt - det jag får offra nu kommer jag att få igen senare pga. status vilket automatiskt ger en kvinna att leva mitt liv med

Hur gammal är du Boris? 30'ish?

[MrBoris]

Ursprungligen postat av MrLomax

Hur gammal är du Boris? 30'ish?

Jepp

[Lellan]

Åh, den här gamla tråden.. är bra som påminnelse att ta tag i flörteriet!

Hej Bullen!

Sedan sist har jag inte ens tågflörtat, mkt pga känner mig som en påse nötter utstrålningsmässigt. Förkyld, sömnbrist, mkt att stå i, träningsbrist.

Däremot så tyckte jag (inte personen ifråga, förmodligen) att jag flörtade idag!

Har ett instakonto, personen har gillat lite bilder där. Har haft en vag känsla av "hm.. känner igen honom?" Insåg för ngra månader sedan att han jobbar på butik i närheten. För ett par veckor sedan reagerade jag instinktivt genom att gömma mig och snabbt göra klart mitt ärende på butiken (som jag sällan handlar på efter en lustig incident som kan dras vid annat tillfälle - inkluderar felbeställning av halvmeterlång dildo), när jag fick syn på honom (sedan rodna varje gång han "gillade" ngt på insta).

Idag svarade jag "hej!" när han sa hej (sedan vände jag iofs tvärt och pustade ut bakom hyllan. Gick hem. ). Upptäckte därefter att han en timme efteråt "gillat" en bild på mig. Kanske ska tolka det som att han kände igen mig (trots "the påsenötter-look"?). Och så "gillade" jag ngra av hans för 1a ggn. Och nyss så började jag "följa" honom!

Wow. Liksom. Så mkt action, helt gaaaalet!

Är inte blyg annars, detta är lite löjligt. Men känner mig modig, som inte betedde mig heelt ufo. Får man flörta med sin icahandlare? ;P (han är lång, har skägg o muskler - insta visar charm, om man nu ska gå på ytligheter).

/Lellan - mentalt 14 år

(OnT så om Madamski läser; kommer hom påminna mig om att jag minsann inte flörtat blygt i lekparker o efter avslutade vårdkontakter på fb (apropå vem man "får" flörta med).. ). Men kan tillägga att detta tog på krafterna till den grad att jag tokdäckade i soffan när Skavlan började.

Med andra ord - barn - passa er för att bli så förlegade i flörteriet att ni utmattas av minsta ansträngning.

[MrLomax]

Ursprungligen postat av Lellan

Åh, den här gamla tråden.. är bra som påminnelse att ta tag i flörteriet!

Hej Bullen!

Sedan sist har jag inte ens tågflörtat, mkt pga känner mig som en påse nötter utstrålningsmässigt. Förkyld, sömnbrist, mkt att stå i, träningsbrist.

Däremot så tyckte jag (inte personen ifråga, förmodligen) att jag flörtade idag!

Har ett instakonto, personen har gillat lite bilder där. Har haft en vag känsla av "hm.. känner igen honom?" Insåg för ngra månader sedan att han jobbar på butik i närheten. För ett par veckor sedan reagerade jag instinktivt genom att gömma mig och snabbt göra klart mitt ärende på butiken (som jag sällan handlar på efter en lustig incident som kan dras vid annat tillfälle - inkluderar felbeställning av halvmeterlång dildo), när jag fick syn på honom (sedan rodna varje gång han "gillade" ngt på insta).

Idag svarade jag "hej!" när han sa hej (sedan vände jag iofs tvärt och pustade ut bakom hyllan. Gick hem. ). Upptäckte därefter att han en timme efteråt "gillat" en bild på mig. Kanske ska tolka det som att han kände igen mig (trots "the påsenötter-look"?). Och så "gillade" jag ngra av hans för 1a ggn. Och nyss så började jag "följa" honom!

Wow. Liksom. Så mkt action, helt gaaaalet!

Är inte blyg annars, detta är lite löjligt. Men känner mig modig, som inte betedde mig heelt ufo. Får man flörta med sin icahandlare? ;P (han är lång, har skägg o muskler - insta visar charm, om man nu ska gå på ytligheter).

/Lellan - mentalt 14 år

(OnT så om Madamski läser; kommer hom påminna mig om att jag minsann inte flörtat blygt i lekparker o efter avslutade vårdkontakter på fb (apropå vem man "får" flörta med).. ). Men kan tillägga att detta tog på krafterna till den grad att jag tokdäckade i soffan när Skavlan började.

Med andra ord - barn - passa er för att bli så förlegade i flörteriet att ni utmattas av minsta ansträngning.

Tågflörtat? Va? Vad är det? Vad har jag missat?

Kan man chatta privat på Instagram? Skicka ett meddelande till han. -Säljer ni xxxx på ICA?
Sen är nog bollen i rullning, om det är det du vill?

[Lellan]

Ursprungligen postat av MrLomax

Tågflörtat? Va? Vad är det? Vad har jag missat?

Kan man chatta privat på Instagram? Skicka ett meddelande till han. -Säljer ni xxxx på ICA?
Sen är nog bollen i rullning, om det är det du vill?

Vet ju inget om honom, vilket är mitt fegisskäl för att inte flörta. Behöver så mkt återhämtning efter minsta "miss". Är är inte rädd för att lära känna folk, eller bjussa på mig själv o att gå på nitar så. Däremot opigg o skraj på vad som händer om man inte klickar, och det inte "accepteras" el hur man ska säga. Har man en gång visat intresse är det som om man måste förklara sig in absurdum varför det inte fortsatt/avtagit och det är pest o pina o för mig förknippat med elände. Har åkt på värsta nitarna där i princip varje försök (utom P som jag gick på date med i maj, inte utvecklades till romans - men vänskap).

Går (el pausar just nu) hos psykolog faktiskt för att på nytt öva upp förmågan att sätta gränser som privatperson (i jobbet är det plättlätt, men där är man ju inte heller privat..doh) utan att bli helt jätterädd. Så att flörta blir liksom inte harmlöst med det bagage som finns, eftersom det slutat knas. Har blivit ond spiral; vill inte vara påflugen (då jag själv tycker sånt är jobbigt) så visar intresse när jag är hyfsat säker på att det är välkommet, men samtidigt så är det ofta den som är väldigt säker på sitt intresse initialt som slår bakut om man inte klickar.

Så på ett sätt är jag nyfiken och mkt "go for it", nyfiken på kärlek liksom. Samtidigt så är det sista jag behöver krångel. Eller klandra mig själv; och man kanske inte börjar flörta med random dude som börjar följa en på insta, samtidigt så verkar han ju trevlig men är det ngt som är plättlätt är det väl att framstå som hyvens på sociala medier. Vore nackdel att få det jobbigt så nära på hemmet, typ.

Dejtingsiter är bra på det sättet att man får lite mer info och kan få känsla av "klickbarhet" innan man behöver ha så mkt irlkontakt och lämna ut sig privat (namn, bor osv, dåliga erfarenheter). Å andra sidan är det så väldigt stressigt upplever jag det som, är långsam person - tar tid på mig att bygga upp intresse (inbillar jag mig, länge sedan nu).

"Tågflörta" är mitt sätt att närma mig flört: det är med största sannolikhet inte personer man kommer träffa igen; man kan lätt kliva av och slipper ses någonsin, folk brukar där vara relativt öppna för kontakt och är de inte det så är det ändå inte helt awkvard att man tagit kontakt. Dessutom är det inget "flörtigt" ställe som krogen, så man utsätter sig inte för risken att ha verkat intresserad (om intresset avtar efter initial kontakt).

[MrBoris]

Ursprungligen postat av Lellan

Dessutom är det inget "flörtigt" ställe som krogen, så man utsätter sig inte för risken att ha verkat intresserad (om intresset avtar efter initial kontakt).

Men vad är det som är så farligt med att ha verkat intresserad? Förstå hur ofta vi killar hade lyckats ragga en tjej om vi varit rädda för att visa intresse

[Tricce]

Haha Lellan! Jag ligger på ungefär samma nivå när det gäller flörtandet just nu men det har mest att göra med att jag inte är sugen på att skaffa ett förhållande

[Yes]

Ursprungligen postat av MrBoris

Tack för stödet Yes, tror också på den tesen faktiskt - det jag får offra nu kommer jag att få igen senare pga. status vilket automatiskt ger en kvinna att leva mitt liv med

Även om statusen garanterat är en fördel tycker jag du ska se det mer som att du är väl centrerad i ditt eget liv. Att du har en kärna som ditt liv bygger på, och sen utanpå det lägger till annat viktigt. Om du har det kommer du vara tillräckligt stark för att kunna vara hopplöst förälskad samtidigt som du inte börjar leva för någon annan.

[MrBoris]

Ursprungligen postat av Yes

Även om statusen garanterat är en fördel tycker jag du ska se det mer som att du är väl centrerad i ditt eget liv. Att du har en kärna som ditt liv bygger på, och sen utanpå det lägger till annat viktigt. Om du har det kommer du vara tillräckligt stark för att kunna vara hopplöst förälskad samtidigt som du inte börjar leva för någon annan.

Låter mkt vettigt, har ju erfarenhet att bli förälskad och samtidigt inte ha något speciellt på g i mitt liv och det blir då som du säger att man lever bara för någon annan istället för sig själv. Inte bra

[Lellan]

Ursprungligen postat av MrBoris

Men vad är det som är så farligt med att ha verkat intresserad? Förstå hur ofta vi killar hade lyckats ragga en tjej om vi varit rädda för att visa intresse

Fast det skrev jag ju, dåliga erfarenheter. Man måste ha jäkligt goda skäl om man visat intresse för ngn och det falnar. För att inte åka på skrämmande efterspel.

Det gick ju bra med P,dock. Fick enormt dåligt samvete att jag gjorde slut m den killen för 1 år sedan(men kände inget annat val), P var min 1a killkontakt efter det. Dejten innan pojkvännen jag hade var hemsk, han höll fast mig etc några timmar under det dygn det tog att få honom ut ur lgt. Dejten innan slutade väl skriva sms i julas typ, bitter över att jag inte förstod att vi var ämnade för varandra..listan består typ av alla jag ngnsin varit på träff med, inte normalt.

Har också erfarenhet av att inte ens ha varit intresserad; utan tex i jobbsammanhang blev det ett knasigt crecendo för 1½ år sedan som gav näsbränna.. Var allmänt glad och visade engagemang o intresse i sakfrågor, ny kunskap. Vilket tolkades som personligt intresse o folk som tog sig friheter = blev skraj. Det är hursomhelst återkommande; att inte blir/fortsätta intresserad accepteras inte (våldtäkt etc har jag nämnt på annat håll).

Orka gå in på allt; men människor kan ibland bli väldigt skrämmande när de känner avtagande intresse o själva har ngn form av intresse. Så har en öm punkt där, vill våga lära känna men tvekar eftersom man inte kan lämna garantier för att intresset fortsätter efter en 1a känsla.

Är ju knappast ngn med massa konstiga höga krav på folk, som hoppar från blomma till blomma. Har långa förhållanden i bagaget, fullt medveten om att man inte kan älska ALLT hos någon o att relationer kräver jobb. Men när man inte ens har väsentligaste intresset så ska man väl inte glida med in i ngt.. Därför beskriver jag mig som "långsam", för att inte göra ngn förväntansfull el provocerad.

Hos psykologen tex så råkade hon känna P, och tyckte det var safe att jag utgick från att han kunde hantera ett ev ointresse = fortsatte lära känna honom fastän jag inte kunde garantera intresse (och hur ofta kan man det, inledningsvis?).

Men inte så sunt el lätt att få ut dejt-cv, få ngn slags garanti på att visat intresse inte kommer å biter en hårt i röven sen.

Psykologens tanke är att min nyfikenhet på andra i sig är bra/sunt, men haft otur o stött på gränsöverskridande personer. Så ska därför "sluta på topp" (känslomässigt) och vara noga med tydligheten (=utmana rädslan att ngn blir arg) för man har rätt att tacka för sig. Då blir det lite mesiga "flörtar", där man inte kan "beskyllas" över att ha flörtat.

Ursprungligen postat av Tricce

Haha Lellan! Jag ligger på ungefär samma nivå när det gäller flörtandet just nu men det har mest att göra med att jag inte är sugen på att skaffa ett förhållande

I sådana situationer har jag gått all in på att inte flörta alls, och känner när folk flörtar utan faktiskt intresse alls (nu kanske du iofs hade ngn form av intresse), men det kanske bara är avundsjuka att kunna göra det utan att få skit för det.