Att ha sin bror som chef, bra/dåligt? - Sidan 7 - Kolozzeum Forum

Rikard Jansson · 2020-11-25, 17:53

Diomedea exulans · 2020-11-25, 18:00

Försöker du lura mig till att lyssna på rnb, Rikard? Det kan vara det elakaste du gjort på forumet.

Rikard Jansson · 2020-11-25, 18:10

Citat:

Ursprungligen postat av Diomedea exulans

Försöker du lura mig till att lyssna på rnb, Rikard? Det kan vara det elakaste du gjort på forumet.

En av de goaste låtarna på min träningslista ju

lyricsen svider dock när man är arbetslös har jag märkt hehe

Kaalle · 2020-11-26, 03:08

Tror du får skita eller hoppa av pottan Dio..

Vill du jobba heltid? Eller vill du jobba så lite som möjligt för att det ändå bara blir segt med jobb? Drömjobbet där allt klickar och du känner dig stimulerad och glad varje måndag osv finns inte för personer utan kvalifikationer eller examen, i synnerhet inte i en mindre stad, som läget är nu.

Tio lax är inga problem, du måste in flytta på dig, eller jobba för brorsan. Det kan du dra in genom att sitta hemma framför en dator. Men du kan inte välja och vraka och det kommer inte vara skitkul. Det kommer däremot inte vara heltid så du har tid att måla och softa.

delta_mats · 2020-11-26, 05:56

Tror du att du skulle fixa att måla såpass mycket för att dra in de pengar du vill då?

Du verkar ta tid på dig med de projekt du har eller har haft tidigare.
Rätta mig om jag har fel, men just nu är du arbetslös och har fortfarande inte slutfört målningen av din brorson?

Nu vet jag inte hur lång tid det tar att måla en tavla eller hur mycket du tänker att du ska ta betalt för den. Men skulle du fixa att måla 1-2 tavlor varje vecka kontinuerligt exempelvis?

Diomedea exulans · 2020-11-26, 11:36

Som jag pratat om förut på forumet så råder det en massiv övertro på min förmåga att styra mitt liv, och det märks i den här tråden.

Hur folk tror det går till:

1) Dio får ett jobb.
2) Dio tänker ”nä, det här var ju inte mitt absoluta drömjobb”.
3) Dio slutar.

Hur det egentligen går till:

1) Dio får ett jobb.
2) Dio tänker ”det här var ju rätt najs, hoppas jag får jobba kvar här till pensionen, hoppas hoppas hoppas hoppashoppashoppashoppas”.
3) Dio får inte jobba kvar.

Samma med tjejer, förresten, folk tror att ”wow, Dio tröttnar verkligen på tjejerna fort”, men sanningen är att alla som jag tycker är intressanta dumpar mig.

Det finns undantag (slutade jobba som telefonintervjuare t ex), men de hör till ovanligheterna.

Både i somras och förra sommaren jobbade jag heltid som vaktmästare, båda gångerna tänkte jag att wow, det här kunde verkligen vara något för mig, bad om förlängning, och blev nekad.

Mitt första jobb var ett sommarjobb på en fabrik när jag var 21. Hade jag fått förlängning hade jag jobbat där än idag. Vid samma tid raggade jag för övrigt på en av de charmigaste tjejer jag träffat, Anna, på en krog en gång. Hade jag fått välja hade jag varit ihop med henne idag.

Jag ska måla upp en metafor. En gång hade vi en ungtupp som tappade bort resten av hönsflocken. Han blev stressad, och sprang rakt framåt för att leta efter de andra. Han pausade lite, men såg eller hörde ingen, och stack sedan iväg rakt åt höger. Han stannade igen, och sprang sedan framåt en gång till. Efter ytterligare en liten paus, då han ännu en gång misslyckades med att se eller höra sina artfränder, sprang han snett åt vänster.

Hur tror ni den här tuppen tänkte? Tror ni han tänkte ”där, fem meter framför mig, DÄR är min dröm att vara”, för att sedan, när han väl var där, tänka ”nä, förresten, jag ångrar mig, min dröm är att vara tre meter åt höger”, osv? Självklart inte — tuppen sket i var hann befann sig för någonstans, han ville bara hitta sin flock. Han var desperat, hade ingen aning om vilken riktning han skulle springa åt, och bara valde ett håll på måfå. När inte det fungerade så valde han ett annat håll. Osv.

Jag är den tuppen. Jag är totalt vilse, men vet att jag aldrig kommer hitta min flock om jag bara står still, så jag pekar ut en slumpmässig riktning och kör. När jag inte ser ett livstecken från flocken så kör jag ett annat håll. Och så håller det på. Jag har aldrig någonsin gjort någonting för att det verkligen var vad jag ville göra.

Det här missförståndet, att jag följer mina drömmar och bara byter drömmar hela tiden, är otroligt vanligt. För tolv eller femton år sedan var jag på ett möte hos en syokonsultent på Arbetsförmedlingen. Hon tittade på min CV och sa ”det är jättesvårt att försöka komma på vad för jobb som skulle passa dig, du har gjort så många olika grejer, jag ser inget mönster, det spretar åt alla håll”. Jag ville säga ”alltså, det är väl klart som korvspad att du inte ser något mönster, jag har aldrig någonsin gjort något jag har velat göra. Alla mina beslut har varit desperata åtgärder för att slippa vara arbetslös.”

Jag är utled på att ”komma på vad jag vill”. Det blir fan aldrig som jag vill ändå.

Eller för att citera en person som skriver bättre än jag, George R.R. Martin, och karaktären Big Will Bucket i boken A Dance with Dragons, som kommer med detta klockrena citat som jag aldrig glömmer:

Citat:

Ser Corliss Penny gave the clan chief an incredulous look. “Do you want to die, Wull?”

That seemed to amuse the northman. “I want to live forever in a land where summer lasts a thousand years. I want a castle in the clouds where I can look down over the world. I want to be six-and-twenty again. When I was six-and-twenty I could fight all day and fuck all night. What men want does not matter.

Delta_mats: Det stämmer, men jag tror jag kan avsluta grejer om jag bara ger mig fan på det. Porträttet på min mamma målade jag på 12 dagar samtidigt som jag jobbade 30 timmar i veckan. Och jag har varit disciplinerad med massor andra grejer i mitt liv, har t ex tränat seriöst i tio år, har en treårig utbildning, jobbade med ett astråkigt jobb i fem år, osv. (För övrigt målade jag lite på brorsonens tavla igår, ska lägga upp det sen.)

Dessutom säger ju ni alla här att jag kan förändra mig och bli precis den person jag vill om jag bara går i terapi. Isåfall borde jag väl kunna bli en sån som avslutar grejer, om jag nu inte är en sån idag?

Så, nu antar jag ännu en gång att ni bara tycker att jag är negativ, motvalls osv. Det enda korrekta svaret på det här forumet är tydligen ”ja chefen, du har rätt chefen, jag håller med varenda ord”. Skitsamma att det finns faktafel eller logiska luckor i det ni säger, jag ska bara hålla med, annars är jag ”oförmögen att ta till mig konstruktiv kritik”. Skitsamma om två personer ger mig rakt motsatt input, jag ska okritiskt hålla med båda.

Ironiskt nog kommer dessa ord dessutom från folk som predikar om ”hur viktigt det är att man står på sig och tror på sig själv, oavsett vad andra tycker”, och att det är fett beta att vika sig i en diskussion och att det ofelbart kommer leda till att man aldrig får ligga. Jag antar att vad de egentligen tycker är ”lyssna aldrig på någon annan, utom på mig, mig ska du lita på i högre grad än dig själv”.

Och om ni undrar hur det går så har jag träffat min bror idag, men ingen av oss sa något om meddelandet (som jag skickade innan jag lade upp det här).

Läskeblask · 2020-11-26, 12:16

Ja men thats life. Vet du hur många ggr folk blir nekade jobb eller utan förlängning? Hur många ggr har man misslyckats med brudar? Jag säger inte det är lätt att hitta jobb för det är det inte men det är ändå det man gör. Jag har själv varit tvungen att ändra mig som person för att klara mig på jobbet och i förhållandet. Negativiteten inverkar på allt. Förresten om en tjänst bara är tillfällig så betyder det ju ej att du får fortsätta trots du skött dig. Minns jag fel eller sade du inte att du bruksr dra upp negativa saker för tjejer redan i början av förhållandet? Om du inte vill jobba med det du är utbildad till så lär du ej hitta nåt lattjolajbanjobb. Min åsikt är och har varit att det är människorna man jobbar med som gör det kul

Diomedea exulans · 2020-11-26, 12:45

Citat:

Ursprungligen postat av Läskeblask

Ja men thats life. Vet du hur många ggr folk blir nekade jobb eller utan förlängning? Hur många ggr har man misslyckats med brudar? Jag säger inte det är lätt att hitta jobb för det är det inte men det är ändå det man gör. Jag har själv varit tvungen att ändra mig som person för att klara mig på jobbet och i förhållandet. Negativiteten inverkar på allt. Förresten om en tjänst bara är tillfällig så betyder det ju ej att du får fortsätta trots du skött dig. Minns jag fel eller sade du inte att du bruksr dra upp negativa saker för tjejer redan i början av förhållandet? Om du inte vill jobba med det du är utbildad till så lär du ej hitta nåt lattjolajbanjobb. Min åsikt är och har varit att det är människorna man jobbar med som gör det kul

Ja, that’s life tycker jag också, men när andra säger att det beror på att jag är en velpotta så blir jag minst sagt trött.

Det är svårt att inte dra upp de negativa grejerna för tjejer, de brukar vara alldeles utmärkta på att dra upp dem själva. Försök bli intervjuad om ditt livs historia, om du har mitt livs historia, utan att låta negativ.

rbn · 2020-11-26, 12:45

Om det nu handlar om att du vill jobba kvar men oftast inte får, så är väl halva problemet löst med att du helt enkelt tackar ja till din brors jobb och stannar. För det är väl precis det han vill?

Diomedea exulans · 2020-11-26, 12:46

Citat:

Ursprungligen postat av rbn

Om det nu handlar om att du vill jobba kvar men oftast inte får, så är väl halva problemet löst med att du helt enkelt tackar ja till din brors jobb och stannar. För det är väl precis det han vill?

Det hade löst hela problemet. Men nu vet jag inte om han vill det.

mangs · 2020-11-26, 16:11

Citat:

Ursprungligen postat av Diomedea exulans

Som jag pratat om förut på forumet så råder det en massiv övertro på min förmåga att styra mitt liv, och det märks i den här tråden.

Hur folk tror det går till:

1) Dio får ett jobb.
2) Dio tänker ”nä, det här var ju inte mitt absoluta drömjobb”.
3) Dio slutar.

Hur det egentligen går till:

1) Dio får ett jobb.
2) Dio tänker ”det här var ju rätt najs, hoppas jag får jobba kvar här till pensionen, hoppas hoppas hoppas hoppashoppashoppashoppas”.
3) Dio får inte jobba kvar.

Samma med tjejer, förresten, folk tror att ”wow, Dio tröttnar verkligen på tjejerna fort”, men sanningen är att alla som jag tycker är intressanta dumpar mig.

Det finns undantag (slutade jobba som telefonintervjuare t ex), men de hör till ovanligheterna.

Både i somras och förra sommaren jobbade jag heltid som vaktmästare, båda gångerna tänkte jag att wow, det här kunde verkligen vara något för mig, bad om förlängning, och blev nekad.

Mitt första jobb var ett sommarjobb på en fabrik när jag var 21. Hade jag fått förlängning hade jag jobbat där än idag. Vid samma tid raggade jag för övrigt på en av de charmigaste tjejer jag träffat, Anna, på en krog en gång. Hade jag fått välja hade jag varit ihop med henne idag.

Jag ska måla upp en metafor. En gång hade vi en ungtupp som tappade bort resten av hönsflocken. Han blev stressad, och sprang rakt framåt för att leta efter de andra. Han pausade lite, men såg eller hörde ingen, och stack sedan iväg rakt åt höger. Han stannade igen, och sprang sedan framåt en gång till. Efter ytterligare en liten paus, då han ännu en gång misslyckades med att se eller höra sina artfränder, sprang han snett åt vänster.

Hur tror ni den här tuppen tänkte? Tror ni han tänkte ”där, fem meter framför mig, DÄR är min dröm att vara”, för att sedan, när han väl var där, tänka ”nä, förresten, jag ångrar mig, min dröm är att vara tre meter åt höger”, osv? Självklart inte — tuppen sket i var hann befann sig för någonstans, han ville bara hitta sin flock. Han var desperat, hade ingen aning om vilken riktning han skulle springa åt, och bara valde ett håll på måfå. När inte det fungerade så valde han ett annat håll. Osv.

Jag är den tuppen. Jag är totalt vilse, men vet att jag aldrig kommer hitta min flock om jag bara står still, så jag pekar ut en slumpmässig riktning och kör. När jag inte ser ett livstecken från flocken så kör jag ett annat håll. Och så håller det på. Jag har aldrig någonsin gjort någonting för att det verkligen var vad jag ville göra.

Det här missförståndet, att jag följer mina drömmar och bara byter drömmar hela tiden, är otroligt vanligt. För tolv eller femton år sedan var jag på ett möte hos en syokonsultent på Arbetsförmedlingen. Hon tittade på min CV och sa ”det är jättesvårt att försöka komma på vad för jobb som skulle passa dig, du har gjort så många olika grejer, jag ser inget mönster, det spretar åt alla håll”. Jag ville säga ”alltså, det är väl klart som korvspad att du inte ser något mönster, jag har aldrig någonsin gjort något jag har velat göra. Alla mina beslut har varit desperata åtgärder för att slippa vara arbetslös.”

Jag är utled på att ”komma på vad jag vill”. Det blir fan aldrig som jag vill ändå.

Eller för att citera en person som skriver bättre än jag, George R.R. Martin, och karaktären Big Will Bucket i boken A Dance with Dragons, som kommer med detta klockrena citat som jag aldrig glömmer:

Delta_mats: Det stämmer, men jag tror jag kan avsluta grejer om jag bara ger mig fan på det. Porträttet på min mamma målade jag på 12 dagar samtidigt som jag jobbade 30 timmar i veckan. Och jag har varit disciplinerad med massor andra grejer i mitt liv, har t ex tränat seriöst i tio år, har en treårig utbildning, jobbade med ett astråkigt jobb i fem år, osv. (För övrigt målade jag lite på brorsonens tavla igår, ska lägga upp det sen.)

Dessutom säger ju ni alla här att jag kan förändra mig och bli precis den person jag vill om jag bara går i terapi. Isåfall borde jag väl kunna bli en sån som avslutar grejer, om jag nu inte är en sån idag?

Så, nu antar jag ännu en gång att ni bara tycker att jag är negativ, motvalls osv. Det enda korrekta svaret på det här forumet är tydligen ”ja chefen, du har rätt chefen, jag håller med varenda ord”. Skitsamma att det finns faktafel eller logiska luckor i det ni säger, jag ska bara hålla med, annars är jag ”oförmögen att ta till mig konstruktiv kritik”. Skitsamma om två personer ger mig rakt motsatt input, jag ska okritiskt hålla med båda.

Ironiskt nog kommer dessa ord dessutom från folk som predikar om ”hur viktigt det är att man står på sig och tror på sig själv, oavsett vad andra tycker”, och att det är fett beta att vika sig i en diskussion och att det ofelbart kommer leda till att man aldrig får ligga. Jag antar att vad de egentligen tycker är ”lyssna aldrig på någon annan, utom på mig, mig ska du lita på i högre grad än dig själv”.

Och om ni undrar hur det går så har jag träffat min bror idag, men ingen av oss sa något om meddelandet (som jag skickade innan jag lade upp det här).

Jag vet inte riktigt var jag skall börja då dina inlägg i alla dina trådar startar så många funderingar och frågor från min sida.
Du har helt rätt att ingen här eller någon annanstans har en exakt inblick de tär att vara du och det är möjligt att jag och andra missförstår dig.

Jag vill vara tydlig med att jag och troligtvis alla andra som skriver i denna och alla andra trådar du startat vill hjälpa dig på rätt väg. Hur du väljer att lyssna på mina och andras råd är helt upp till dig. Du får helt enkelt sålla efter det du finner relevant.

En trend som jag ser i dina inlägg här och som jag tidigare påpekat är att du kategoriskt ser mönster i hur folk beter sig mot dig. Vare sig det handlar om dejting, jobb eller när du söker frågor här.
Nu tror jag inte att det ALLTID ser likadant ut men du kan ju gärna fundera kring vad det är som gör att du uppenbarligen känner så och att du alltid använder dig av ord som ALLTID/ALDRIG när du beskriver hur ditt liv ser ut.

Vad är det som gör att det tar slut med dina dejter?
Vad är det som gör att arbetsgivaren känner att de vill avsluta din anställning?
Vad är det som gör att alla som försöker hjälpa dig inte kan förstå din situation och därmed inte ge relevanta råd, vare sig här eller i de otal samtal du haft med professionella inom området.

Jag har väldigt svårt att tro att hela Universum har vänt sig mot dig. Det kan kanske vara så att när du når ett viss mognadstadium i olika frågor så hamnar du i en situation som gör att folk ledsnar eller att du missförstår deras avsikter. Ledsen att säga det men det är troligtvis något i ditt beteende som framkallar detta om det nu är sant som skriver. Detta är dock av godo för om du kommer underfund kring vad i ditt beteende som utlöser det så kan du arbeta med det. Jag säger inte att detta är enkelt då ett invant beteende inte är något som man ändrar i en handvändning och du kanske bara kan påverka 10% av situationerna genom att agera annorlunda men nog är det värt att pröva?

Du besitter fantastiska egenskaper med din kreativitet och fantasi, humor och förmåga att trycka ut underfundiga inlägg här, du bryr dig genuint om höns, du har en god relation till din familj mm mm
Fokusera på alla saker där du redan är duktig och försök hitta något som skulle passa dig.

Till sist vill jag även slå ett slag för tålamod och att ha rätt förväntningar samt att vara villig att göra det jobbet som krävs och inte bli bekväm.

Du lever idag ett liv som du bevisligen inte vill leva utan du vill uppnå något annat som du ännu inte hittat. Ett stort problem är att för att du skall uppnå detta är att du måste släpa bekvämligheten och jobba för det. Du har det troligtvis jävligt bekvämt i den positionen du sitter i nu vare sig du vill det eller ej. Du bor hemma, jobbar inte, har frihet att välja det ena eller andra och om det inte passa bara börja om, inga direkta måsten eller krav. Jag tror du behöver sätta dig i en sits där du faktiskt höjer kravnivån på dig själv och därmed förhoppningsvis steg för steg ser att dessa krav kommer göra att du inser att dessa förgyller ditt liv då de skapar en mening att vilja leva och utvecklas som person.

chidde · 2020-11-26, 17:00

Citat:

Ursprungligen postat av mangs

Vad är det som gör att det tar slut med dina dejter?
Vad är det som gör att arbetsgivaren känner att de vill avsluta din anställning?
Vad är det som gör att alla som försöker hjälpa dig inte kan förstå din situation och därmed inte ge relevanta råd, vare sig här eller i de otal samtal du haft med professionella inom området.

Till sist vill jag även slå ett slag för tålamod och att ha rätt förväntningar samt att vara villig att göra det jobbet som krävs och inte bli bekväm.

Valdigt bra fragestallningar, och det finns val egentligen bara ett bra svar till dem: Rannsaka sig sjalv

Jag vill ge lite creds till dig mangs, for den tiden du lagger ner har

Dio tappade bort mig 1/3 in pa tuppstoryn, det blev for mycket for mitt talamod och liksom du har jag forsokt dela med mig av mina tankar och asikter i hopp om att Dio en dag ska hitta sig sjalv och sin respektive

Jag tror aven du ar inne pa nat dar med bekvamlighet, jag tvivlar pa att folk omkring Dio gor honom en tjanst genom att forse honom med sakerhetsnat omkring (t ex mojlighet att bo hemma, jobb etc)

Läskeblask · 2020-11-26, 17:20

Citat:

Ursprungligen postat av chidde

Valdigt bra fragestallningar, och det finns val egentligen bara ett bra svar till dem: Rannsaka sig sjalv

Jag vill ge lite creds till dig mangs, for den tiden du lagger ner har

Dio tappade bort mig 1/3 in pa tuppstoryn, det blev for mycket for mitt talamod och liksom du har jag forsokt dela med mig av mina tankar och asikter i hopp om att Dio en dag ska hitta sig sjalv och sin respektive

Jag tror aven du ar inne pa nat dar med bekvamlighet, jag tvivlar pa att folk omkring Dio gor honom en tjanst genom att forse honom med sakerhetsnat omkring (t ex mojlighet att bo hemma, jobb etc)

Folk klarar ej av att rannsaka sig själv. De är rädda för sanningen eller för bekväma för att göra nånting. Bra exempel är en polare vars brudar stannar max 1 år pga hans beteende. Sen lipar han varje gång. Liksom går det inte att räkna 1+1? Efter tionde misstaget borde man börja fatta. Jag är såpass gammal och erfaren att jag börjat lära mig av misstagen. Vem orkar stå och slå huvudet i väggen i åratal? Märker man att nåt inte funkar så byter man riktning. Har man familj, huslån och hela kalaset är det inte lätt men i en drömsituation där man inte har ekonomiska bördor eller partner så är det inget som hindrar kraftiga steg i en annan riktning. Vi har alla fått våra spelkort, bara att göra det bästa av det.

Och de som hela tiden talar om att följa sina drömmar så vakna till verkligheten. Skaffa ett vanligt, så bra betalt jobb som möjligt...som inte är helt motbjudande. Finns inga drömjobb

Diomedea exulans · 2020-11-26, 17:37

Citat:

Ursprungligen postat av mangs

Vad är det som gör att det tar slut med dina dejter?
Vad är det som gör att arbetsgivaren känner att de vill avsluta din anställning?
Vad är det som gör att alla som försöker hjälpa dig inte kan förstå din situation och därmed inte ge relevanta råd, vare sig här eller i de otal samtal du haft med professionella inom området.

Det tar slut med mina dejter för att kvinnor ogillar mina psykiska problem, mina materiella tillkortakommanden och min låga status, plus att jag är dålig på att räkna ut i förväg vad folk kommer att tycka och tänka om jag säger eller gör diverse saker, plus att jag lider av Attractive Woman Syndrome:

Arbetsgivarna vill avsluta min anställning för jag har dåligt minne och inte klickar socialt med personerna på jobbet. Och jag har inte kontakter med arbetsgivarna. Och är vit man och icke-HBTQ, så man får inga moraliska pluspoäng av att anställa mig.

Sen spelar givetvis otur in i situationen.

De professionella förstår min situation, men de kan inte göra något åt den. Som en psykolog uttryckte det, jag parafraserar: ”Vi kan hjälpa dig om du står och velar mellan att välja ditt drömjobb eller välja det jobb som dina föräldrar vill att du ska ta, men vi kan inte få någon att komma på sitt drömjobb”.

Det är egentligen bara de ickeprofessionella (villet i princip bara är folk på internetforum) som påstår att jag kan lösa alla bekymren, med metoder som låter som mer eller mindre magi i mina öron.

chidde · 2020-11-26, 18:48

Citat:

Ursprungligen postat av Diomedea exulans

Arbetsgivarna vill avsluta min anställning för jag har dåligt minne och inte klickar socialt med personerna på jobbet. Och jag har inte kontakter med arbetsgivarna. Och är vit man och icke-HBTQ, så man får inga moraliska pluspoäng av att anställa mig.

Citat:

Ursprungligen postat av mangs

En trend som jag ser i dina inlägg här och som jag tidigare påpekat är att du kategoriskt ser mönster i hur folk beter sig mot dig. Vare sig det handlar om dejting, jobba eller när du söker frågor här.

Jag har väldigt svårt att tro att hela Universum har vänt sig mot dig.

Typ detta, och aterigen, rannsaka sig sjalv