Kände att det var dags för en uppdatering så här 2 år senare då jag läst i andra trådar nyligen om fler som gått ner på en fettnivå som för dem låg under deras Set-point och därmed även de har ett konstant battle med sin hunger.
Någonstans efter tråden ovan så gick jag upp en 2-3 kg från 85 till 88. Här hittade jag någon form av viktstabilitet. Jag var fortfarande i ett läge där jag ibland gick hungrig och jag mer eller mindre alltid tänkte mig för vad jag åt. Skillnaden var att det kändes som en hållbar livsstil. Denna höll i sig ungefär ett år tills Corona slog till i samhället. Jag har hållit mig frisk men jag slutade träna på gym och höll i början igång genom träning hemma. Detta gick däremot över till mer eller mindre enbart promenader. Under denna perioden så var ett av få nöjen att just äta & Dricka gott och jag accepterade att jag därmed gick upp i vikt. Trots att mitt leverne förändrades rätt drastiskt så hittade jag här en ny set point runt 90-92 kg. Denna höll jag till i julas men sedan har det gått uppför fram till Påsk där jag som mest vägde in mig på 96 kg och det är inte muskler.
Nu är jag 5 år senare nästan tillbaka på vikten jag startade på och har gjort en full cykel. Trodde inte det skulle ske när jag klarat tre tuffa år med konstant hunger men till sist så kände jag att njutningen var större att få äta lite mer normalt. Nu är däremot gränsen nådd och jag kommer gå på någon form av diet för att innan sommaren ta mig ned till 88-90.
Varför inte hela vägen ned till 84-85 eller ännu bättre undrar ni? Dels för att det är begränsat med tid och "bara" dessa 6-8 kg kommer bli en lagom utmaning för mig men även att jag total sett mådde mycket bättre ffa psykiskt/hungermässigt strax under 90 jämfört med 85. Vid 85 mådde jag däremot kroppsligt bäst men varje dag handlade enbart om mat/hunger mm. Mycket möjligt jag hamnar där igen för en kort tid men jag siktar hellre på att hitta en långsiktig trivselvikt även om den då är något högre och jag inte är i lika bra form.
Jag trodde att jag skulle lyckas bli riktigt rippad någon gång i livet men insåg en bit in i min förra diet att jag verkligen kom till en tuff platå och när jag då höjde insatsen så gav det egentligen inga resultat. Till sist levde jag på svältmenyn i OP i över ett år utan att gå ned ett enda gram och var egentligen hungrig 24 timmar om dygnet, frös, enormt sömnbehov etc. men vikten var stabil. Återkommer längre fram i vår kring hur mitt nya projekt går och om jag när jag närmar mig 90 kommer känna mig nöjd.