Jag vet faktiskt inte alls vad jag önskar för resultat. Pest eller kolera. Jag är mest av allt trött på ideologisk dogmatism och ser helst att goda resultat effersträvas även om kompromisser krävs.
Sandlådebeteendet måste skjutas och begravas. Resultat före prestige.
+1
Jag kommer rösta på partiet som faktiskt börjar att kohandla för att få genom sin politik, då kommer det iallafall börja hända saker. Sedan om det partiet råkar vara väldigt vänlgit inställt till landsbygden, typ som Norge, då har man min röst rakt upp och ner (Nej, C hata landsbygden).
DÖ är ju redan bruten. Sedan har Batra flaggat för att hon inte vill regera aktivt med SD, så t.ex. M+SD som regering känns väldigt långt bort. Jag personligen hade tyckt att det hade varit en kittlande tanke, det blir till att skaffa en stor rasistslev om två partier med totalt ~50% av rösterna går i koalition.
Hela DÖ-grejjen är ju riktigt komisk.
S+MP blev beroende av DÖ eftersom SD ville sänka deras budget. För att S+MP skulle få igenom sin budget så krävdes DÖ. Hur ska fd Alliansen få igenom sin budget om de blir större än de rödgröna nästa val? SD kan jäklas och sänka även alliansens budget och då är det Alliansen som behöver S+MP till stöd i en kopia på DÖ. Alternativt behöver Alliansen få SD's röster på budgeten, men det är ju det som C+L skriker rätt ut om idag - att de inte vill gå vidare med något där SD är med och påverkar aktivt.
Det här har blivit en riktig soppa. Det blir inte lätt för väljarna heller sedan att veta vad man faktiskt får om man röstar på något.
Det komiska är ju att "soppan" hade kunnat undvikas om [dom andra] hade gjort något i tid.
Ifall alla röstar på SD så blir det nog bra till slut. Ingen idé att rösta på den meningslösa 7klövern så länge de missköter sig så här.
SD gör att de på något sätt måste börja bete sig ordentligt i sina roller.
Dröm scenariot är väl att SD blir största parti och blått börjar kohandla så länge SD får bra tyngd i sina frågor.
Bästa hade ju varit att ha JÅ som statsminister och en vettig balans av kohandel i båda led inom blått och SD.
Det är bara läsa SD's partiprogram igen så ser man ju att det absolut inte handlar om några galenskaper till motioner.
Tittar man även på vad de röstar på och hur de fördelat sina röster genom åren så handlar det mycket om vad som är vettigaste alternativen att rösta på. Det känns som sunt förnuft i många av valen.
Jag plockade ut 4 grupper från riksdagen där jag ställer SD mot de olika partierna och blocken.
Jag hade gärna sett SD mer radikala och lite mer till vänster, de är ofta och smygflirtar med borgerligheten och det stämmer inte med varför jag mfl. började rösta på partiet redan på 90-talet.
De börjar tappa sin nationalism mer och mer, visst det gör vi ju alla då nationen blir sämre och sämre, men själva idén om Sverige, och det Sverige vi vill ha kompromissas bort och just den idén om nationalism tycker jag håller på att vattnas ur litegrann. Den nationalismen får inte tappas bort, att man älskar sinnebilden av Sverige.
Jag hade gärna sett SD mer radikala och lite mer till vänster, de är ofta och smygflirtar med borgerligheten och det stämmer inte med varför jag mfl. började rösta på partiet redan på 90-talet.
De börjar tappa sin nationalism mer och mer, visst det gör vi ju alla då nationen blir sämre och sämre, men själva idén om Sverige, och det Sverige vi vill ha kompromissas bort och just den idén om nationalism tycker jag håller på att vattnas ur litegrann. Den nationalismen får inte tappas bort, att man älskar sinnebilden av Sverige.
En av personerna som var med när SD grundades, Bo Nilsson, är inte nådig mot partiet i dagsläget.
Å andra sidan så är det svårt att ta en vuxen man med den subkulturella totenkopfloggan på jackan på allvar. Han verkar tydligen se sig själv som nationalsocialist (nazist) numera.
SD verkar ha filat bort det mesta av sin kärna för att få en chans till finrummen. Det snällaste man kan säga om SD idag är att de är vad Moderaterna var runt 2002 minus den intellektuella kapaciteten.
Desto mer jag funderar över samtliga av riksdagspartiernas snedsteg, desto mer sugen blir jag på att rösta blankt. SD säljer ut sina ideal för att få bli en del av 7-klövern, de rödgröna är fullständigt odugliga och alliansen sålde ut alla sina väljare utan att blinka via DÖ.
En sak som är bevisat är att nationens och folkets väl är underordnat prestige.
Det känns dock som den självklara kombinationen. Det är ju egentligen inget riktigt val 2018 eftersom den konservativa axeln med SD blir helt överlägsna. SD kommer ju få 20-25 procent någonting vilket ger Alliansen plus SD ett extremt övertag på kanske 65-35 någonting.
Moderaterna och KD har väl förstått att de egentligen inte behöver varken Centern eller Liberalerna eftersom de partierna ändå kommer att släppa igenom all Allianspolitik. Centern verkar hamna i lite samma roll som MP och man undrar om vi får se Lööf grina på podiet också när man efter valet tar stöd av SD.
För Moderaterna är det hela egentligen självklart. Det är en helt fantastisk deal att kunna låta SD förhandla till sig en uppstramning av migrationspolitiken och stärkning av lag och ordning - som är helt nödvändiga reformer att genomföra i vilket fall - och i utbyte mot dessa politiska frågor (som är populära även i moderatkretsar)kunna sänka skatter och genomdriva sin egen politik, vad kan vara bättre än det? Och får man ge bort lite extra pengar till pensionärerna eller något liknande som krav från SD så är det inte hela världen.
Jag kommer rösta på partiet som faktiskt börjar att kohandla för att få genom sin politik, då kommer det iallafall börja hända saker. Sedan om det partiet råkar vara väldigt vänlgit inställt till landsbygden, typ som Norge, då har man min röst rakt upp och ner (Nej, C hata landsbygden).
Vänlig inställning till landsbygden lär aldrig ske i Sverige. Det är för få väljare och politikerna vill inte ha sina undersåtar utspridda över hela landet.
Det känns dock som den självklara kombinationen. Det är ju egentligen inget riktigt val 2018 eftersom den konservativa axeln med SD blir helt överlägsna. SD kommer ju få 20-25 procent någonting vilket ger Alliansen plus SD ett extremt övertag på kanske 65-35 någonting.
Moderaterna och KD har väl förstått att de egentligen inte behöver varken Centern eller Liberalerna eftersom de partierna ändå kommer att släppa igenom all Allianspolitik. Centern verkar hamna i lite samma roll som MP och man undrar om vi får se Lööf grina på podiet också när man efter valet tar stöd av SD.
För Moderaterna är det hela egentligen självklart. Det är en helt fantastisk deal att kunna låta SD förhandla till sig en uppstramning av migrationspolitiken och stärkning av lag och ordning - som är helt nödvändiga reformer att genomföra i vilket fall - och i utbyte mot dessa politiska frågor (som är populära även i moderatkretsar)kunna sänka skatter och genomdriva sin egen politik, vad kan vara bättre än det? Och får man ge bort lite extra pengar till pensionärerna eller något liknande som krav från SD så är det inte hela världen.
Blir spännande att se ifall det blir så.
Vad har vi för tecken som visar åt det hållet?
Jag kommer bara på ett, och det är att alliansen inte ska gå till val på en gemensam budget.
__________________
Citat:
Ursprungligen postat av lectris
Är shut teh face knäpp som klagar över att en tjej skickar porr?
Riksbanken släppte förslag till nytt mätverktyg för finansiell risk idag. I den är "varningssignaler" för bostäder/lån högre idag än på 90-talet (möjligtvis lika).
Undrar vad som händer om det verktyget implementeras och förankras hos politikerna..
Det känns dock som den självklara kombinationen. Det är ju egentligen inget riktigt val 2018 eftersom den konservativa axeln med SD blir helt överlägsna. SD kommer ju få 20-25 procent någonting vilket ger Alliansen plus SD ett extremt övertag på kanske 65-35 någonting.
Moderaterna och KD har väl förstått att de egentligen inte behöver varken Centern eller Liberalerna eftersom de partierna ändå kommer att släppa igenom all Allianspolitik. Centern verkar hamna i lite samma roll som MP och man undrar om vi får se Lööf grina på podiet också när man efter valet tar stöd av SD.
För Moderaterna är det hela egentligen självklart. Det är en helt fantastisk deal att kunna låta SD förhandla till sig en uppstramning av migrationspolitiken och stärkning av lag och ordning - som är helt nödvändiga reformer att genomföra i vilket fall - och i utbyte mot dessa politiska frågor (som är populära även i moderatkretsar)kunna sänka skatter och genomdriva sin egen politik, vad kan vara bättre än det? Och får man ge bort lite extra pengar till pensionärerna eller något liknande som krav från SD så är det inte hela världen.
Citat:
Ursprungligen postat av shut teh face
Blir spännande att se ifall det blir så.
Vad har vi för tecken som visar åt det hållet?
Jag kommer bara på ett, och det är att alliansen inte ska gå till val på en gemensam budget.
Det kommer inte att ske, för rasistkortet väger för tungt. M törs helt enkelt inte och på presskonferensen som AKB höll igår sa hon nog tre gånger att Moderaterna absolut inte kommer att gå i regering med SD (och hon lade också till V).
Det enda partiet som egentligen INTE tydligt markerat avstånd från SD är KD, men KD skulle åka på så in åt bängen med däng om de officiellt började flirta med SD. Inte minst då Svenska Kyrkan låter bli att hyra ut lokaler till SD för att "SDs politiska värderingar inte är förenliga med vad Svenska Kyrkan står för".
Skulle Moderaterna svänga om och försöka gå till val med en politik som symboliseras av aktivt stöd med SD, så finns det en jätterisk i att C och L väljer att ställa sig ihop med S. Därmed är blockpolitiken förändrad och det skulle kunna bli riktigt jämt skägg inte minst då C har gått framåt i ett par opinionsundersökningar nu.
Det känns dock som den självklara kombinationen. Det är ju egentligen inget riktigt val 2018 eftersom den konservativa axeln med SD blir helt överlägsna. SD kommer ju få 20-25 procent någonting vilket ger Alliansen plus SD ett extremt övertag på kanske 65-35 någonting.
Moderaterna och KD har väl förstått att de egentligen inte behöver varken Centern eller Liberalerna eftersom de partierna ändå kommer att släppa igenom all Allianspolitik. Centern verkar hamna i lite samma roll som MP och man undrar om vi får se Lööf grina på podiet också när man efter valet tar stöd av SD.
För Moderaterna är det hela egentligen självklart. Det är en helt fantastisk deal att kunna låta SD förhandla till sig en uppstramning av migrationspolitiken och stärkning av lag och ordning - som är helt nödvändiga reformer att genomföra i vilket fall - och i utbyte mot dessa politiska frågor (som är populära även i moderatkretsar)kunna sänka skatter och genomdriva sin egen politik, vad kan vara bättre än det? Och får man ge bort lite extra pengar till pensionärerna eller något liknande som krav från SD så är det inte hela världen.
Ja, tycker det var ett smart drag av AKB. Syftet var nog iofs mest internt inom M att visa handlingskraft. Ny tvingades utopisterna i C (och L...) ut på banan och aktivt stödja Löfvens superkassa regering. Många borgerliga ser inte med blida ögon på detta vilket stärker M. Annie har ju tjänat lätta poäng genom sina naiva uttalanden om migration etc och att det kan bo 30-40 miljoner i Sverige.
AKB sköt sig i foten idag, medan Annie såg sin chans till lite rampljus igen. Minns jag inte fel från senaste mätningarna så ligger ju Annie högre upp i popularitet och skulle således också vara en starkare statsministerkandidat än AKB om man bortsåg från partistorleken. Håller med om att C på ett sätt passar i nuvarande roll och som lite antagonist, men vad FP håller på med vet jag inte. Tycker Björken har tappat stinget helt på sistone.
Vore hög tid att få se nästa generations partiledare och statsministerkandidater. Känns som om det skulle behövas en generationsväxling. AKB blev ett blekt exempel för moderaterna, MP hade sin turbulens tidigare och förändringarna tog dem inte vidare, Björket verkar ha tappat stinget och käre Sjöstedt börjar låta som en grammofonspelare som hakat upp picken på ett trasigt skivspår. Åkesson hänger nog kvar då han vill mjölka så mycket som det går av "SD-vågen".
In med Alice Teodorescu och sådana hungriga ynglingar i hetluften istället.
Jag har inte något emot varken Björklund eller AKB. Tycker faktiskt AKB är rätt ok, det är C och L som sabbar alliansen med deras dogmatiska inställning till Sd. AKB lär ha varit tvingad av pressen inifrån att göra så här. Annie lär vinna väljare på sitt vägval men Björklund bara famlar i mörkret just nu.
Jag vill att Björklund ska prata om skattesänkningar, försvar, rättsväsende, företagande och de förenklingarna man ska göra i lagstiftningen angående småföretag, personaloptioner osv.