Nån skillnad på bönor som är torra och de som ligger i vatten i paket?
Citat:
Ursprungligen postat av smerk
En till fråga om bönor, måste de blötläggas, eller räcker det med att koka upp och byta vatten?
Dessa frågor filosoferar jag dagligen på, om du hittar något vettigt får du gärna dela med dig.
Ang. fråga ett, är väl torra bönor är okokta och bönor i vatten/spa är redo att ätas. Då det är kokta/tillagade redan.
Fråga två verkar det vara mer diffust med, men jag har förlitar mig till instruktionerna på paketet och jag blötlägger hellre än gång för för mycket än för lite. Då det inte finns någon risk med att blötlägga, men ev. risk med att inte göra det.
En fördel med att inte blötlägga är att du kan koka bönor som du "glömt" att blötlägga direkt och att det helt enkelt är lite smidigare. Sedan tvistas det om att oblötlagda bönor skulle smaka mer, har dock inte provat själv.
Dessa frågor filosoferar jag dagligen på, om du hittar något vettigt får du gärna dela med dig.
Jag är vegetarian och baljväxtkonnässör och kan dela med mig av det jag lyckats hitta inom området blötläggning av baljväxter.
Citat:
Ang. fråga ett, är väl torra bönor är okokta och bönor i vatten/spa är redo att ätas. Då det är kokta/tillagade redan.
Den näringsmässiga skillnaden mellan torra/konserverade bönor verkar vara försumbar. En relevant skillnad är saltmängden, som är betydligt högre i konserverade än de du köper torra och kokar själv (om du inte kokar i ett saltkar). Däremot har Zeta ekologiska bönor utan tillsatt salt, och dessa borde vara så lika torra bönor som möjligt.
Citat:
Fråga två verkar det vara mer diffust med, men jag har förlitar mig till instruktionerna på paketet och jag blötlägger hellre än gång för för mycket än för lite. Då det inte finns någon risk med att blötlägga, men ev. risk med att inte göra det.
En fördel med att inte blötlägga är att du kan koka bönor som du "glömt" att blötlägga direkt och att det helt enkelt är lite smidigare. Sedan tvistas det om att oblötlagda bönor skulle smaka mer, har dock inte provat själv.
Smak och konsistens är knappt jämförbart. Konserverade baljväxter blir osmakligt mjuka i konserveringsspadet medan torra bönor behåller en helt annan spänst och fasthet vid kokning hemma. Går inte ens att jämföra. Tydligast är skillnaden mellan torra och konserverade kikärtor och svarta bönor. Kikärtor har exempelvis en al denne kärna i mitten när man kokar hemma. Konserverade kikärtor är som gröt. Ett hån mot kikärtan.
Däremot kan kikärtsspad användas som bindningsmedel när man gör linsbiffar/bullar istället för ägg. Räkna med 2 msk kikärtsspad per 1 ägg i ett recept. Kikärtsspad är ett otroligt bra bindningsmedel och jag brukar ibland köpa kikärtor i konserv, just för spadets skull. i USA säljs spadet separat i Whole Foods butiker
Vad gäller näring och blötläggning så har jag hittat en del som talar för att blötläggning är att föredra av främst två anledningar: gasbildning och matsmältning. Inga näringssmässiga skillnader har jag tagit del av. Har läst någonstans att kokning hemma är att föredra ur mättnadssynpunkt, eftersom du behåller tuggmotståndet i bönor när du kokar dom hemma, men kommer inte ihåg var jag läste det någonstans.
De här två artiklarna summerar det hela ganska bra. De ger också uttryck för hur otroligt underskattade baljväxter är.
En fråga angående lax.
Köpte lax för ok pris , med skinn. Det står följande näringsvärden: protein:18g fett:12g kolhydrat:0g. Då är det dom värdern man ska gå på för att få korrekta macrosen med skinn som laxen är i förpackningen va? Men om man tar bort skinnet innan tillagning ska man då räkna på näringsvärden på "lax utan skinn" för korrekt näringsvärde?
Jag är vegetarian och baljväxtkonnässör och kan dela med mig av det jag lyckats hitta inom området blötläggning av baljväxter.
Den näringsmässiga skillnaden mellan torra/konserverade bönor verkar vara försumbar. En relevant skillnad är saltmängden, som är betydligt högre i konserverade än de du köper torra och kokar själv (om du inte kokar i ett saltkar). Däremot har Zeta ekologiska bönor utan tillsatt salt, och dessa borde vara så lika torra bönor som möjligt.
Smak och konsistens är knappt jämförbart. Konserverade baljväxter blir osmakligt mjuka i konserveringsspadet medan torra bönor behåller en helt annan spänst och fasthet vid kokning hemma. Går inte ens att jämföra. Tydligast är skillnaden mellan torra och konserverade kikärtor och svarta bönor. Kikärtor har exempelvis en al denne kärna i mitten när man kokar hemma. Konserverade kikärtor är som gröt. Ett hån mot kikärtan.
Däremot kan kikärtsspad användas som bindningsmedel när man gör linsbiffar/bullar istället för ägg. Räkna med 2 msk kikärtsspad per 1 ägg i ett recept. Kikärtsspad är ett otroligt bra bindningsmedel och jag brukar ibland köpa kikärtor i konserv, just för spadets skull. i USA säljs spadet separat i Whole Foods butiker
Vad gäller näring och blötläggning så har jag hittat en del som talar för att blötläggning är att föredra av främst två anledningar: gasbildning och matsmältning. Inga näringssmässiga skillnader har jag tagit del av. Har läst någonstans att kokning hemma är att föredra ur mättnadssynpunkt, eftersom du behåller tuggmotståndet i bönor när du kokar dom hemma, men kommer inte ihåg var jag läste det någonstans.
De här två artiklarna summerar det hela ganska bra. De ger också uttryck för hur otroligt underskattade baljväxter är.
Ska läsa länkarna sedan, men ett par frågetecken kvarstår för mig. Förtydligande för det jag skrev tidigare är att smakskillanden jag funderade kring var båda ang. torra bönor, men att det skulle smaka mer om man inte blötlagde dom innan. Utan att man kokar dom direkt utan blötläggning, dock skulle det ta längre tid att koka närmare 1½ timme drygt beroende på baljväxt.
Men jag vet inte om det skulle vara dåligt pga. de ämnen i baljväxtera har i sig. Rent hälsomässigt.
Som sagt, ska läsa dina länkar sen när jag har mer tid. Tack så länge!
Är riskakor utan några tillsatser i princip likt vanligt vitt ris i sättet det påverkar blodsocker etc? Riskakor är bland det godaste jag vet och det underlättar en del för mig att få i mig mina kolhydrater (600g) per dag med ett paket riskakor. Vill ha så jämnt blodsocker som möjligt så tänkte höra om riskakor är OK om man vill ha jämna nivåer? Räknas de som typisk processad mat som verkar inflammatoriskt på kroppen? Innehållet är bara råris enligt förpackningen.
Mina kolhydratskällor per dag är typ 200g ris, 300g linser, 300g bönor, några bananer. Kan ett paket riskakor slängas in där utan skada för prestation på gymmet och välmående?
Senast redigerad av smerk den 2017-11-21 klockan 20:06.
Riskakor har mycket högre GI och massor av arsenik. Blodsockret och insulin påverkas mer av riskakor - lätt nedbrutna puffade riskorn som enzymerna lätt kommer åt.
Riskakor har mycket högre GI och massor av arsenik. Blodsockret och insulin påverkas mer av riskakor - lätt nedbrutna puffade riskorn som enzymerna lätt kommer åt.
Riskakor har 77 i GI, medan basmatiris har 55 i GI och rundkornigt ris har 72. Snabbis har 90 i GI. Iallafall enligt den tabell jag kikat på, så riskakor är kanske inte så illa som det kanske först låter.
Ang. arsenikhalten har jag ingen aning. Även om det blir högre kanske det är långt under gränsvärderna?
Angående ris, jag har ätit flera hundra gram per dag sen i somras pga att jag inte haft fungerande ugn till potatis. Fixat den nu dock men jag hoppas att det inte går att göra så mycket skada från arsenik på ett par månader?
Angående GI, blir kroppen mer inflammerad av livsmedel med högt kontra lågt GI? Jag har experimenterat ett tag och märkt att jag varit väldigt vattnig sedan jag började gymma pga att jag verkar vara känslig mot typiskt inflammerade livsmedel så som mejeri, bröd etc. Blir så påverkad av det att jag såg överviktig ut för några månader sedan med dessa livsmedel och i kanonform nu utan dem, med samma kaloriintag.
"Livsmedelsverkets undersökning 2015 visar att ett litet barn som äter två till fyra riskakor per vecka riskerar att få i sig mycket arsenik."
"Mitt barn har regelbundet ätit mycket riskakor i flera år – behöver jag vara orolig för det?
Nej, de effekter man ser av arsenik är framför allt om man utsätts för höga arsenikhalter under lång tid. Men det är alltid bra att variera maten och inte ensidigt äta mycket av en viss produkt. Små barn är känsligare än större, eftersom de väger mindre och därför får i sig mer arsenik per kilo kroppsvikt."
Låt oss säga att ett litet barn är någon på 10 kg och en genomsnittlig vuxen är på 80 kg. Då skulle man lite krasst kunna säga att om en vuxen äter 16-32 riskakor per vecka eller ~2-4 riskakor om dagen, så riskerar hen att få ökad risk för cancer.
Äter man sedan ris i vanliga mängder utöver det så lär intaget av arsenik bli ännu högre.
"Den som äter ris varje dag, eller kanske flera gånger per dag, får i sig mycket arsenik. Även om det kan vara svårt, eftersom det kanske är en mattradition man är van vid, är vårt råd att man successivt försöker äta mindre ris."
"Ett sätt att minska mängden arsenik är att koka riset med stort överskott av vatten som sedan hälls bort. Då kan arsenikinnehållet i riset minska med mer än hälften."
"Livsmedelsverkets undersökning 2015 visar att ett litet barn som äter två till fyra riskakor per vecka riskerar att få i sig mycket arsenik."
..
Skickat från min Pixel XL via Tapatalk
Tack, jag har ätit ca 300g ris per dag och några paket riskakor i veckan sen i somras. Blir att dra ned på det rejält. Du var vegetarian om jag inte minns fel? Funkar potatis/sötpotatis till linser och bönor tror du?