2019-09-08, 11:11
|
#31
|
d-bag
Reg.datum: Jun 2016
Inlägg: 1 231
|
Citat:
Ursprungligen postat av King Grub
Skaffa vänner på bordeller var något nytt.
|
Haha, man kanske kan bonda över att man delar favoritprostituerad? Så rullar det på därifrån och utvecklas till genuin livslång vänskap med gemensamma bordellbesök?
|
|
|
2019-09-08, 13:10
|
#32
|
Registered User
Reg.datum: Sep 2019
Inlägg: 37
|
Svårt att se hur det skulle hjälpa att byta bort ett jobb som jag gillar och som jag tjänar rätt bra på ... Men kul att ni försöker hjälpa i alla fall.
Jag var nämligen 26 år gammal och hade inget jobb eller eget boende, så då tog jag en ganska snabb yrkesutbildning 2 år, till just detta jobb. Så helt plötsligt var jag inte längre arbetslös som jag hade varit nästan hela tiden sen jag slutade gymnasiet och jag tjänade nu mellan 39 och 49 tusen i månaden beroende på hur mycket natt/ob det är just den månaden, då jag jobbar skift.
Så nu hade jag råd med eget boende och bil och körkort.
Men jag är ju fortfarande ensam, så att säga, jag hade nog hellre haft massa vänner och varit arbetslös än detta. När jag hade vänner och umgänge var jag i allafall lycklig, nu är jag inte det, alls.
|
|
|
2019-09-08, 13:22
|
#33
|
Reg.datum: Apr 2015
Inlägg: 1 171
|
Jobb kommer och går, tror du att du kommer göra det du gör nu för resten av ditt liv? Det är det inte många som ärligt kan svara ja på. Finns många som har långa universitetsutbildningar i ryggen som idag arbetar med något helt annat.
Men om du absolut inte vill byta jobb så fundera över att byta arbetsplats. Flytta någonstans där det händer mer saker som du vill ska hända.
Senast redigerad av Bärsärk den 2019-09-08 klockan 13:23.
|
|
|
2019-09-08, 13:42
|
#34
|
Registered User
Reg.datum: Nov 2017
Inlägg: 32
|
Citat:
Ursprungligen postat av Bobcole
En sak är säker, det viktigaste i livet är vänner och umgänge, inget annat, livet saknar mening helt utan det.
|
Detta är den springande punkten och ironiskt nog den sämsta inställningen du kan ha för att ta dig ur ensamhet.
Det är svårt att skapa meningsfulla förhållanden eller "connecta" med andra människor när man inte har något annat att erbjuda än ens behov av bekräftelse. Om du däremot kan generera mening, självkänsla och livsglädje från inom dig själv så är det lätt att dra andra människor till sig, och de förhållanden du får blir mer genuina eftersom de kommer uppstå spontant och grunda sig på saker som delade intressen eller kompletterande personligheter istället för en desperation att undvika ensamhet.
Jag skulle egentligen rekommendera att försöka fundera ut vad du gillar att göra eller ta upp någon hobby, men problemet är att när din grundinställning till allt detta fortfarande är "Jag måste få mänsklig kontakt" så blir allting du gör ändå bara ett svepskäl eller medel för att undvika ensamhet snarare än ett ändamål i sig, så det blir bara ihåligt. Du måste konfrontera och bli vän med tomheten i att inte ha andra människor som kan ge dig mening, innan du kan lära dig vad det innebär att själv skapa mening. Innan dess kommer du bara förbli ett deprimerat tomt skal som ingen vill eller kan skapa en meningsfull relation med.
Det är kräver alltså en grundläggande insikt i och omläggning av hur du konstruerar mening i din tillvaro, en bra början är nog psykoterapi.
Den enda andra lösningen är att gå med i något religiöst samfund som kan ge dig en livsmening som inte är baserad på förhållanden med andra, men detta tror jag egentligen inte är någon stabil lösning i dagens samhälle.
Senast redigerad av Sasquatch den 2019-09-08 klockan 13:51.
|
|
|
2019-09-08, 13:51
|
#35
|
Banned User
Reg.datum: Jan 2012
Inlägg: 10 099
|
Jag tror också på att hitta en hobby eller nåt liknande av nåt slag som du trivs med och som du kan tänka dig att ägna en massa fritid åt, och som det finns möjlighet att utöva i nån form av sociala sammanhang. Jag tror inte det spelar så stor roll exakt vad det är för nåt. Nyckeln är nog att det är i sociala sammanhang där man är tvungen att prata med andra.
|
|
|
2019-09-08, 14:02
|
#36
|
Finlands svar på Schenkenberg
Reg.datum: Apr 2002
Ort: Finland
Inlägg: 15 928
|
Citat:
Ursprungligen postat av Sasquatch
Detta är den springande punkten och ironiskt nog den sämsta inställningen du kan ha för att ta dig ur ensamhet.
Det är svårt att skapa meningsfulla förhållanden eller "connecta" med andra människor när man inte har något annat att erbjuda än ens behov av bekräftelse. Om du däremot kan generera mening, självkänsla och livsglädje från inom dig själv så är det lätt att dra andra människor till sig, och de förhållanden du får blir mer genuina eftersom de kommer uppstå spontant och grunda sig på saker som delade intressen eller kompletterande personligheter istället för en desperation att undvika ensamhet.
|
Exakt så.
__________________
Allt kött behöver disciplin!
Citat:
Ursprungligen postat av 130kg finsk sisu
Slarti måste ha en av de bättre axelpartier av odopade personer i världen. punkt.
|
|
|
|
2019-09-08, 14:07
|
#37
|
Registered User
Reg.datum: Sep 2019
Inlägg: 37
|
Ni har nog rätt gällande intressen. Alla kompisar jag fick förut, var genom intressen, fotboll och så. Men det är klart, man gick ju i skolan också så det kom liksom automatiskt.
Men jag har inga intressen nu, inga alls. Gymmet då kanske, men inget mer än det. Frågan är hur man ska göra för att "hitta" ett intresse, sånt brukar ju bubbla upp inifrån, eller ja det gjorde det förut i alla fall, men det har inte hänt på många år nu.
|
|
|
2019-09-08, 14:16
|
#38
|
Mulkku of Sweden
Reg.datum: Jan 2015
Ort: I en by på landet
Inlägg: 882
|
Finns typ 18 frivilligts försvarsdelar.
Där civilförsvaret med frg finns och lottakåren, fmc, och allt annat.
Hemvärnet är en annan.
|
|
|
2019-09-08, 14:19
|
#39
|
Banned User
Reg.datum: Jan 2012
Inlägg: 10 099
|
Kanske kan du göra nån lista över vad det finns för möjliga grejer att ägna sig åt där du bor då, och sedan prova en efter en ett tag och se om det är nåt för dig.
Exakt hur du ska bära dig åt för att konstruera denna lista vet jag dock inte. Kanske kolla runt på diverse anslagstavlor på de lokala matbutikerna och på nätet, och på diverse sidor på nätet (kommunen och andra liknande) och olika tidningar och sådant. Lista ut vad det finns för olika föreningar och lista ut vad det finns för olika kurser och studiecirklar. Nåt sådant kanske kan vara en utgångspunkt.
Sen kan du ju också försöka utgå från dig själv och skapa en lista utifrån vad du tror du skulle vilja ägna dig åt. Men ifall du egentligen inte har nåt sådant sug just nu, så kan det kanske vara knivigt. Kanske lättare då att försöka hitta vad det redan finns för grejer som andra ägnar sig åt.
Att hitta någon typ av förening som ägnar sig åt något du finner intressant är nog en bra idé tror jag. Speciellt om du också involverar dig i själva föreningsverksamheten (dvs går på årsmöten och hjälper till på olika evenemang o.dyl). Föreningar brukar ju typiskt alltid ha brist på folk som är villiga att ställa upp och jobba ideellt, så om inte annat så borde det vara möjligt att hitta in i ett sådant sammanhang ifall man inte är helt socialt awkward.
|
|
|
2019-09-08, 14:24
|
#40
|
Registered User
Reg.datum: Sep 2019
Inlägg: 37
|
Sen det här med "incel", det är ju egentligen inte sant. Det är dock en ond cirkel jag kommit in i. För det är 5, nästan 6 år sedan jag hade sex.
Exempelvis för 2 veckor sen gick jag ut med en släkting, började dansa med en tjej, snygg var hon och 7 år yngre än mig, sen ville hon att jag skulle följa med henne hem. Åker dit, men såklart, för att jag är så otroligt nervös i sängen, då jag känner mig som en oskuld igen, gick det åt helvete. Pinsamt som fan, sen åkte jag hem.
Men hur fan ska man komma in i det igen, om när man lyckas, så går det åt skogen, för att man är ovan och nästan känner sig som oskuld igen? Jag menar, man behöver ju någon att "träna med" eller något, men lycka till att hitta en sån typ "jag har inte knullat på 6 år men jag behöver träna ska vi??".
Och en flickvän är ju uteslutet, ingen normal tjej blir ihop med en kille som varit inaktiv så länge, det skriker "konstig!" hur långt som helst.
Så situationen är på det viset, när det kommer till det romantiska/sexuella då.
|
|
|
2019-09-08, 14:31
|
#41
|
Registered User
Reg.datum: Sep 2019
Inlägg: 37
|
Citat:
Ursprungligen postat av svenbanan
Kanske kan du göra nån lista över vad det finns för möjliga grejer att ägna sig åt där du bor då, och sedan prova en efter en ett tag och se om det är nåt för dig.
Exakt hur du ska bära dig åt för att konstruera denna lista vet jag dock inte. Kanske kolla runt på diverse anslagstavlor på de lokala matbutikerna och på nätet, och på diverse sidor på nätet (kommunen och andra liknande) och olika tidningar och sådant. Lista ut vad det finns för olika föreningar och lista ut vad det finns för olika kurser och studiecirklar. Nåt sådant kanske kan vara en utgångspunkt.
Sen kan du ju också försöka utgå från dig själv och skapa en lista utifrån vad du tror du skulle vilja ägna dig åt. Men ifall du egentligen inte har nåt sådant sug just nu, så kan det kanske vara knivigt. Kanske lättare då att försöka hitta vad det redan finns för grejer som andra ägnar sig åt.
Att hitta någon typ av förening som ägnar sig åt något du finner intressant är nog en bra idé tror jag. Speciellt om du också involverar dig i själva föreningsverksamheten (dvs går på årsmöten och hjälper till på olika evenemang o.dyl). Föreningar brukar ju typiskt alltid ha brist på folk som är villiga att ställa upp och jobba ideellt, så om inte annat så borde det vara möjligt att hitta in i ett sådant sammanhang ifall man inte är helt socialt awkward.
|
Mm vore nog smart med någon slags förening ja. Det är liksom gnistan som saknas, jag vet inte vad det är. Som att gnistan dött, för att jag inte gör mycket eller har något som pågår i livet, men samtidigt gör det att, jag har inget som pågår, då ingen gnista finns kvar. Suck!
|
|
|
2019-09-08, 14:40
|
#42
|
Klår sin lillasyster i armbrytning
Reg.datum: Dec 2012
Ort: Rīga
Inlägg: 11 020
|
Citat:
Ursprungligen postat av Bobcole
Frågan är hur man ska göra för att "hitta" ett intresse, sånt brukar ju bubbla upp inifrån, eller ja det gjorde det förut i alla fall, men det har inte hänt på många år nu.
|
Trial and error. Pröva dig fram, grejer som verkar skittråkiga kanske i själva verket är skitroliga.
|
|
|
2019-09-08, 14:46
|
#43
|
Registered User
Reg.datum: Sep 2019
Inlägg: 37
|
Hur vet man om man är deprimerad, dvs ett kliniskt tillstånd (??) eller om man bara mår dåligt pga externa omständigheter?
Hur kontaktar man någon att prata med, typ psykolog? Ringer man bara vårdcentralen eller vadå?
|
|
|
2019-09-08, 15:10
|
#44
|
Registered User
Reg.datum: Jun 2015
Inlägg: 537
|
Jag kände mig inte deppig när jag var 18-22 men endå ensam. Hade några vänner men fick aldrig nya. I nåt skede ändrades det. Blev mer positiv och började snacka mera istället för att ha inställningen att allt är skit. Vet inte vad som rör sig i ditt huvud men jag skulle alltid utgå från det att man fixar det problemet om man har ett sådant. För mig har det gått automatiskt att hitta polare. Via jobbet främst.
|
|
|
2019-09-08, 16:30
|
#45
|
stridis- avatartextmästare
Reg.datum: Jan 2003
Ort: lindome
Inlägg: 6 033
|
Citat:
Ursprungligen postat av Bobcole
Och en flickvän är ju uteslutet, ingen normal tjej blir ihop med en kille som varit inaktiv så länge, det skriker "konstig!" hur långt som helst.
Så situationen är på det viset, när det kommer till det romantiska/sexuella då.
|
Tja om du som onormal man vill dejta uppåt med en normal kvinna så är det uppförsbacke, det kommer kräva ansträngning.
Men varför utesluter du onormala kvinns då? Finns trevliga vars underligheter är klart överkomliga.
__________________
Stridis invictus.
I won't just gaze into the abyss, I'll maintain uncomfortable eye contact with it.
|
|
|
Ämnesverktyg |
|
Visningsalternativ |
Linjär visning
|
Regler för att posta
|
Du får inte posta nya ämnen
Du får inte posta svar
Du får inte posta bifogade filer
Du får inte redigera dina inlägg
HTML-kod är av
|
|
|
Alla tider är GMT +1. Klockan är nu 11:38.
|
|