Allt kan ju alltid bli bättre, ekonomiskt oberoende, mer muskelmassa et al.
Men, på det hela taget, hur nöjd är du?
Är du där du vill vara i livet? Familj? Barn? Har du det arbete du vill ha? Bor som du önskar? Har du den tid du känner att du behöver för att få ihop "pusslet"?
Jämfört med hemlösa barn i Indien är mitt liv helt fantastiskt. Om man däremot jämför med Gustav Magnar Witzoe så vill jag skära av mig mina handleder.
Jämfört med hemlösa barn i Indien är mitt liv helt fantastiskt. Om man däremot jämför med Gustav Magnar Witzoe så vill jag skära av mig mina handleder.
Allt är relativt.
Men hur nöjd du är, är väl inte relativt? Du väljer ju var ribban ligger.
Det är helt ok, nytt jobb vilket är awesome. Nybyggt hus och barnen mår bra.
Bygget av huset har dock slitit och av olika skäl drog det ut mycket på tiden, släkten försvann med Corona och stöttningen i det vardagliga samt att utsidan inte är klar. Lägg till tragedi i familjen som ligger som en våt filt sen en tid tillbaka och det landar på ok.
__________________
Citat:
Ursprungligen postat av Deceiver85
"Vem vare? Vem vare som curla?"
"Ingen"
"Vadå ingen? Säg vem det fucking var"
"Ta det lugnt, vi sa att vi ska curla i squat racket, ni sa okej..."
"Vad ska jag göra med min fucking böjdräkt?"
Nej inte direkt. Jag är lite besviken på vuxenlivet geberellt sett. Jobba, jobba, städa, sköta det som måste skötas och sen är man så trött att man knappt orkar nånting
Jobb: Ej godkänt. Mitt jobb har en gigantiskt nackdel, och det är att jag jobbar i snitt tolv timmar i veckan utspritt över hela året. Vilket gör att jag tjänar alldeles för lite pengar. Utöver det så är det helt okej. Är allt-i-allo/vaktmästare/städare. Jobbets näst största nackdel (som inte är så stor) är att det är ensamt. Den tredje största nackdelen är att jag är rätt dålig på det. Annars finns det nog ingen nackdel. Hade tackat ja utan att tveka om jag blev erbjuden att jobba 40 timmar i veckan till jag blev 65, och sedan hade jag aldrig bytt.
Boende: Godkänt. Jag bor hos mina föräldrar sedan ett år. Om man ska bo hos sina föräldrar så kan man nog inte få en bättre deal än jag. Det är på en stor tomt/liten gård med massor utrymme, fler än ett boningshus att hänga i. Jag kan alltid få privacy om jag vill kolla på något på min laptop eller ägna mig åt en sensuell dejt. Men den största fördelen är att de är totalt chill med att jag bor här och hur vi delat upp skötseln av hushållet; vi diskuterar det ofta, så ingen ska gå runt och i hemlighet bli bitter över något.
Är dock ändå inte helt nöjd, av tre skäl: det första är att jag inte får fri lejd att bestämma över hemmet. Det är inga extrema förändringar jag vill göra, min livvstil nu är rätt lik den som jag hade haft om jag ägt stället, men jag skulle t ex vilja ha andra sorters höns. Och AC i hela huset. Och rullgardiner i gäststugan. Och jag skulle vilja ägna mig åt taxidermi, men föräldrarna har förbjudit mig att pilla med döda djur inomhus.
Det andra är att det är pinsamt att dejta. Jag kan inte göra det utan att föräldrarna vet det. Jag gör det ändå, men lite pinsamt är det.
Det tredje är att massor folk på internet ser ner på mig. I verkligheten händer de aldrig (eller så vågar de bara inte säga det till mig, för jag är sån jävla biff), men på internet får jag en del skit.
Kärlek/sex/förhållanden: Knappt godkänt. Matchar med massor tjejer på Tinder, träffar många av dem, både hemma och borta, men är inte nöjd. Vill egentligen ha ett seriöst förhållande med en enda kvinna som är så fascinerande att jag aldrig tappar intresset. Mitt dejtingliv får även minuspoäng för att jag bor i en sådan avkrok att jag oftast måste resa flera timmar för att träffa någon.
Barn: Mycket väl godkänt. Har exakt så många barn jag vill ha, dvs noll.
Ekonomi: Hmm... godkänd? Bor hos två mångmiljonärer som vägrar ta emot ett rött öre av mig, så utgifterna är nästan noll. Har inga skulder, går inte på några bidrag. Har ingen dyr eller ens halvdyr hobby, hatar att shoppa. Så jag börjar sakta samla pengar på hög.
Vänner: Knappt godkänd. Mellan de få personer jag träffar på jobbet och gymmet och folk som springer här i huset får jag nästan mitt sociala behov tillfredsställt. Saknar ett bra gäng jag känner gemenskap med.
Träning: Väl godkänd. Är ”ej godkänd” med Kolomått, men Tinderdejterna tycker att jag är snygg och jag är generellt frisk, det får duga.
Penis: Mycket väl godkänd, förklarar mer i PM.
Upplysning och därmed befrielse från egot och allt lidande: Ej godkänd, har minst femtio år av mediterande innan jag ens är i närheten.
Jag har aldrig förstått det där.
Hur de alltid alltid måste fortsätta att testa gränserna. Historien är fylld av personer som "kommit" undan. Men sedan måste de fortsätta.
Tycker du att det är osmakligt eller i god smak att du skämtar sådär? Metoo inträffade förövrigt 2017.
Spoiler för er som undrar vad jag åsyftar på, dio behöver inte läsa
Dio blev påkommen med att ha skickat så kallad oönskad dick pic (dvs ett kriminellt brott) till en kvinnlig forummedlem, och har alltsedan dess och därförinnan skämtat om att skicka penisbilder. Antalet offer är okända.
Jag tycker att det här är osmakligt.
När GW påtalade ut det önskade dio att GW skulle dö en smärtsam död... då fick dio lite time out av sina kamrater bland adminsen.
Jag har semester vilket trissar upp välmåendet. Så det blir inflation i svaret. Röstade i topp, men den här pollen om några veckor skulle då gett annat svar.
Jag har aldrig förstått det där.
Hur de alltid alltid måste fortsätta att testa gränserna. Historien är fylld av personer som "kommit" undan. Men sedan måste de fortsätta.
Tycker du att det är osmakligt eller i god smak att du skämtar sådär? Msen.[/SPOILER]
En tecknad dick-pic i mspaint för 6-7 år sedan och du går på som han är Idi Amin.
Backa tiden ett år så var det kanon! Men nu är det fruktansvärt, då jag har förlorat båda mina intressen, krigat med insomnia/utmattning, fått massa synstörningar (HPPD) och mer skador än vad jag kan räkna till under de senaste tolv månaderna, vilket i sin tur har gjort mig relativt funktionsnedsatt. Hade det inte varit för sambon så hade jag nog inte suttit här nu. Snacka om att dra en nitlott i genlotteriet.
Senast redigerad av Kev88 den 2021-07-20 klockan 17:09.
Back tiden ett år så var det kanon! Men nu är det fruktansvärt, då jag har förlorat båda mina intressen under loppet av ett år, krigat med insomnia, fått massa synstörningar (HPPD) och har nästan mer skador än vad jag kan räkna till, vilket i sin tur har gjort mig relativt funktionsnedsatt. Hade det inte varit för sambon så hade jag nog inte suttit här nu. Snacka om en nitlott i genlotteriet.