Någon som läst vid universitet och är gammal?

[Bossebäver]

Ursprungligen postat av The_RobRoy

Vi är nog i liknande ålder, jag läste dock redan en Master innan jag började jobba.

Redan efter 5-6 år i arbetslivet tyckte jag att man stagnerat lite i sitt lärande. Jag valde dock att plugga deltid brevid heltidsarbetet. Jag jobbar inom finans så det finns några större paket av självstudiematerial man kan hugga in på, det jag valde heter CFA. Det tog mig cirka 2 år att ta sig igenom, stundtals riktigt jobbigt att plugga medans man jobbade, men överlag skönt med intellektuella stimulansen samt att känna att man lär sig nya saker.

Nu för tiden har jag hittat andra sätt. Jag försöker lyssna på podcast där man faktiskt lär sig saker, blandat såklart med lite lättare material. Försöker göra det till en vana att till/ifrån jobbet, under gympass osv, när hjärnan orkar att lära mig något nytt. Utöver det försöker jag läsa böcker, som är skrivna av proffesorer och liknande som också går mer åt lärande hållet. Exempel kan vara typ Sapiens, Thinking Fast and Slow, eller återigen finansrelaterat (eftersom det är min grej).

Jag kollar även Youtube för att lära mig mer om omvärlden, följer olika människor runt om i världen för att förstå kulturskillnader osv.

Utöver det så kan man faktiskt också läsa lite mer forskningspapers, där har jag inte kommit lika långt, men det är nästa steg känner jag. Börja känna att man är med i forskningsfronten igenom att ta del av vad som publiceras. Man kan läsa olika journals t.ex. där forskningen publiceras.

Så min slutsats är, visst läs på Uni om det känns rätt, säkert också ett bra första steg. Men med eget driv kan du lära dig lika mycket på hemmafronten vid en dator eller med en smartphone.

Det fantastiska med informationsåldern är ju att man i dagsläget i stort sett kan få en full universitetsutbildning på youtube.

[Crillos]

Hur är det om man varit borta från arbetslivet p.g.a sjukskrivning(psykisk ohälsa) och vill börja om på nytt s.a.s med att börja plugga, funkar det tro?

[Bob90]

Ursprungligen postat av Crillos

Hur är det om man varit borta från arbetslivet p.g.a sjukskrivning(psykisk ohälsa) och vill börja om på nytt s.a.s med att börja plugga, funkar det tro?

Tänker du rent ekonomiskt eller huruvida det är en "bra" idé för psyket?

Tror det kan vara bra att tänka på följande:
Vilken utbildning du väljer, hur lätt du har för utbildningen, hur mycket folk i din närhet stöttar dig, ekonomisk situation, hur höga krav du ställer på dig själv.
Och minst lika viktigt, av vilken natur din psykiska ohälsa här.

Jag blev "utbränd-light" på jobbet innan jag började plugga och utreddes för MS med allt vad det innebär i princip under hela mitt första studieår pga en sjuk osannolik skada, hade väldigt tajt ekonomi och visste i princip inte om jag skulle ha råd att bo kvar under ett års tid.

Inte optimala förhållanden rent psykiskt mao. Men jag har i plugget inte känt något negativt annat än de tankar man får när man sitter timma efter timma och fortfarande inte förstår materialet. Typ tänker att man inte passar på utbildningen, att man är korkad och att det går så bra för alla andra i klassen.

Men sen inser man att dels mer än halva klassen tänker i princip samma sak, och att det faktiskt är okej att misslyckas lite och att det är en oerhört viktig del i lärandeprocessen.

Kort och gott: För mig var skolan en helt annan typ av stress/oro än de som jobb och hälsoproblem bidrog med och var dessutom väldigt mycket lättare att hantera och bearbeta eftersom det är något jag kunde styra över själv.

[Hemi]

Ursprungligen postat av Bossebäver

Det fantastiska med informationsåldern är ju att man i dagsläget i stort sett kan få en full universitetsutbildning på youtube.

Det här är väldigt roligt, en sak som digitalåldern gjort folk smartare, om man är öppen för det och v'ljer videos bra. Tittar man på 10-20 videos av Richard Dawkins, Sam Harris, Lawrence Krauss, Eric the car guy, geologi, och annat valfritt ämne så har man tagit del av en värld som aldrig kom fram annat än om man faktiskt spenderade år på utbildningar och universitet, alternativt arbetat med just det i åratal.

Visst sändes det grejer på TV förr men det var inte säkert man såg det. Fanns böcker, tidningar och TV såklart men nu är det bara att klicka, vilken chipskväll som helst utan att man behöver ens röra sig eller betala mer än uppkopplingen. Kan tex rekomendera "Waking up in the Universe" av Richard Dawkins från -91på hans kanal som kanske inte sändes på svensk TV. Youtube triggar också smarta människor till debatt för allmänheten, också ovanliga grejer innan tuben.