[delta_mats]

Är det inte bättre att du har hela vårdnaden då om du tycker att hon förstör honom?


För övrigt vet jag ett exempel med en nu vuxen person där mamman var ungefär som du beskriver, någon som ofta pratade bakom pappans rygg till barnet, ljög och kom med diverse anklagelser.
Pappan däremot sa bara snälla fina saker om mamman till sitt barn. När barnet frågade pappan angående det som mamman berättade svarade han att "jag ska berätta allt när du är torr bakom öronen" dvs när barnet vuxit upp.
Och så gick det till. Pappan fanns alltid där när han behövdes, trots att barnet bodde hos sin mor. Nu i vuxen ålder har de två den absolut närmaste och finaste relationen till varandra man kan ha.

Så mitt tips till dig. Finns alltid där för din son, och prata aldrig illa om hans mor till honom.