Citat:
Ursprungligen postat av ozzian
Jag funderar ju alldeles för mycket och nu grotta jag ner mig i barfota skor.
Jag tror det tar lång tid att vänja foten för att kunna springa marathon med barfota skor men
Är det inte en bra ide att träna lätt med dessa , för att stärka foten minimuskler och få till löptekniken ännu bättre?
Jag har sprungit på hälarna och jobbar för att få ett framfots steg.
Vad tror ni?
Jag tänkte inte köpa några 5 fingers men en med väldigt tunn sula typ merell trail 4.
|
Jag tror det inte är en bra idé att
försöka springa med framfotsisättningar. Blir det så naturligt så är det nog bra. Men att aktivt ha som mål att sätta i framfoten först i varje steg tror jag mer riskerar att fucka upp löptekniken och bli mer skadebenägen.
Jag tror det är en bättre approach att fokusera på att sätta i foten rakt under kroppens tyngdpunkt (eller i alla fall så lite framför tyngdpunkten som möjligt). Sätter man i foten på rätt plats så spelar det inte så stor roll om man sätter i framfoten först eller om man sätter i helafoten, eller kanske tom att hälen touchar först.
Man ska alltså absolut försöka undvika att söka marken med foten. Då blir det lätt att man sätter i foten långt framför kroppen och det blir bara bromseffekt av alltihopa. Bättre att istället fokusera på att få upp höften (så man inte blir så sittande) och även få upp bröstkorgen och huvudet så hela kroppen blir rätt så rak och så försöker man sätta i foten rakt under kroppen och liksom luta sig framåt istället. Gör man det så blir det inte mycket till bromseffekt oberoende av om man sätter i hälen eller framfoten.
Då man springer som jag beskrev här ovan så trycker man på mer i frånskjutet då man vill springa snabbare. Dvs man förlänger steget eftersom man tar i mer i varje frånskjut. Det man absolut inte ska göra är att förlänga steget genom att sätta i foten längre fram. När man springer riktigt snabbt kommer det i princip automatiskt bli så att man sätter i framfoten. När man springer långsammare blir stegen korta det blir inte så mycket framfot av det.
Att springa ett helt maraton med 100% framfotsisättningar (och att hälen inte tar i marken) är i princip omöjligt. Kanske att nåt enstaka genetiskt monster från Kenya eller Etiopien kan göra det. Men det är ingenting att sträva efter. Det ställer alltså extrema krav på underbensmuskulaturen.
Med det sagt är det säkerligen en alldeles ypperlig idé att försöka smyga in en del barfotalöpning just för att låta alla småmuskler i foten få chansen att visa vad de går för. Se dock till att börja med väldigt korta sträckor och i lågt tempo. Det lär ska vara rätt lätt hänt att man skadar sig om man är ovan.