[Frustrator]

Ursprungligen postat av wintersnowdrift

Det mentala ska man verkligen inte underskatta. Vet man att man gjort många långa pass så att distansen inte skrämmer sas så är det en aspekt mindre att vara nervös för på tävlingsdagen.

Grejen med förskolelämningarna är att min man ofta går upp tidigt och åker till jobbet de dagar jag lämnar. Och jag kan inte gärna lämna en tvååring ensam hemma medan jag är ute och springer. Men det finns lite olika alternativ. Imorgn t.ex. tänkte jag försöka springa hem från tåget (det är ca 21 km från tågstationen till byn där jag bor), vilket ändå är ett helt OK långpass.



På Sthlm marathon var min snittpuls 169 (det bör vara typ 86-88% av min maxpuls), jag låg konstant över snittet sista två timmarna av loppet och pulskurvan var hela tiden stigande. På NYC marathon, som gick 10 sekunder långsammare i snitt per kilometer, hade jag 159 i snittpuls och kurvan var väldigt jämn förutom den sedvanliga spurten sista 2 km (på Sthlm marathon var jag så bränd att jag i princip inte hade någon spurt). I Sthlm var jag som sagt rätt väggad på slutet medan jag möjligen underpresterade lite rent fartmässigt i NYC.

Jag vet inte riktigt vad som är den begränsande faktorn för mig, egentligen. Jag blir trött? Tror dock att en faktor i Sthlm var att jag hade för dålig tillförsel av kolhydrater, borde tagit fler gels oftare. Jag dricker inte sportdryck pga magen så är helt beroende av gel. Har dock hittat en gel nu som funkar tusen ggr bättre än alla jag tidigare testat rent smakmässigt (Maurten som är neutral snarare än extremt söt) så jag hoppas fixa den biten bättre i år.

När pulsen stiger successivt så är det normalt att så att du har för liten leverans av syre till muskulaturen. Skulle man kontrollerar dina laktatnivåer så får man troligen en successivt stigande trend genom hela loppet (tills du når ditt 'max' och där väggar du).

Finns två sätt att förbättra det där träningsmässigt, det ena är att köra intervaller och öka på ditt vo2max (dvs öka ditt mängden blod ditt hjärta kan pumpa per tidsenhet).
Det andra är att köra just pass som ligger nära din övre a1-gräns, vilket väldigt grovt borde ligga mellan 135-140, i 1.5-2h. Om ett sånt pass blir ett långpass eller inte beror på hur vältränad du är

Det andra är kosten, om du kan få i dig och ta upp kolhydrater under löpningen så sjunker musklernas syrekrav (mindre syre går åt till kolhydratförbränning än fettförbränning)

Du har redan såpass höga volymer så att dina muskler/senor vana vid en hygglig belastning så där kommer långpassen tillföra marginella skillnader, tills dess att du kan öka farten än mer för då måste det till långpass för att vänja vid den högre belastning som uppstår vid högre fart..