|
5km på 34.15
Tog det medvetet lugnt efter lite känningar i fotleden i samband med klättringen igår. Var nog tur för idag var jag verkligen nära att ge upp ett flertal gånger, eller vika av och springa en kortare runda. Det är en mentalitet som jag känner av ganska tydligt i flera delar av livet än träningen och jag vet inte riktigt varifrån jag fått den. Men jag tror att det är vad jag gillar med att springa. Det känns som att jag liksom tvingar fram den mentaliteten hos mig själv, vid varje steg så stiger tanken på att ge upp till ytan, vissa dagar tydligare än andra. Och vissa dagar får jag kämpa hårdare än andra för att tvinga undan den tanken. Varje löprunda blir liksom en lektion i disciplin och för varje steg så får jag konfrontera mig själv och lära mig något nytt. Om mig själv typ. Det är en ganska fet grej egentligen.
Postat via en mobil enhet
|