Visa ett inlägg
Gammal 2018-11-05, 17:18   #1258
Diomedea exulans
Klår sin lillasyster i armbrytning
 
Diomedea exulanss avatar
 
Reg.datum: Dec 2012
Ort: Rīga
Inlägg: 11 020
Jag ska börja använda min journal som en personlig dejtingtråd nu när den riktiga är borta.

Jag har en presentation på Happy Pancake som fått rätt mycket beröm:

Citat:
En presentationstext ska beskriva en själv, och den man söker. Okej, jag ska försöka.

Vem är jag? Existerar jag ens? Går det att avgöra vad som är jag och inte jag? 70 % av en människa består av vatten. Vattnet kommer in i kroppen via mat och dryck. Vid vilken exakt tidpunkt slutar vattnet vara mat eller dryck, och börjar vara jag? Under en millisekund tillhör vattenmolekylen inuti mig den klunk mjölk jag nyss drack, i nästa millisekund tillhör den min kropp. När sker skärningspunkten? Finns det någon som bestämmer det? Slutar vattenmolekylen någonsin vara mjölk; fortsätter den vara det under all den tid den befinner sig i min kropp, genom hela dess resa genom vilka organ inom mig den nu kommer verka, tills den, timmar, dagar eller veckor senare, utstöts ur någon av mina kroppsöppingar?

Eller är det tvärtom, att vattenmolekylen var jag hela tiden? Långt innan jag svalde den, rentav långt innan jag såg den, medan den fortfarande var en del av klöverplantan som åts upp av kon som sedermera producerade mjölken jag drack? Eller ännu längre tillbaka, för miljontals år sedan när vattenmolekylen kanske var en del av ett stort hav, eller en salivdroppe hos en dinosaurie? Var den rentav jag för många miljarder år sedan, innan den ens formats, och inte bestod av annat än vitt utspritt stjärnstoft?

Samma fråga kan ställas gällande exakt varenda beståndsdel i oss själva, för ingen av oss består av en endaste liten atom som inte någon gång varit någon helt annanstans, och inte inom kort kommer befinna sig någon helt annanstans. Är vi människor ingenting? Eller är vi allting?

Min personlighet, då? Mina åsikter, tankar och minnen? Mina känslor, mina instinkter? Vad jag vill och inte vill? Vad kan allt det sägas vara, annat än manifestationer av kombinationer av impulser i hjärnan, var och en bestående av kemikalier, som alla är lika fysiska ting som allt annat i resten av kroppen?

Jag söker någon med snygga tuttar.
Och en på BDSM-sidan Darkside som också har fått ganska mycket beröm:

Citat:
Jag borde inte få vara medlem på Darkside egentligen.

Det finns ingen som är mer vanilj än jag på den här communityn. Jag är Inte det minsta B, D, S eller M. När jag en gång testade att göra pervometern så var jag tvungen att lägga av efter en tredjedel eftersom jag blev så äcklad.

Så vad fan gör jag här?

En bra fråga, som egentligen har två svar.

Det första är att jag blev tipsad om att den här sidan var bra att hitta sex på, generellt. Först av en bekant, under en fest. Mycket senare av folk på diverse sidor på internet. När de fick veta att jag raggade på de där andra sidorna skrev de "varför raggar du inte på till exempel Darkside? Det är mycket bättre!" Detta första skäl räckte för att jag försynt skulle registrera en liten användare för många herrans år sedan, ragga lite tafatt, och ge upp när jag inte märkte några resultat.

Svar nummer två är att jag fick höra av ett par olika personer att jag nog var "undergiven". Närmare bestämt personer på ett forum dedikerat till "Game", konsten att lära sig ragga kvinnor. När jag berättade ingående historier om hur jag försökt få tjejer på fall men gravt misslyckats så tyckte de att jag genomgående verkade så mesig i min interaktion med damerna att de trodde att jag tillhörde den undergivna sexuella variation. Jag är en öppensinnad person, så jag dammade av mitt gamla DS-konto och började hänga litegrann i undergivenhetstrådar. Kanske hörde jag hemma i BDSM-världen iallafall, om jag ville bli utsatt för "D".

Ganska snart stod det klart att jag inte var undergiven när allt kom omkring. Jag hade tidigare haft en fördom gentemot hela undergivenhet/dominans-grejen, att det handlade om förnedring, smärta, smisk, gagballs, kiss, bajs och annat som jag avskydde tanken på. Enligt undergivenhetstrådarna här så stämde den fördomen klockrent. Men det var inte bara det som gjorde att jag insåg att jag inte var undergiven; det låg djupare än så; undergivenhet som den beskrevs på DS verkade handla om att helt släppa sin egen vilja och bara göra det någon annan vill, och det har jag aldrig varit ute efter. Jag vill ha en stark kvinna och jag vill slippa behöva sätta henne på plats för att göra henne attraherad, men det är, såvitt jag förstått, ljusår från en dom/sub-relation.

Så vad fan gör jag här, fortfarande?

Ptja... Ibland hittar jag trevligt runkmaterial. Eller ett intressant meningsutbyte. Eller någon som faktiskt vill ha sex ÄVEN fast jag inte vill skruva fast hennes bröstvårtor i ett skruvstäd, äta hennes bajs och trycka upp spikklubbor i hennes arsle.

Om det inte är skäl nog att få vara kvar, ja, då får ni väl anmäla mig till någon moderator. Men sålänge jag inte blir kickad ser jag ingen anledning att försvinna.

Går det så går det.
Vad korta de blev i Kolo-format...
__________________
Citat:
Ursprungligen postat av skyffelmördarn Visa inlägg
Nu får din röv sota för din fåfänga.
Senast redigerad av Diomedea exulans; efter senaste träningspasset. Anledning: tränade
Diomedea exulans är inte uppkopplad   Svara med citat