Jag känner igen mig REJÄLT, ojojoj vad jag känner igen det.
Det enda jag kan säga är att det i mitt fall var en vanesak, till en början skedde det ofta att jag blev paniknödig och knappt hann hem. Sedan har det inträffat mer och mer sällan och nu aldrig längre. Kanske känns det lite som ett ljus i mörkret för dig att någon som det tidigare var ett jätteproblem för blev av med problemet helt naturligt bara genom att vänja sig.
Jag kan dessutom nämna att det har med intensitet och göra för mig också. Min mage reagerar mer när jag springer fort än långsamt, aldrig några problem med att hinna hem längre och aldrig att jag tvingas avbryta ett pass idag. Men dock känner jag en rejäl skillnad vid lättare distanslöpning jämfört med tröskelträning och/eller intervaller.