Bah massa gnäll. Tummen ner för gnällande.
1. "Dana White är ett rövhål, de hypar på fel sätt, de är snålrövar och partiska"
De är en professionell organisation, deras mål är att tjäna pengar (liksom alla andra proffs organisationer), de är dock de enda som haft en affärsmodell som varit långsiktigt lönsam. För att nå dit fick de även plocka pengar ur sin egen ficka eftersom de gick med förlust de första åren, de gjorde detta för att de trodde på sporten när få andra gjorde det. Vilka rövhål alltså.
Genom att göra sporten lönsam för sig själva så har sporten också blivit lönsam för fighterna i nordamerika/Europa, på detta sätt var det inte när de köpte UFC.
2. "Bu för brottning, usch å fy, gay, bla bla gnäll". Det har varit allmänt känt att brottning är den viktigaste disciplinen inom mma länge, kombinerat med att USA har många starka fristillsbrottare som hemmapubliken kan gilla så är det naturligtvis så att man inte ogillar att promota dessa. Det är naturligt precis som att UFC skulle vilja ha en gala i Sverige (men inte kan för att deras regler inte skulle bli godkända i Sverge som det är nu) så skulle de fokusera på lokala namn som tex Alexander Gustafsson, det drar publik till arenan.
Men å andra sidan så arbetar UFC själva hårt för att göra sina fighter spännande (och inte dominerade av lay n pray), bland annat genom att dela ut stora bonuspengar till fighters som fightar actionfyllt och som faktiskt avslutar.
3. "Bur är dåligt". Bur är det i särklass säkraste alternativet, personligen har jag extremt svårt för att domaren behöver vara så aktiv i matcherna när det är i ring, starta om matchen i mitten av ringen, etc. Det ser jävligt dåligt ut med fighters som kryper runt på knäna eller blir släpade i benet av en domare. Men främst bryter det upp tempot i tighta matcher vilket jag hatar.
Sen finns det fördelar med ring också och det är sin egen smak, men framtiden för mma är naturligtvis i bur.
4. "Publiken buar usch och fy". Amerikansk sportpublik är högljudd, det är en del av deras sportkultur på samma sätt som man sitter tyst i Japan, väldigt enkelt. Allt eftersom vi får se mer och mer UFC event i Europa så får vi se hur mycket bättre/sämre europeiska fans kommer att bete sig.
Att fighting har förlorat sin själ med UFC idag... Då undrar jag vad du jämför med? Pride? Pride hade sina egna helt enorma problem, en hel del har nämts, tex freak matcher med extremt osäker matchning. Och särskilt bra tog man inte heller hand om sina fighters, se bara hur de gjorde med sin egen ikon Sakuraba, använde upp honom som ett köttstycke, eller se hur de behandlade fighters som de inte höll tummarna för, de visste ofta inte vem de skulle möta förän dagarna innan fight. Eller varför inte nämna all maffia skumrask skit som gjorde att de inte hade en fungerande affärsplan (Japansk mma vet fortfarande inte hur man sköter proffs mma legitimt när man har kritiska ögon på sig som ser till att allt går korrekt till, Japansk mma har extrema problem just nu).
Om Pride var definitionen av hur du ser på "själ" inom fighting så undrar jag på vad du definierar själ utifrån.
Sen så hade naturligtvis Pride några fantastiska år, mycket hade att göra med att UFC och Pride hade en dynamik där de konkurerade mot varandra vilket var extremt bra för båda i det läget.
|
