Jag vill skriva en bok! Kollozeum avgör vilken!
 

Som en vis man informerat "Fatta inga beslut förrän du rådfrågat Kolozzeum". Jag vill skriva en bok. Om den blir läst eller bra är faktiskt av sekundär betydelse. Jag vill åtminstone slutföra och ha försökt. Jag har skjutit upp detta projektet i åratal.

Jag har tre separata berättelser som marinerar i huvudet:

A) En fantasyroman där huvudpersonen är en knarkare som efter en bilkrasch vaknar upp i en helt annan värld. En magisk dyster värld med gastar och vampyrer under medeltid. Detta ihop med tjackavtändning och jakt på tjack, fast det finns kanske inget tjack att finna vart man än letar i denna farliga värld.

B) Tre olika styrkeatleter med kraftigt överdrivna olika gympersonligheter skall tävla i den allra första klassiska styrkelyftstävlingen utan dopingtester som någonsin hållts på svensk mark. Vilket är extremt prestigefullt för alla tre, men av olika anledningar. Träning, doping och igenkännbara karikatyrer av människor. Djupdykning i psyket på karikatyrer.

C) En roman om en ung man som helt outbildad och oförberedd kastas in som skötare i svensk psykiatri under slutet på 1990-talet. Patienter han möter, galenskaper han ser, situationer han ställs inför och även samtidiga problem med sin egen psykiska hälsa.

Vilken borde jag skriva?

Tycker kombination av A) och B) låter väldigt spännande. En styrkelyftare i en fantasyroman.

Jag skulle vilja läsa både A och C.

"Harry Ripped: Jakten på det förbjudna tjacket" Låter bra.

En mycket bra idé! Du är en enastående talangfull skribent.

Jag höll på att skriva ”det viktigaste är att du börjar skriva, inte vad du skriver”, men jag får hejda mig där. Jag tror nämligen att du är så självkritisk att du kommer tappa sugen om du inte känner hela vägen att det du skriver inte är skitbra.

Alla kan bli otroligt bra. För att A ska funka så kanske det behöver tillkomma mer i fantasyvärlden än att killen springer runt och letar droger. Men en kul grundidé annars.

B och C känns drivna mer av personer än plot. De kan med andra ord funka om du beskriver tillräckligt intressanta personer tillräckligt intressant.

Om du gör B, gör med fördel jättemycket research om verkliga personer i den miljön på del tiden. Har du lite tur så överträffar verkligheten dikten, och du behöver snarare tona ner vad som hände, snarare än skruva upp det. Ju mindre man måste hitta på själv, desto bättre.

B har svagheten att styrkelyft är en liten sport, så för att skriva den bör du verkligen försöka få publiken att känna vad som lockar med att bli styrkelyftare. Prestige, manlighet, ensamhet, revolt mot snygghetsideal och att hitta mening i livet genom både moderna och primala värden föreställer jag mig är faktorer.

När jag började skriva det här inlägget visste jag inte vilken jag skulle välja, men jag märker ju att jag verkar intressera mig mest för B, så jag säger B!

Jag skrev en roman en gång som hette ”Till alla kvinnor som hatar män” *popcorn*

Edit; så hette den inte alls, den hette Till alla kvinnor med lata män eller något liknande.

C! Jag tror mig ana att den kommer att innehålla vissa självbiografiska inslag? Jag har själv arbetat på ett behandlingshem för folk med dubbeldiagnoser så jag kan tänka mig en del. Jag hade dock inte några direkta psykiska besvär (vad jag vet...) Men det finns alldeles för lite realistiskt/självupplevt skrivet från den världen. Du har ofta härliga lagom vridna och samtidigt intressanta åsikter här på kolo så det skulle var intressant!
Även A och B låter intressanta, men jag röstar ändå på C!

A) Har jag byggt ut i huvudet och med mind-map till en ganska stor berättelse med fler karaktärer. Fler utifrån-personer än Jerry har hamnat i världen.

B) Känner jag att jag har karaktärerna rätt färdiga, vem/vilka jag baserar dem på och händelseförloppet.

C) Skulle nog gå lättast även om jag inte har storyn klar för mig eftersom jag kan skriva mycket ur minnet och behöver inte hitta på lika mycket. Jag kan miljön (exakt) varje avdelning, kulvertsystemet, vilken labyrint kulvertsystemet var första gången man vistades i det, vilka diagnoser som hör till vilken avdelning, skillnader mellan avdelningarna, omgivningarna till sjukhuset, en hel del om medicinerna, behandlingarna osv. Eftersom jag jobbat där som ung man (då) outbildad (då) och på slutet av 90-talet.

Najs! Fick du den utgiven? Vem var den late mannen du baserade den på? (Säg mig :D )

C) Är starkt självbiografisk, fast huvudpersonen är lite Scratch89 utöver mig själv för att den skall bli intressantare och ge huvudpersonen lite mer intelligens och ambition samtidigt som han blir lite mer naiv och trevligare.

Har du inte frågat det här en gång? tycker jag känner igen alternativen?

Jo, men jag började aldrig skriva en bok den gången.

Tror C) hade kunnat bli en riktigt dramatisk och populär psykologisk thriller. Föreslår att huvudkaraktären föds med någon slags extraordinär talang, men att den, tillsammans hans psykiska problem, bara alienerar honom ytterligare från sina medmänniskor och för honom närmare avgrunden. Extra bra om han är smått alkoholistisk, men bara lite, så att sympatin från läsaren fortfarande består, och upplever traumatiska flashbacks som inkrementalt ger läsaren empati och förståelse över varför han är som han är idag. Ser potential till massa balla plot twists, kanske blir huvudkaraktären patient på samma institution som han en gång jobbade på? Oavsett vad kan det bli en bok som folk analyserar skiten ur för att hitta alla metaforer du inte ens hade för avsikt att inkludera.

Jag tror potentialen för Dårhuset är bättre då du behöver mindre research för den boken.

A, tycker jag låter sweet.

Jag skrev en roman som handlade om en medeltida kontext, där vissa människor plötsligt fick superkrafter/mutanter. Den vill jag plocka upp igen.

Jag tycker mig minnas att du en gång i forntiden länkade till en sajt där du hade lagt upp en massa storys du skrivit på nätet.