Visa fullständig version : inte ha ett jobb
Om ni inte skulle behöva jobba ( pengar fanns) skulle ni sakna att ha ett jobb då?
Nu måste jag jobba, har inte en förmögenhet tyvärr, och jag önskar att jag hade en gnutta av det där som folk snackar om " jag får paniiiik att gå hemma, fan vad tradigt" Jag känner verkligen inte så på nåt vis (man kan göra vad man vill när man vill ffs. sen att man sällan utnyttjar det och ofta bara..sitter på röven är väl en sak) . Jag önskar att jag kände så lite grann iallafall.
Så, hur är det med er?
JAg dör efter 3 dgrs arbetslöshet. Jag måste ha ett jobb eller studera eller något.
JAg dör efter 3 dgrs arbetslöshet. Jag måste ha ett jobb eller studera eller något.
varför det?
varför det?
Det enda jag gjorde var att äta och träna. Man blir så sjukt seg och omotiverad av att inte ha något vettigt att göra.
Det kanske stämmer att människan är som lyckligast på jobbet då hon får skapa och känna sig viktig.
För ett par år sedan när jag kom hem från en längre resa i Karibien var jag sysslolös i två månader innan högskolestudierna påbörjades. Då började jag nästan klättra på väggarna.
Och då har jag ändå väldigt många vänner och många fritidsintressen, inklusive träningen.
Jag behöver helt enkelt ett utmanande och betydelsefullt arbete, annars blir jag fruktansvärt understimulerad.
Jag uppskattar inte ledigheten lika mycket om jag inte har nåt jobb/plugg utan man blir lätt lat och rastlös för det mesta. Visst är det skönt med ledighet men jag vill ändå ha nåt jobb, antingen heltid eller deltid. Jag skulle inte vilja vara en sån som inte gör nåt alls om jag hade hur mycket pengar som helst.
Jag skulle också känna mig som en dålig människa om jag inte bidrog till samhället.
I mina ögon finns det två typer av medborgare: De närande och de tärande. Den senare kategorin äcklar mig.
Jag skulle också känna mig som en dålig människa om jag inte bidrog till samhället.
I mina ögon finns det två typer av medborgare: De närande och de tärande. Den senare kategorin äcklar mig.
Ska vi gifta oss nu? *cupid*
Jag klarar inte av att gå sysslolös, mår riktigt dåligt av att inte ha något givande att göra. Med givande menar jag något som utmanar och utvecklar mig varje dag. Skulle aldrig klara av att jobba som butiksbiträde, städare eller göra något enformigt på en industri under en längre tid.
Dock skulle jag kunna tänka mig att sluta jobba om jag hittade något givande och utmanande intresse som kan ta upp 40-60h varje vecka i min vardag.
Langster
2007-07-06, 12:47
Man kan nog trivas skitbra utan jobb. Om man hittade på tillräckligt med saker att göra förstås, vilket inte borde vara något problem om man var så pass ekonomiskt oberoende att man inte behövde jobba.
Det sociala kan man ju faktiskt få på andra ställen än på en arbetsplats.
Fast när jag tänker efter så har jag nog inte en sådan personlighet, det skulle nog, trots alla pengar, sluta med att jag satt ensam hemma hela tiden och blev fet och bitter. :D
Skulle iaf inte klara av att gå på bidrag och bara nästan ha råd med mat.
Hade jag haft mkt cash hade jag bara kunnat sitta hemma, äta , träna, inga problem, och umgås på helgen någon gång då och då,
.....fast jag är ju bara 12
det är faktiskt typ som jag gör nu kom jag på, haha
jag skulle gärna gå utan jobb om jag var ekonomiskt oberoende. Jag hade hittat på andra saker att göra.
Jag vet inte hur jag skulle känna om jag hade haft bidrag, jag har aldrig tagit emot spänn i bidrag, så detta att jag inte arbetade valde jag själv. Jag behövde inte. Då. ;)
Men som sagt, så har jag aldrig tänkt: " Jag tar hellre bidrag än arbetar"
Jag vet inte ens när man är berättigad till bidrag osv, hur det funkar.
Nej,jag skulle hellre jobba framför bidrag om det gick.
m96olsen
2007-07-06, 12:54
Jag skulle också känna mig som en dålig människa om jag inte bidrog till samhället.
I mina ögon finns det två typer av medborgare: De närande och de tärande. Den senare kategorin äcklar mig.Fast har man tillräckligt med pengar för att slippa jobba är man nog inte överdrivet tärande på samhället?
Ignatius72
2007-07-06, 12:54
Hade kunnat vara ledig hur länge som helst utan ett jobb. Jag har hur mycket som helst att göra.
Bara för att någon inte säger till en vad man ska göra om dagarna innebär det ju inte att man måste vara sysslolös.
Om ni inte skulle behöva jobba ( pengar fanns) skulle ni sakna att ha ett jobb då?
Min dröm just nu är att få åtminstone 5-10miljoner så man kan leva på livet ut på avkastningen utan några riskfyllda placeringar. Sen att sticka till L.A., ge byggningen en chans, och inte komma tillbaks på ett bra tag. (Hoppas Ricky Brusch kan publicera sin bok om hur man räknar ut nästa veckas lottorad nån jävla gång! *grr27* :D)
Så nej; skulle aldrig i livet få för mig att jobba om det inte vore nåt riktigt drömjobb då vill säga. Skulle ett sånt erbjudande komma så kan jag jobba med det idéelt.
Min dröm just nu är att få åtminstone 5-10miljoner så man kan leva på livet ut på avkastningen utan några riskfyllda placeringar. Sen att sticka till L.A., ge byggningen en chans, och inte komma tillbaks på ett bra tag. (Hoppas Ricky Brusch kan publicera sin bok om hur man räknar ut nästa veckas lottorad nån jävla gång! *grr27* :D)
Så nej; skulle aldrig i livet få för mig att jobba om det inte vore nåt riktigt drömjobb då vill säga. Skulle ett sånt erbjudande komma så kan jag jobba med det idéelt.
nu börjar det komma in vettiga åsikter här. :D
Efter lite mer tänkade så tror jag att jag aldrig skulle kunna sluta med det jag sysslar med idag det är helt enkelt löjligt roligt med equities och hela finansvärlden har något magiskt kring sig. Många av de jag jobbar under nu har kört 12-18h arbetsdagar 5-7 dagar i veckan i 10 år och de älskar fortfarande varenda minut de spenderar på jobbet. Flera av dessa har mer än nog pengar för att kunna dra sig tillbaka och sitta på en strand resten av livet men väljer ändå att jobba vidare för utmaningen (mer pengar är säkert en faktor med men alla säger att det är utmaningen som får en att stanna).
Kanske är det så att de som inte vill jobba inte hittat något de verkligen trivs med? Att folk som kommer upp i 40+ och skaffar familj/villa gärna tar ledigt några år förstår jag även om jag antagligen inte kommer att göra det. Men att folk i min ålder som bara har börjat nosa på arbetsmarknaden redan tröttnat och vill slappa sig igenom livet kommer jag aldrig förstå.
Ignatius72
2007-07-06, 13:09
. Men att folk i min ålder som bara har börjat nosa på arbetsmarknaden redan tröttnat och vill slappa sig igenom livet kommer jag aldrig förstå.
varför måste man slappa bara för att man inte lönearbetar?
Klurig fråga.
Jag skulle klara mig alldeles utmärkt utan att jobba, men däremot inte att vara sysslolös.
Jobba ideellt, föreningsverksamhet eller något annat så man får lite vardagsrutiner.
Jag är sån där person som fungerar bäst när jag har rutin på allt, fasta måltider, sömn, träning. Det skall vara enligt skalmanprincipen för att det skall gå bra.
Det är givetvis trist på alla sett och vis, men jag fungerar bäst så iaf.
Jag klarar inte av att gå sysslolös, mår riktigt dåligt av att inte ha något givande att göra. Med givande menar jag något som utmanar och utvecklar mig varje dag. Skulle aldrig klara av att jobba som butiksbiträde, städare eller göra något enformigt på en industri under en längre tid.
Så är jag med.
Jag har under perioder haft enklare arbeten men då har jag stimulerat mig själv genom att försöka effektivisera arbetet så mycket som möjligt. Det går till en viss gräns sen tar det stopp.
Jag måste stimulera hjärnan.
Man kan nog trivas skitbra utan jobb. Om man hittade på tillräckligt med saker att göra förstås, vilket inte borde vara något problem om man var så pass ekonomiskt oberoende att man inte behövde jobba.
Det sociala kan man ju faktiskt få på andra ställen än på en arbetsplats.
Fast när jag tänker efter så har jag nog inte en sådan personlighet, det skulle nog, trots alla pengar, sluta med att jag satt ensam hemma hela tiden och blev fet och bitter. :D
Skulle iaf inte klara av att gå på bidrag och bara nästan ha råd med mat.
Jag tror det finns olika typer av personligheter. Men många behöver stimuleras och det finns andra värden av att arbeta än att bara försörja sig. Det är nog därför man inte automatiskt blir lycklig för att man är rik.
Niclaaas
2007-07-06, 13:17
skulle inte jobba om jag inte behövde. skulle nog åka och volontärjobba någonstans, få göra något meningsfullt och uppleva saker. kanske även jobba lite ideellt med något jag brinner för, men utöver det: inte en chans. däremot skulle jag avsluta min universitetsutbildning.
skulle ha det hur bra som helst :bpump:
...Men många behöver stimuleras och det finns andra värden av att arbeta än att bara försörja sig...
alla behöver väl stimuleras. bara att många får den stimulationen från något annat än arbetet. fast det kanske var precis vad du menade nu när jag läser igen ;)
Det här att man är en dålig människa för att man inte jobbar - en lagom dos av det tänket är ju nödvänig, hur skulle det se ut om alla ...osv
Att man har nåt slags solidaritetstänk
Däremot så kopplar nog jag peronsligen inte ihop mitt värde så mkt med mitt arbete ( eller avsaknanden av ett) Varken mitt eller livets värde
Nångång så slutar man med största sannolikhet att arbeta, känner man sig helt värdelös och vilsen då?
Sen syftar kanske många inte bara på arbetet i sig,utan vad det indirekt leder till. Man blir mera allmänt motiverad att ta för sig saker, fritiden blir mera meningsfull när man har ickefritid att jämföra med osv
Jag tror nog på någon inneboende överlevnad i det hela. Nu har vi ett samhälle men i grunden är vi tvungna att klara oss själva. Hade vi inte känslan att vilja jobba skulle vi gå under. Så jag tror naturen har skapat behovet hos oss att vilja jobba
Mescreant
2007-07-06, 13:35
Har inte arbetat eller studerat på över 1.5 år nu. Trivdes bra med det förut men nu har det börjat ta ut sin rätt på mitt psyke. Vintern var riktigt tråkig. Blir att söka arbete inom 1 månad för min del.
Har under denna tid förlorat mycket av den lilla viljestyrka och disciplin jag hade. Men har samtidigt lärt känna mig själv bättre och hittat mina mål i livet så slutar nog på plus.
Många i min släkt har pengar så dom igentligen inte behöver jobba men det gör alla ändå, men dom tar istället ett jobb dom gillar istället för ett med bra lön.
Ifall man inte åstakommer något så känns livet rätt meningslöst. Vissa av dom har inget jobb och deras liv flyter på i snigelfart bara för att dom ska ha något att göra jämt.
EDIT: det är lättare att ha rutin i livet med ett jobb också, då är det lättare att ha rutin på övrigt också..
Jag tror nog på någon inneboende överlevnad i det hela. Nu har vi ett samhälle men i grunden är vi tvungna att klara oss själva. Hade vi inte känslan att vilja jobba skulle vi gå under. Så jag tror naturen har skapat behovet hos oss att vilja jobba
Kanske finns det kvar en sådan drift av överlevnadskäl, men jag tänker nog mer att vi har ett grundläggande behov av att ha någonting att göra som känns meningsfullt för en.
Jag tror nog på någon inneboende överlevnad i det hela. Nu har vi ett samhälle men i grunden är vi tvungna att klara oss själva. Hade vi inte känslan att vilja jobba skulle vi gå under. Så jag tror naturen har skapat behovet hos oss att vilja jobba
Jag köper inte den där till fullo, då många i dagen samhälle sätter arbete och karriär före barn och familj.
Inte mycke överlevnad i det om släktet dör ut.
Många i min släkt har pengar så dom igentligen inte behöver jobba men det gör alla ändå, men dom tar istället ett jobb dom gillar istället för ett med bra lön.
Ifall man inte åstakommer något så känns livet rätt meningslöst. Vissa av dom har inget jobb och deras liv flyter på i snigelfart bara för att dom ska ha något att göra jämt.
EDIT: det är lättare att ha rutin i livet med ett jobb också, då är det lättare att ha rutin på övrigt också..
Man kan åstadkomma saker även om man inte har ett arbete.
Även om jag förstår att ett arbete kan underlätta. Eller att man har svårt att få någonting gjort utan ett jobb, att man slutar växa och behöver något konkret.
Men förrutom att man kan göra saker även om man inte har ett arbete, så kan man åstadkomma saker på olika sätt. Allt är inte fysiska prestationer. Komma till insikt om vissa saker tex. Det ger inga pengar för de flesta förvisso men.. ;)
Jag köper inte den där till fullo, då många i dagen samhälle sätter arbete och karriär före barn och familj.
Inte mycke överlevnad i det om släktet dör ut.
sant men jag tror ändå på den.
Det är nämligen undersökt att det ofta är så att när kvinnan blir gravid passar mannen på att byta jobb. Med nytt jobb kommer ofta mer/större åtaganden och fler timmar. Väldigt ologiskt kan man tycka. Men enligt psykologerna handlar det om att dom går ut och ska få ett större byte för att föda familjen. Istället för att gå ut och jaga mer byte för att familjen inte ska svälta som blir större så skaffar man ett "bättre" jobb.
Sen kan man tycka det är ologiskt men det kan vara drifterna i oss som styr med
varför måste man slappa bara för att man inte lönearbetar?
Vart säger jag det? Voläntär arbete, studier osv anser jag verkligen inte som slappa sig igenom livet man utvecklas, utmanas och förhoppningsvis trivs man med sin tillvaro.
Slappa för mig är när man utan några långsiktiga mål glider runt för att komma på vad man vill göra med livet.
Hade kunnat vara ledig hur länge som helst utan ett jobb. Jag har hur mycket som helst att göra.
Bara för att någon inte säger till en vad man ska göra om dagarna innebär det ju inte att man måste vara sysslolös.
och ändå blir det ofta resultatet
har sett få som är arbetslösa som inte hamnar i seghet.
Där dagen kan fyllas av att gå till posten
D Andersson
2007-07-06, 13:52
Jag köper inte den där till fullo, då många i dagen samhälle sätter arbete och karriär före barn och familj.
Inte mycke överlevnad i det om släktet dör ut.
Bra poäng. Skulle inte tveka en sekund att sluta jobba om jag inte behövde. Till att börja med skulle jag umgås och göra så mkt som möjligt med mina barn under deras uppväxt, där går ju 10-15 år direkt. Sedan finns det ett oändligt antal hobbys och intressen man kan odla. Jakt, träning, sporter, bilar, resor, prylar m.m. Ordningen är jobba för att leva och finansiera sina barns uppväxt och sina intressen/hobbys, inte tvärtom som många verkar ha fått för sig.
och ändå blir det ofta resultatet
har sett få som är arbetslösa som inte hamnar i seghet.
Där dagen kan fyllas av att gå till posten
Jag ska inte säga att jag uträttat så mkt som jag hade kunnat. Jag är inte den som inte kan njuta av att bara göra inget..
Men jag har aldrig kännt att livet varit meningslöst för att jag ej haft ett arbete. Jag har alltid haft nåt intresse sådär som jag gått upp i. Och gjort alla dagliga grejor. Handla, laga mat, fixa och dona allmänt.
Sen är jag inte den superhurtiga typen utan jag kan lata mig rejält, men känner inte att blivit jätteseg så.
(Nej, du sa inte att det var så för alla)
Jag kan också lata mig, rejält.
Men det är inte samma sak som att jag skulle känna att livet var meningsfullt om jag latade mig 24/7 365.
Jag kan också lata mig, rejält.
Men det är inte samma sak som att jag skulle känna att livet var meningsfullt om jag latade mig 24/7 365.
Om du latade dig 24/7 365 eller inte hade ett arbete?
Men jag håller med dig, teori och praktik är två saker. Bara för att man uppenbarligen skulle kunna göra vad man vill när man är helt fri så kan det i praktiken innebära att man typ gör nada.
Om du latade dig 24/7 365 eller inte hade ett arbete?
både och
jag skulle inte kunna ha ett jobb som inte stimulerade mig och jag skulle inte må bra av att lata mig hela tiden
Jag har varit arbetslös väldigt länge nu av lite olika orsaker. Har iofs under den tiden varit ute och rest en del så jag har inte bara varit i Sverige. Jag har vänner som studerar och har ganska mycket fritid så det finns så gott som alltid nån att umgås med vilket är tur. Det hade nog blivit lite väl tråkigt annars. Orsaken till att det ändå kan bli lite tråkigt ibland är att det kan bli dåligt med pengar. Får 4400:-/mån just nu och det räcker inte till så mycket när man har hyra osv att betala. Blir bättre när jag börjar plugga nu.
Till saken nu... Jag hade nog helt klart kunnat gå runt hemma ett bra tag till om jag hade haft pengar och sällskap. Men eftersom jag ska bli brandman och jag tror att det yrket är förbannat skoj så skulle jag nog hellre välja att jobba minst deltid även om hade haft råd att gå hemma.
Snackar vi förmögenheter som är så stora att man kan resa runt världen och bara glassa så skiter jag fullständigt i allt vad jobb heter:)
Det enda anlening till varför jag jobba just nu är att ha en fot inne i arbetsmarknaden. Saknar inte pengar eller nåt sånt. Undrar om min chef går med på att låta mig jobba 5 ett pass per vecka. ;D
D Andersson
2007-07-06, 14:14
både och
jag skulle inte kunna ha ett jobb som inte stimulerade mig och jag skulle inte må bra av att lata mig hela tiden
Det där är bara något du har fått för dig. För de flesta är jobb ett nödvändigt ont och är väldigt långt ifrån stimulans, utveckling, möjlighet att "växa" och andra fina ord.
Det där är bara något du har fått för dig. För de flesta är jobb ett nödvändigt ont och är väldigt långt ifrån stimulans, utveckling, möjlighet att "växa" och andra fina ord.
Det är jag fullt medveten om.
Nu pratade jag om vad jag behövde.
Jag skulle bli uttråkad och må dåligt på ett sådant jobb.
Vilket på långa vägar är samma sak som att jag ser ner på dom som har dom.
Jag har respekt för alla som arbetar.
Men jag har ändå lärt känna mig själv relativt väl och har sett till så att jag har ett arbete där jag får stimulans.
Det handlar inte om ett jobb. Jobbet är bara ett "means to an end".
End, being att förverkliga sig själv(på lite snygg svengelska :))
Utan självförverkligande lider själen.
"A life spent making mistakes is not only more honorable, but more useful than a life spent doing nothing."
George Bernard Shaw
Jag tror nog på någon inneboende överlevnad i det hela. Nu har vi ett samhälle men i grunden är vi tvungna att klara oss själva. Hade vi inte känslan att vilja jobba skulle vi gå under. Så jag tror naturen har skapat behovet hos oss att vilja jobba
Nja naturen har skapat önskan att överlevna, att tillgodose behov. Det betyder i grunden att skaffa resurser för vår välfärd och överlevnad. Eftersom vi skiljer oss från djur i det att vi skapar symboliska strukturer blir tolkningen hos människan makt och pengar. Och med makt menas inflytelse över andra människor som känner igen och reagerar till den symboliska makt andra har över oss.
Jobbet representerar symboliskt pengar(en inkomst), och pengar representerar symboliskt allehanda resurser som andra människor är villiga att ge oss i utbyte.
Sen är det lustigt att du nämner samhället, vårt samhälle är demokratiskt.
"Democracy is a device that ensures we shall be governed no better than we deserve."
George Bernard Shaw
Jag skulle inte jobbat, inte med mitt nuvarande jobb. Tyvärr segar jag ner mig som fan om jag är ledig och ensam så jag skulle försöka hitta på ett projekt man kan sysselsätta sig med.
Nja naturen har skapat önskan att överlevna, att tillgodose behov. Det betyder i grunden att skaffa resurser för vår välfärd och överlevnad. Eftersom vi skiljer oss från djur i det att vi skapar symboliska strukturer blir tolkningen hos människan makt och pengar. Och med makt menas inflytelse över andra människor som känner igen och reagerar till den symboliska makt andra har över oss.
Jobbet representerar symboliskt pengar(en inkomst), och pengar representerar symboliskt allehanda resurser som andra människor är villiga att ge oss i utbyte.
Sen är det lustigt att du nämner samhället, vårt samhälle är demokratiskt.
"Democracy is a device that ensures we shall be governed no better than we deserve."
George Bernard Shaw
same shit but different
Eddie Vedder
2007-07-06, 14:48
Om jag var rik nog för att egentligen inte behöva lyfta ett finger skulle jag fortfarande aldrig sitta hemma, rulla tummarna och invänta nästa träningspass.
Jag skulle troligtvis studera något som jag tycker verkar kul och med enbart intresset som anledning. Fick jag U på kursen skulle jag slippa känna en stress över att en examen och ett tänkt arbetsliv efter denna är i gungning o.s.v.
Samma sak skulle det vara med arbete, jag skulle arbeta med något jag trivs med och i den omfattningen jag trivs med. Det skulle helt enkelt kännas mindre stressande och jag skulle ha mindre press på mig om jag visste att det fanns en fet bankbok som garanti utifall att jag inte har något att sysselsätta mig med för stunden.
Pengar gör en inte lycklig men att vara rik kan iaf förbättra förutsättningarna för att må bra tror jag.
Jag skulle alltså jobba/studera även om jag "slapp", men känna en större frihet att välja och vraka utifrån min egen vilja och mitt intresse.
klart fan man inte skulle jobba om man vore rik. Hur fan kan man bli så grymt uttråkad att man VILL jobba. Om jag vore rik skulle jag spendera min tid med att åka väldigt för fort i mina snordyra bilar, träna på mitt kompletta hemmagym eller sitta och chilla till en skön reggae beat med mina polare. Jobba...lol...
Eddie Vedder
2007-07-06, 14:51
eller sitta och chilla till en skön reggae beat med mina polare. Jobba...lol...
Då ska ju dina kompisar ha tid också, men dom har troligtvis fullt upp med sitt jobb.;)
Då ska ju dina kompisar ha tid också, men dom har troligtvis fullt upp med sitt jobb.;)
då får jag chilla själv.. hellre det än jobba.
lite off: HATAR att alla är så äckligt tråkiga... folk som vinner tiotalsmiljoner.. "ska fortsätta jobba, kanske renovera huset lite"
D Andersson
2007-07-06, 15:00
då får jag chilla själv.. hellre det än jobba.
lite off: HATAR att alla är så äckligt tråkiga... folk som vinner tiotalsmiljoner.. "ska fortsätta jobba, kanske renovera huset lite"
De är så totalt uppstressade och insnurrade i ekorrhjulet att de inte kan föreställa sig något annat. Jobbet är deras liv, det är genom det man utvecklas, har sitt umgänge o.s.v. Inte konstigt att det känns otänkbart att sluta jobba då.
NiXPhoenix
2007-07-06, 15:09
Då ska ju dina kompisar ha tid också, men dom har troligtvis fullt upp med sitt jobb.;)
Han är så rik så att han kan försörja de lite halvt också. ;)
Jag har suttit och degat i tre år i princip, sen jag gick ut gymnasiet.
Arbetslös, sen studier som går på nåt slags halvfart..
Det är soft på sätt och vis men samtidigt har jag press på mig att jag måste göra nåt. :/
Om jag blev riktigt rik skulle jag försöka göra lite saker istället för att bara sitta hemma... Är inte så jättekul att varva mellan tvn och datorn egentligen inte, kunde vara skönare men morsan är på en mycket. Hon har då inte jobbat på 20 år så det känns lite orättvist.
Men skulle kanske tänka mig att jobba även om jag hade mycket pengar, kan ta det lite lugnare då, ingen stress över att behöva vara jätteduktig. Kan nog vara skönt att göra lite nyttiga och kanske tråkiga saker också, det roliga blir roligare då.
Annars finns det risk som att det känns att man inte förtjänat det.. . Om man bara får titta på tv/film 1h per dag så skulle den timmen vara väldigt värdefull, om man däremot inte behöver göra nåt annat utan kan kolla dygnet runt så tappar det lite i värde.
Eddie Vedder
2007-07-06, 15:15
Om man bara får titta på tv/film 1h per dag så skulle den timmen vara väldigt värdefull, om man däremot inte behöver göra nåt annat utan kan kolla dygnet runt så tappar det lite i värde.
Det är precis det jag också menar, bara för att man är rik och ändå kan tänka sig att arbeta innebär ju inte det att om jag vore multimiljonär skulle jag leta febrilt efter heltidsjobb som jag kanske inte trivs med vilket fallet blir om man lever under pressen att man på något sätt måste få in brödfödan.
Om den pressen inte finns kan man välja själv hur man fyller sin dag och jag tror faktiskt väldigt få i längden skulle uppskatta paraplydrinkar framför poolen i en lyxvilla varje dag om och om igen. En sådan livsstil skulle bli precis lika "tråkig" som den jag lever idag. Med tråkig menar jag inte dålig utan mer att det är förutsägbart och ganska små förändringar.
Fanns pengarna skulle jag våga chansa mer, flytta hit och dit, testa på olika saker men aldrig skulle jag palla ett liv som arbetslös i en lyxvilla i Malibu.
jag har analyserat lite i den här saken i många många år, ända sen jag fick min första lönespec
av naturliga skäl så kommer man alltid göra saker för att få en att må bättre
har jag 1 miljon vill jag ha 10 miljoner, har jag 10 miljoner vill jag ha 100 osv
vi blir liksom aldrig nöjda, det beror lite på hur man ser på begreppet ekonomisk oberoende. är det att kunna köpa en bil var 3e år? shoppa nya kläder utan att kolla på prislappen? eller kanske låta ungarna få det dem pekar på?
vad jag menar, som jag inte är bra på att sätta ord på är att oavsett hur mkt pengar man har så finns det alltid behov/utrymme för mer, då vår levnadstandard ökar proportionellt
man får tänka större, visst... 10 miljoner räcker gott och väl till ett svenssonliv om du bor i vanlig villa och reser en gång om året. för jetsetlivet är det bara en droppe i havet
å andra sidan bör man också tänka, vad är meningen med livet?
för djuren är det föda, para, sova och överlevnad. det skiljer inte mycket från människan om man tänker efter
så svaret på frågan, hade jag varit ekonomisk oberoende i min division hade jag utifrån mina begränsningar jobbat mig upp till en högre liga
"dream big, think big, act big"
Jag skulle studera, resa massvis och gärna jobba med något slags sköterskearbete också, för att jag älskar det. Hade pengarna spelat noll roll verkligen hade jag gärna kunnat tänka mig ett volontärliknande arbete innom sjukvård.
Oj, vad jag lät duktig nu då..
eandersson
2007-07-06, 15:35
Ångesten och tankarna kommer krypande när jag inte har något att göra. Jobb är en perfekt sysselsättning + att man känner sig viktig och man förtjänar något (pengar).
Tycker det är stor skillnad på hur mycket pengar man har där.
Har man så man klarar sig utan att jobba, eller om man har så mycket pengar att man inte kan göra av med dom även om man försöker.
I första alternativet så fortsätter jag jobba, men mindre.
I Aandra alternativet finns det inte en chans att jag fortsätter jobba.
Till att börja med skulle jag ha en massa kul för pengarna. Sedan skulle jag investera i intressanta projekt. Beror förstås på hur mycket pengar det är frågan om men blir jag rik som ett troll startar jag antagligen ett par olika företag. Det kan väl ses som jobb men vore samtidigt riktigt roligt. Förmodligen skulle jag bli betydligt mer sysselsatt än med ett vanligt jobb.
mangemani
2007-07-06, 16:02
var arbetslös i 3 år.
i början var det ju som en dröm,sova länge,gå till gymmet,sitta vid datorn osv,gör allt man ville.
men efter typ 1½ år så blev det jäkligt segt,speciellt träningen,man gick från en mjuk säng direkt till gymmet typ,eller från en bekväm stol där man satt framför datorn till träningen....inge motiverad,inte "uppvärmd/taggad",ingenting,det blev nästan en pina att behöva dra sej iväg(när man väl var där så gick det ju givetvis bra,men det hör inte hit).
hur som helst,det blev en STOR skillnad när man blev mer aktiv på dagarna,går direkt från jobbet till gymmet,uppvärmd och redo för att ge järnet....stor skillnad från att gå från en mjuk säng och att gå från ett aktivt jobb tycker jag.
Hade jag haft ubermycket pengar så hade jag absolut inte jobbat, förutsatt att jag inte fått ett jobb som jag verkligen tyckte om. Och då helst bara deltid. Jag hade antagligen studerat mer eller mindre hela livet, och rest massvis.
Förstår inte hur folk kan mena att man sitter hemma och bara rullar tummarna om man inte har något arbete. Hur var det nu.. arbeta för att leva eller leva för att arbeta? Hade frått frispel om jag inte haft något liv utöver mitt yrkesmässiga.
The_RobRoy
2007-07-06, 16:52
Efter lite mer tänkade så tror jag att jag aldrig skulle kunna sluta med det jag sysslar med idag det är helt enkelt löjligt roligt med equities och hela finansvärlden har något magiskt kring sig. Många av de jag jobbar under nu har kört 12-18h arbetsdagar 5-7 dagar i veckan i 10 år och de älskar fortfarande varenda minut de spenderar på jobbet. Flera av dessa har mer än nog pengar för att kunna dra sig tillbaka och sitta på en strand resten av livet men väljer ändå att jobba vidare för utmaningen (mer pengar är säkert en faktor med men alla säger att det är utmaningen som får en att stanna).
Kanske är det så att de som inte vill jobba inte hittat något de verkligen trivs med? Att folk som kommer upp i 40+ och skaffar familj/villa gärna tar ledigt några år förstår jag även om jag antagligen inte kommer att göra det. Men att folk i min ålder som bara har börjat nosa på arbetsmarknaden redan tröttnat och vill slappa sig igenom livet kommer jag aldrig förstå.
Är du på ditt internship nu eller? Flyter det på bra?
skulle inte sakna jobba, tycker inte det är svårt att fylla fritiden med meningsfulla saker om det så är att ligga stirra upp i taket och fundera hela dagen.
när jag hade friår tyckte jag inte det var svårt alls att fylla dagarna, jobbar för att få pengar inget annat.
dock kan jag förstå att det kanske är roligare att jobba om man jobbar med ngt man verkligen är intresserad av men då skulle man lika gärna kunna ha det som fritidsintresse 24/7 bara man hade pengar.
att ngn annan skall behöva förse en med saker att göra bara för att man skall ha ngt att fylla sin dag med måste kännas fruktansvärt fruktansvärt jobbigt (vart tog den kreativa människan vägen?)
Jag är ledig hela dagarna och jag har absolut inga problem å fylla dagarna jag älskar å tärna så det gör jag ca 4 timmar om dagen...ägnar 2 timmmar åt poker sedan går resten åt vänner och läsande och filmtittande å andra saker jag gillar. Förstår inte folk som säger att dom blir rastlösa finns ju hur mycket roliga saker som helst å göra!!
mangemani
2007-07-06, 18:11
många som inte förstår tydligen:)
Om ni inte skulle behöva jobba ( pengar fanns) skulle ni sakna att ha ett jobb då?
Nu måste jag jobba, har inte en förmögenhet tyvärr, och jag önskar att jag hade en gnutta av det där som folk snackar om " jag får paniiiik att gå hemma, fan vad tradigt" Jag känner verkligen inte så på nåt vis (man kan göra vad man vill när man vill ffs. sen att man sällan utnyttjar det och ofta bara..sitter på röven är väl en sak) . Jag önskar att jag kände så lite grann iallafall.
Så, hur är det med er?
Jag hade inte haft några problem att hålla mig sysselsatt om pengar inte var något hinder, hade rest mycket, styrketränat, spelat tennis, golf, umgåtts med dottern mer än vad jag kan nu när jag jobbar, tagit nån kurs (tex italienska), köpt en båt och varit ute med den, listan fortsätter i all oändlighet känns det som.
många som inte förstår tydligen:)
Vad är det många inte förstår?
shadowfire
2007-07-06, 18:28
Jag klarar mig sådär en 4 veckor som nu under semestern, men det är under förutsättningar att jag umgås med andra människor som är lediga också.
Under normala förutsättningar, då alla ens vänner jobbar på dagarna, kommer hem till hushållssysslor, familjen mm på kvällarna så hade jag dött av tristess efter bara en veckas arbetslöshet. Blir ruskigt ensamt.
Jag hade antingen börjat med någon slags hjälpverksamhet för sjuka barn eller något annat idéellt om det nu var så att man inte FICK jobba. Måste ha något där man socialt tvingas umgås med andra människor än de man själv valt.
Whistler
2007-07-06, 19:20
Min tråd om saken. Bra komplettering med den här:
http://www.kolozzeum.com/forum/showthread.php?t=94214
mangemani
2007-07-06, 19:21
Vad är det många inte förstår?
förstår sej på folk:)
Ekonomiskt oberoende så hade jag sysselsatt mig med surfresor runt jorden.
Jag trivs med att gå hemma, och inte "göra någonting", delvis för att träningen är i fokus, och man har mycket tid som man kan planera med.
Jag tycker tillochmed tiden går för fort ibland när man är hemma.
Men jag mår inte mycket sämre av att jobba eller studera heller iofs.
Hade jag kunnat hade jag givetvis spenderat dagarna med sonen. Tvååringar är sjukt kul att umgås med! Hade jag inte haft honom hade jag nog haft svårt att fylla dagarna dock...
Dumleman
2007-07-06, 22:00
Man blir så snedtränad av att bara sitta hemma...
grisbil3n
2007-07-06, 22:33
Funkade skitfint för mig i 2 år, inga problem. Och då var jag ändå inte överdrivet aktiv. Anser mig ha åtminstone en gnutta självdiciplin nu, och med den skulle jag lätt kunna hålla mig aktiv och stimulerad.
Löjtnant Blank
2007-07-06, 22:46
De flesta ljuger för att verka duktiga. Det är speciellt vanligt bland människor med meningslösa jobb i stil med sillpackare och truckförare. Ingen vettig människa föredrar att utföra samma monotona moment varje dag på en bullrig verkstad istället för att gå hemma och njuta, men det får man inte erkänna. Det är fult att inte vilja slita i sitt anletes svett för en medelmåttig lön.
shadowfire
2007-07-06, 22:49
De flesta ljuger för att verka duktiga. Det är speciellt vanligt bland människor med meningslösa jobb i stil med sillpackare och truckförare. Ingen vettig människa föredrar att utföra samma monotona moment varje dag på en svettig och bullrig verkstad istället för att gå hemma och njuta, men det får man inte erkänna. Det är fult att inte vilja slita i sitt anletes svett för en medelmåttig lön.
Har du i huvudtaget provat att gå hemma och inte göra någonting i en längre period? Nått det stadiet att du är villig o lära dig virka bara för att få en sysselsättning o träffa nya människor?
Tro det blänkarn eller ej, det finns ett dolt behov hos de flesta att utvecklas. Det gör man inte i tvsoffan med ett sexpack bira o ricky lake.
Muskelbyggaren
2007-07-06, 22:52
Min inre värld är tillräckligt stor för att jag aldrig ska bli sysslolös under min livstid åtminstone.
Jag skulle skippa jobb vilken dag som helst. Finns så många projekt jag skulle kunna hålla på med istället. Jag vet inte ens varför jag jobba då jag tjänar mindre pengar på jobbet än när jag sitter hemma och spela.
Löjtnant Blank
2007-07-06, 23:07
Har du i huvudtaget provat att gå hemma och inte göra någonting i en längre period? Nått det stadiet att du är villig o lära dig virka bara för att få en sysselsättning o träffa nya människor?
Tro det blänkarn eller ej, det finns ett dolt behov hos de flesta att utvecklas. Det gör man inte i tvsoffan med ett sexpack bira o ricky lake.
Jag har gått arbetslös flera år i sträck utan att ha tråkigt. Jag har aldrig någonsin tänkt: "Nu skulle jag gärna jobba på en verkstad igen."
Alla inom industrisektorn snackar samma dynga om vädret, stugan och starkölen framför grillen. Samma förbannade jävla monotona skit varje dag, och samma enkelspåriga människor som står vid sina NC-maskiner och låter sig matas med radioreklam och topplistemusik. Jag blir mer stimulerad av att gå och skita än att prata med det där packet.
Min gammelfarmor var en rik änkegumma. Hon reste, gick kurser, jobbade ideelt (ringde till skolkande ungdomar + ordnade träffar för sina jämnåriga) och var väldigt harmonisk och intressant. Tills hon dog nästan knall fall vid 95 (en spanskakurs tex vid en ålder av 93, det är coolt det!).
Så pengar är nog avgörande för frihetskänslan att "kunna göra vad man vill", och människan vill utvecklas och känna sig behövd så kan man fixa det hade jag lätt tackat ja.
Att inte ha ett förvärvsarbete är väl ingen förutsättning för att vara närande (som motsats till tärande) förresten? Gammelfarmor tex, hon satte ju kulor i rullning + gjorde samhällsinsatser och utöver det var hon en riktigt skön gumma med ett stort kontaktnät så hon gav även räknat i andra värden än pengar.
Tänker på konstverket "är du lönsam lille vän?" När närande/tärande dök upp. Barn, äldre, sjuka etc - de bidrar inte ekonomiskt till samhället direkt (även om de förhoppningsvis kommer/har gjort det), ska de föraktas? Nä, just.
Fan va jag saknar dig Nonna kom jag på nu!
shadowfire
2007-07-06, 23:17
Jag har gått arbetslös flera år i sträck utan att ha tråkigt. Jag har aldrig någonsin tänkt: "Nu skulle jag gärna jobba på en verkstad igen."
Alla inom industrisektorn snackar samma dynga om vädret, stugan och starkölen framför grillen. Samma förbannade jävla monotona skit varje dag, och samma enkelspåriga människor som står vid sina NC-maskiner och låter sig matas med radioreklam och topplistemusik. Jag blir mer stimulerad av att gå och skita än att prata med det där packet.
Jag är ärligt impad av någon som pallar o gå arbetslös i flera år i sträck utan att få ångest. Å andra sidan har jag alltid haft så brutalt roligt på jobbet att jag har haft svårt att släppa det hemma. Faktiskt så att dyngsnacket om vädret, stugan, starkölen o grillen varit riktigt härligt o höra.
Just det faktum att du tvingas umgås med folk du annars hade valt bort.
För min del om jag blir långtidsarbetslös är nog risken att jag bara väljer o umgås med de människor jag trivs bäst med, dvs mig själv. Enbart.
Löjtnant Blank
2007-07-06, 23:18
Min inre värld är tillräckligt stor för att jag aldrig ska bli sysslolös under min livstid åtminstone.
Precis så.
Muskelbyggaren
2007-07-06, 23:18
Jag har gått arbetslös flera år i sträck utan att ha tråkigt. Jag har aldrig någonsin tänkt: "Nu skulle jag gärna jobba på en verkstad igen."
Alla inom industrisektorn snackar samma dynga om vädret, stugan och starkölen framför grillen. Samma förbannade jävla monotona skit varje dag, och samma enkelspåriga människor som står vid sina NC-maskiner och låter sig matas med radioreklam och topplistemusik. Jag blir mer stimulerad av att gå och skita än att prata med det där packet.
Instämmer helt, och det värsta är att de oftast själva är medvetna om det, men med åldern blir det att sitta längre in. Som en slags försvarsmekanism. Till slut glömmer de bort den diffusa drömmen i yngre dagar om att åtminståne prova på två yrken under sin livstid och finner sig i konsekvenserna av deras passivitet. Jag har sett det på nära håll.
Men, det finns ofta enstaka färgklickar i dessa gråa miljöer. Människor som till det yttre tycks helt lika men som ändå står ut i positiv bemärkelse. Det är de som fortfarande har kvar nyfikenhet och kreativitet, som yttrar sig i aktiva fritidsintressen, förverkliganden av framtida planer, etcetera. Det är också dessa som bemöter "främlingar" från andra miljöer med glädje istället för rädsla.
High1ander
2007-07-06, 23:28
Jag maste gora saker. Jag gillar kanske inte direkt att jobba, men jag alskar att skapa saker som har med film gora.
Just nu har jag ett jobb pa 20 timmar i veckan, sen nasta vecka far 20 timmar till, sen ska jag soka ett annat jobb, plus 2 projekt pa sidan vid.
Utover det sa har jag gatt om tid for traning, festande och andra saker.
Löjtnant Blank
2007-07-06, 23:39
Jag lyssnade på ett samtal vid frukostbordet häromdagen. Det var ett gäng gubbar som diskuterade det sjunkande hjortbeståndet i området. En av gubbarna säger då: "De kanske har blivit bögar?" En annan fyller i med: "Ja, och då är ju köttet förstört också, för vem vill äta skiten?" Alla garvar.
Muskelbyggaren
2007-07-06, 23:46
Sicka lustigkurrar!
shadowfire
2007-07-07, 00:07
Jag maste gora saker. Jag gillar kanske inte direkt att jobba, men jag alskar att skapa saker som har med film gora.
Just nu har jag ett jobb pa 20 timmar i veckan, sen nasta vecka far 20 timmar till, sen ska jag soka ett annat jobb, plus 2 projekt pa sidan vid.
Utover det sa har jag gatt om tid for traning, festande och andra saker.
då beror det på vad man definierar som jobb och inte.
Att inte "Jobba" i min värld betyder att man inte tillför något produktivt i huvudtaget som kan generera pengar.
Så ifall du filmar en jävla massa men inte sprider det vidare, så visst, du har säkert kul på din fritid men du jobbar inte. Så fort du tjänar den minsta krona på din film dock så jobbar du. Då bidrar du till samhället på ett vis.
Sedan kan det finns folk som hatar o jobba för man ser det som att man måste betala skatt... och tvärtom, det finns de som "jobbar" men aldrig betalar skatt och därmed tycker de har en hobby - inte jobbar (pizza, 10 minuter en kvart ja?).
shadowfire
2007-07-07, 00:09
Jag lyssnade på ett samtal vid frukostbordet häromdagen. Det var ett gäng gubbar som diskuterade det sjunkande hjortbeståndet i området. En av gubbarna säger då: "De kanske har blivit bögar?" En annan fyller i med: "Ja, och då är ju köttet förstört också, för vem vill äta skiten?" Alla garvar.
Det skämtet hade suttit fint på mitt jobb. Där är 80% kvinnor i åldern 55.
High1ander
2007-07-07, 01:23
då beror det på vad man definierar som jobb och inte.
Att inte "Jobba" i min värld betyder att man inte tillför något produktivt i huvudtaget som kan generera pengar.
Så ifall du filmar en jävla massa men inte sprider det vidare, så visst, du har säkert kul på din fritid men du jobbar inte. Så fort du tjänar den minsta krona på din film dock så jobbar du. Då bidrar du till samhället på ett vis.
Sedan kan det finns folk som hatar o jobba för man ser det som att man måste betala skatt... och tvärtom, det finns de som "jobbar" men aldrig betalar skatt och därmed tycker de har en hobby - inte jobbar (pizza, 10 minuter en kvart ja?).
Jobb innebar att jag far pengar. Jag far pengar for det jag gor med filmande.
Jag vill inte direkt slanga epitetet konstnar pa mig, men jag tycker om "konstnarsjobb" och jag tror de flesta konstnarer gillar att jobba med sina verk, och det e bara en valdigt trevlig bonus nar man far betalt for sin konst.
Dvs. forsorja sig pa sin hobby.
Jag blir väldigt rastlös ifall jag inte hade jobbat. Träffar ju massor av människor och är på olika ställen varje dag i jobbet. Gillar att komma ut och röra på mig.
Men jag hade nog klarat mig utan att jobba ifall någon hade gett mig säg 100 miljoner och så ska jag leva på det resten av mitt liv.
Då hade jag spenderat rätt många timmar varje dag på att förvalta dem pengarna bra.
Jag hade nog också i så fall försökt dra in lite pengar på mitt fotande, något som jag idag inte har tid till.
Slartibartfast
2007-07-07, 10:19
Orka läsa tråden, men jobb suger. Tur att man inte har nåt.
holabolakola
2007-07-07, 12:12
Har du i huvudtaget provat att gå hemma och inte göra någonting i en längre period? Nått det stadiet att du är villig o lära dig virka bara för att få en sysselsättning o träffa nya människor?
Tro det blänkarn eller ej, det finns ett dolt behov hos de flesta att utvecklas. Det gör man inte i tvsoffan med ett sexpack bira o ricky lake.
varit arbetslös snart ett år. har fan aldrig haft det så bra som nu.
Überbiffen
2007-07-07, 13:03
Skulle jobba även om jag inte behövde det. Knappast 9h om dagen med något jag avskyr. Att bara sitta hemma är drygt och alla man känner har ju jobb/skola så med dom kan man inte hitta på något under dagarna.
Var arbetslös hela förra sommaren, det blev fördjävla trist efter ett tag.. och då var det ändå en riktigt fin sommar.. jag tror fan att om jag skulle hamna i en längre arbetslöshet så skulle nog snaran hängas upp en mörk decemberdag. Och då är jag ändå en person som iaf alltid trott att jag kan sysselsätta mig själv även utan jobb/skola.
Finns många olika sätt att tjäna pengar på, utöver att ha ett normalt jobb, så att säga. Gäller bara att vara lite innovativ, och våga.
Tro det blänkarn eller ej, det finns ett dolt behov hos de flesta att utvecklas. Det gör man inte i tvsoffan med ett sexpack bira o ricky lake.
Varför antar du att det enda alternativet till förvärvsarbete är bärs och skräp-tv?
Jag skulle inte vara anställd om jag inte var tvungen. Eventuellt/förmodligen skulle jag jobba tidvis på annat sätt, men främst skulle jag ta chansen att utveckla mina intressen samt skaffa nya.
Eddie Vedder
2007-07-07, 14:23
Finns många olika sätt att tjäna pengar på, utöver att ha ett normalt jobb, så att säga. Gäller bara att vara lite innovativ, och våga.
Precis, det är exakt så jag menar iaf. Och det är ju just det man skulle våga om jag visste att jag är uppbackad av massa miljoner på banken, skulle försök efter försök att hitta "den rätta vägen" skita sig skulle jag inte svälta ihjäl för det.
Alltså en garanti för att våga gambla lite mer i livet. Så ser iaf jag på det och jag beundrar folk som vågar gambla på det sättet trots att man inte är mångmiljonär.
Jag hade jobbat deltid. Lagt ner mer tid på träning och kost samt rest väldigt mycket. Testat gym och mat världen runt.
Jag hade absolut inte slutat jobba helt, för det hade jag inte klarat av. Måste ha något att göra under dagarna, alla andra jobbar ju.
Har du i huvudtaget provat att gå hemma och inte göra någonting i en längre period? Nått det stadiet att du är villig o lära dig virka bara för att få en sysselsättning o träffa nya människor?
Tro det blänkarn eller ej, det finns ett dolt behov hos de flesta att utvecklas. Det gör man inte i tvsoffan med ett sexpack bira o ricky lake.
hade man varit sjuk eller så så man inte kunde göra nånting, eller att man var väldigt begränsad iaf, så är det ju en sak. men annars så betyder ju inte arbetslös att man sitter ner på röva och inte gör nåt.
sen verkar mitt sociala behov vara väldigt lågt, så jag bryr mig inte om andra inte finns tillgängliga.
Jag har nog kunnat hitta på saker att fördriva tiden med ett bra tag. Fast förr eller senare hade jag nog sökt mig till ett jobb i alla fall, mest för den sociala delen. :)
holabolakola
2007-07-07, 17:27
hade man varit sjuk eller så så man inte kunde göra nånting, eller att man var väldigt begränsad iaf, så är det ju en sak. men annars så betyder ju inte arbetslös att man sitter ner på röva och inte gör nåt.
sen verkar mitt sociala behov vara väldigt lågt, så jag bryr mig inte om andra inte finns tillgängliga.
För shadowfire är det så eftersom han kommer från norrland. Hemkört och tung deprimerande finsk musik, nätbrynjor och hustrumisshandel. :smash:
Sofia4_4
2007-07-08, 08:23
Åååååh, jag VILL vara RIK. Iom att mitt nuvarande jobb är också mitt främsta intresse då hade jag fortsatt med det oavsett hur mycket pengar jag hade. Fördelen skulle ha varit att då hade jag aldrig gjort tråkiga uppdrag. Jag hade börjat ett stort projekt och anställt massa creativt folk att jobba med mig.
Jag hade rest mer också.
Jag kan aldrig vara långtidsarbetslös - typ längre än 4 dagar, men ibland känner jag för att dega i soffan en hel dagen med t.ex. "Vänner" maraton som jag gjorde igår.
shadowfire
2007-07-08, 10:22
Varför antar du att det enda alternativet till förvärvsarbete är bärs och skräp-tv?
Jag skulle inte vara anställd om jag inte var tvungen. Eventuellt/förmodligen skulle jag jobba tidvis på annat sätt, men främst skulle jag ta chansen att utveckla mina intressen samt skaffa nya.
Nej jag har inte sagt att det är det enda alternativet, jag nämnde även voluntärsarbete mm som alternativ. Sedan finns det svartjobb, de som går hemma arbetslösa men hjälper grannen att bygga en veranda för en summa pengar svart Det är fortfarande "jobb" i mina ögon, både voluntärjobb och svartjobb är ett sätt att arbeta.
Att bara gå hemma, fullt frisk med förmåga att jobba, dag ut och dag in skulle i varje fall jag få en depression av. I början är det ju gott, se på film, läsa böcker, fiska, ta sovmorgon när man vill osv, men jag fixar inte det i längden.
Då jag var brandman och låg i veckoskift (jobba 7dygn, ledig 7 dygn) tyckte jag rentav då att den där lediga veckan var jobbig, så jag startade eget företag så hade kunde jobba de 7 dagarna med (dock inte 8h/dag givetvis).
Men nog är det så att alla människor fungerar olika, en del har absolut inga problem med att bara sova bort en hel månad utan att göra ett smack.
shadowfire
2007-07-08, 10:26
hade man varit sjuk eller så så man inte kunde göra nånting, eller att man var väldigt begränsad iaf, så är det ju en sak. men annars så betyder ju inte arbetslös att man sitter ner på röva och inte gör nåt.
sen verkar mitt sociala behov vara väldigt lågt, så jag bryr mig inte om andra inte finns tillgängliga.
nej o vara sjuk så man verkligen inte kan göra något är riktigt pain in the arse.. nightmare typ.
De gånger jag har varit arbetslös så har jag gjort jobbsökandet till ett slags "yrke". Klivit upp 08:00 och jobbat med jobbsökningar fram till 17:00. Besökt företag, svarat på annonser, ringt upp arbetsgivare, planerat ekonomi, sett över möjlighet att flytta för att få nytt jobb mm... (och en parentes är att det har verkligen gett utdelning med, rätt snabbt) men jag har ett smärre behov av en sådan struktur i livet, annars går jag bara i mysbyxor o knullrufs hela dagarna ut o blir latare o latare och vägen tillbaka till ett förvärvsarbete känns bara jobbigare o klyftan dit större..
Löjtnant Blank
2007-07-08, 10:31
Du och jag är väldigt olika, shadowfire. Du verkar nästan besatt av att jobba.
shadowfire
2007-07-08, 10:45
Du och jag är väldigt olika, shadowfire. Du verkar nästan besatt av att jobba.
Besatt vettesjutton, men jag trivs alldeles utmärkt med att jobba. Vi lever trots allt i ett land där det är ett val att jobba eller inte. Det går alldeles utmärkt att välja att inte jobba med tanke på det sociala skyddsnät som faktiskt finns.
Jag har svårt o tro att människor väljer att jobba bara för att få mer pengar än socbidrag/existensminimum/akassa, utan ett jobb i sig ger andra stimulanser med.
Besatt vettesjutton, men jag trivs alldeles utmärkt med att jobba. Vi lever trots allt i ett land där det är ett val att jobba eller inte. Det går alldeles utmärkt att välja att inte jobba med tanke på det sociala skyddsnät som faktiskt finns.
Jag har svårt o tro att människor väljer att jobba bara för att få mer pengar än socbidrag/existensminimum/akassa, utan ett jobb i sig ger andra stimulanser med.
Tycker du att man ska få ta del av socialförsäkringar om man inte har lust att jobba? Är man under 20 år och inte får ta del av A-kassa så får man heller inte en spänn av staten. Själv avskyr jag att jobba, men det är ju ett nödvändigt ont.
shadowfire
2007-07-08, 10:56
Tycker du att man ska få ta del av socialförsäkringar om man inte har lust att jobba? Är man under 20 år och inte får ta del av A-kassa så får man heller inte en spänn av staten. Själv avskyr jag att jobba, men det är ju ett nödvändigt ont.
Inte en spänn? Alla i detta land är garanterade existensminimum och försörjningsstöd. Däremot kanske man inte kan få pengar till att betala en flashig mobilräkning, men man kan lätt bo/äta/sova utan att göra ett smack o få det betalt.
Inte en spänn? Alla i detta land är garanterade existensminimum och försörjningsstöd. Däremot kanske man inte kan få pengar till att betala en flashig mobilräkning, men man kan lätt bo/äta/sova utan att göra ett smack o få det betalt.
Såvitt jag förstått det så kan jag inte få ta del av varken socialbidrag eller alfakassa om jag inte är under 20 år, och A-kassan är jag varken medlem i eller har arbetat i ett halvår för att få ta del av.
shadowfire
2007-07-08, 11:17
Såvitt jag förstått det så kan jag inte få ta del av varken socialbidrag eller alfakassa om jag inte är under 20 år, och A-kassan är jag varken medlem i eller har arbetat i ett halvår för att få ta del av.
Beror på exakt hur gammal du är och om du bor hemma eller inte.
Som förälder har man en försörjningsplikt/skyldighet upp till en viss ålder (18 är grundåldern, men det kan även gälla upp till 21 års ålder). Har du fyllt 19 t.ex. och bor själv så har du rätt till socialbidrag. Då får du typ hyra betald + avgifter för medlemsskap i akassa/fack mm + pengar till mat och kläder. Ingen konst att få 7000:-/mån rakt i handen.
Om man nu inte har bil o så, så är 7000:- rätt bra med pengar, som student får man oftast inte mer och det går ändå alldeles utmärkt att som student leva på 7k/mån. :)
Har du fyllt 19 t.ex. och bor själv så har du rätt till socialbidrag. Då får du typ hyra betald + avgifter för medlemsskap i akassa/fack mm + pengar till mat och kläder. Ingen konst att få 7000:-/mån rakt i handen.
"Har rätt att söka socialbidrag" är kanske en mer korrekt beskrivning. Det är inte fråga om en automatisk utbetalning, utan den ska hanteras och beslutas om inom socialtjänsten. Som brukar vara mycket mer restriktiv än folk i allmänhet har för sig.
shadowfire
2007-07-08, 12:00
"Har rätt att söka socialbidrag" är kanske en mer korrekt beskrivning. Det är inte fråga om en automatisk utbetalning, utan den ska hanteras och beslutas om inom socialtjänsten. Som brukar vara mycket mer restriktiv än folk i allmänhet har för sig.
Jo, korrekt, handläggaren kan ju besluta om att man inte är berättigad till socialbidrag, men det är under särskilda omständigheter. Enligt SOL 2001:453 Kap 4 §1 "Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå." så är det ungefär samma sak som att ingen ska kunna stå helt utan hjälp om hjälp för överlevnads fodras. Men visst har du rätt, det är en individuell bedömning som görs och det går inte o sitta på flashiga prylar, bil, hög hyra osv o tro att man kan få bidrag hur som helst.
En annan klasul är om man dessutom har blivit utsatt för brott, då har socialtjänsten en skyldighet att ombesörja mat/husrum om så behövs, även till en person de tidigare nekat socialbidrag. Denna klasul utfaller särskilt då det gäller kvinnor som blivit utsatta för våld eller övergrepp i hemmet.
Edit: ett socialbidrag är rörligt dessutom kan tilläggas och i de flesta fall får man förhandla med sin handläggare ett flertal gånger om nya utgifter uppstår.
Jag har svårt o tro att människor väljer att jobba bara för att få mer pengar än socbidrag/existensminimum/akassa, utan ett jobb i sig ger andra stimulanser med.
Jag hade uppriktigt tyckt att det hade varit pinsamt och lågt att leva en längre tid på andra genom bidrag, det tillsammans med mer pengar är anledningen till att jag går till jobbet, inte för att jag älskar att vara där.
Pudzianovski
2007-07-08, 12:23
Shadowfire: Du får verkligen soc. bidrag att låta mer glamouröst än någon jag träffat ! :thumbup:
Men nog är det så att alla människor fungerar olika, en del har absolut inga problem med att bara sova bort en hel månad utan att göra ett smack.
Så är det. Men som sagt, framförallt så hanterar människor ledighet eller detta att vara arbetslös olika. ( vilket inte är samma sak som att sova bort tiden ;) )
Nej, jag vill ha ett jobb. Även ifall jag hade varit ekonomiskt oberoende så skulle jag vilja ha ett jobb. Sjukgymnast, det är vad jag vill bli. Jag tror att det skulle passa mig så otroligt bra. Bara tanken på att få hjälpa andra och träna dem så att de blir bra igen får mig att må bra inombords.
Muskelbyggaren
2007-07-08, 13:00
Nej, jag vill ha ett jobb. Även ifall jag hade varit ekonomiskt oberoende så skulle jag vilja ha ett jobb. Sjukgymnast, det är vad jag vill bli. Jag tror att det skulle passa mig så otroligt bra. Bara tanken på att få hjälpa andra och träna dem så att de blir bra igen får mig att må bra inombords.
Du lär ju få klämma på mycket vältränade killar i det jobbet åtminstone. ;)
Jag har tillräckligt med saker jag vill lära mig, se, utforska eller göra för att kunna sysselsätta mig utan att jobba. Bara att hoppas att man blir ekonomiskt oberoende innan man blir alltför gammal.
shadowfire
2007-07-08, 13:36
Jag hade uppriktigt tyckt att det hade varit pinsamt och lågt att leva en längre tid på andra genom bidrag, det tillsammans med mer pengar är anledningen till att jag går till jobbet, inte för att jag älskar att vara där.
Visst är det pinsamt, i varje fall för människor som är vana vid att jobba och som har "den inställningen" att man vill lyckas i livet osv. Bara att ens behöva gå på a-kassa känns för många som ett misslyckande.
Shadowfire: Du får verkligen soc. bidrag att låta mer glamouröst än någon jag träffat ! :thumbup:
Haha, vill bara belysa att vi i Sverige har det förbaskat "bra" och att det faktiskt går att välja att inte jobba och ändå klara sig. Finns flertalet länder som inte har det sociala skyddsnätet. Synd bara att man missbrukar det, men men..
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.