Visa fullständig version : Känner inte mätthet!?
Historia; Jag har gått på diet sedan 1a januari med totalt 3 veckors uppehåll. Har gått ner 20kg från uppbulkade 109kg till 89kg. Har ca 4-5kg kvar på deffen, kanske de allra svåraste kilorna speciellt nu när sommarn närmar sig.
Saken är att jag har under två dagar nu inte känt att jag har blivit mätt eller något. Jag försökte desperat att mätta min hunger/matsug till frukost. Det hela resulterade i:
6st Wasa Sport med mjukost 7% med kaviar på
3dl filmjölk + 1dl müsli
1,5L mjölk!
250g kyckling filé
2dl apelsin juice
200g sylt med russin och lite yoghurt
1 banan
1 äpple
Somliga skulle nog spy eller förmodligen tro att jag hittade på allt detta men sanningen är att jag satt och åt konstant i 1h 15min. Jag åt allt jag såg i princip och efter allt detta så kände jag att jag ville ha mer och mer. Men självklart hindrade jag mig för att detta överskred nästan min dagsbehov!
Jag spenderade lite tid på stan med ett par vänner för att få bort tankarna på mat och vi tog en fika osv. Just då kände jag inte att jag var hungrig men jag var heller inte mätt.
Frukosten åt jag runt 12:30-14:00 och sen var det dax att grilla lite hos en polare. kl 20:00 Nu var jag hungrig igen! Jag grillade en flintastek på 800g(med ben och fett osv, beräknar på att det var ca 500g rent kött) och 1½ kyckling filé (300g) extremt lite pommes och massor utav tzatsiki sås. Precis innan detta när vi grillade åt jag chips med dip kanske 100g chips.
Efter maten 21:00 så kände jag att magen var full men att jag fortfarande var "sugen". Eftersom jag tidigare har haft lite problem med maten då jag ser tillbaka på mina yngre dagar med depression, så insåg jag att det var lite samma känsla att man ville dämpa tristessen och det "dåliga" med mat och belöna sig med mat. Men det var inte att jag var hungrig längre utan bara "sugen" nu. Så vi softade lite i poolen och sen var det dax för lite film.
kl 24:00, till detta så vart det lite popcorn som lätt gled ner med lite cola light. Nu började hungern komma tillbaka lite smått.
kl 02:40 jag kommer hem och inser att jag borde gå och lägga mig på en gång för att ta tag i matbehovet och att se över att kontakta läkare på måndag. Men jag bestämmer mig för att göra det absoluta testet, gröt.
Jag har tidigare alltid blivit så äckligt mätt på gröt att man nästan har spytt och tänkt att aldrig äta skiten igen. Jag gjorde ordning en gröt på 60g fiberrikat havre och vatten som jag åt med hallonsylt. Jag åt utan problem upp hela tallriken och var tvungen att dricka lite apelsin juice och ta en liten bit ljus choklad för att jag var "sugen" precis efter det.
Tidigare i veckan, måndags tror jag att det så åt jag en gröt med 30g fiberrikat havre + vatten och på det hade jag 50g keso med löksmak och det gjorde mig så mätt att jag hade problem att ta mig till skolan.
Jag inser att det är något som är riktigt fel med mig och att jag måste planera min kost och sluta häva i mig grejer men det är riktigt svårt att motstå. Känns liksom som att mitt psyke har blivit försvagat. Funderade t.o.m. på att äta och spy upp skiten. Vet inte vad jag ska ta mig till...
Någon som kan ge mig tips eller har några idéer på vad det kan vara eller vad jag ska säga till doktorn att jag tror att det kan vara? Detta förstör ju mycket för min deff... största ätardagen under hela min diet *gah!*
/jewzie
Det som slår mig först när jag läser vad du ätit är att all din mat, förutom chipsen är väldigt fettsnål.
Om jag legat för lågt på fettet ett tag kan jag känna något liknande det du beskriver.
Jag skulle satsa på att äta lite mer varierat, enligt kostcirkeln och få in mer av alla livsmedel från den, inte bara proteiner och lite kolhydrater.
Äter du frukt, grönsaker, vitamin/mineraltillskott?
Sen tänker jag också att eftersom du deffat rätt rejält ett tag så r det ju inte konstigt att kroppen suger efter mer energi när du legat på underskott så länge.
Jag känner igen mig från min anorexitid, och det du beskriver påminner om hur det blev då, att för det mesta blev jag mätt på ingenting, men förr eller senare fick jag sådana där groteska sug och jag blev rädd att jag skulle äta upp allt som fanns i huset, skillnaden var bara att jag inte klarade av det.
Jag tror inte du behöver gå till doktorn för jag tror inte det är något fel på dig utan jag tror det handlar om ren och skär hunger, som kommer från en tids underskott. En helt vanlig och normal mänsklig signal alltså.
Om jag var du skulle jag testa att höja maten lite ett tag, så att du iaf ligger på nollnivå och tänka på att försöka äta långsamt och tugga maten ordentligt för då känner man mättnadskänslan bättre.
Jag hoppas du kommer tillrätta med det hela, för det låter inte roligt att känna som du gör nu.:(
JohnRick
2007-06-03, 08:25
Deff i fem månader? Lite väl saftigt.
Förlåt för att jag inte bidrar till tråden men, 200 gram sylt med russin och lite yoghurt? :D
Deff i fem månader? Lite väl saftigt.
Jag har dietat väldigt noga och efter matematiska formler. Har gått ner som max 1kg i veckan och som minst 0,4kg. Jag har även tidigare erfarenhet utav att dieta så pass "länge" som jag gör. Det är både skonsammare och lättare att gå ner i vikt om man sprider ut det på en längre tid än vad som kanske krävs. Just nu så ligger jag på ca 10*70kcal=700kcal i underskott (10kg rent kroppsfett) och då får jag ändå äta på en dag som jag anser normal när jag fortfarande gör saker upp emot 2300kcal. Så det är inte "lite" mat som man äter ändå.
Det som slår mig först när jag läser vad du ätit är att all din mat, förutom chipsen är väldigt fettsnål.
Om jag legat för lågt på fettet ett tag kan jag känna något liknande det du beskriver.
Jag skulle satsa på att äta lite mer varierat, enligt kostcirkeln och få in mer av alla livsmedel från den, inte bara proteiner och lite kolhydrater.
Äter du frukt, grönsaker, vitamin/mineraltillskott?
Sen tänker jag också att eftersom du deffat rätt rejält ett tag så r det ju inte konstigt att kroppen suger efter mer energi när du legat på underskott så länge.
Jag känner igen mig från min anorexitid, och det du beskriver påminner om hur det blev då, att för det mesta blev jag mätt på ingenting, men förr eller senare fick jag sådana där groteska sug och jag blev rädd att jag skulle äta upp allt som fanns i huset, skillnaden var bara att jag inte klarade av det.
Jag tror inte du behöver gå till doktorn för jag tror inte det är något fel på dig utan jag tror det handlar om ren och skär hunger, som kommer från en tids underskott. En helt vanlig och normal mänsklig signal alltså.
Om jag var du skulle jag testa att höja maten lite ett tag, så att du iaf ligger på nollnivå och tänka på att försöka äta långsamt och tugga maten ordentligt för då känner man mättnadskänslan bättre.
Jag hoppas du kommer tillrätta med det hela, för det låter inte roligt att känna som du gör nu.:( Tack Milia för ett bra inlägg! Det du säger kan mycket väl stämma men jag tycker ändå att man borde bli "mätt" någon gång. Även fast det inte är just nödvändigt att bli mätt är det jobbigt att gå runt att känna sig svag just för att man inte kan bli mätt. Börjar kännas som en psykisk svaghet att inte kunna kontrollera sig själv när man går in i köket. Men jag ska försöka ligga på +-0 i ett par dagar men eftersom jag tar studenten den här veckan så kommer det nog bli svårt med tanke på all alkohol och mat som man äter. Kommer nog bli ett överskott i minst 3 dagar iaf.
Förlåt för att jag inte bidrar till tråden men, 200 gram sylt med russin och lite yoghurt? :D :naughty: det var gott... hehehe :Virro
Philippp
2007-06-03, 13:10
Ju längre från din naturliga fett%(nedåt) du kommer ju hungrigare blir du
Ju längre från din naturliga fett%(nedåt) du kommer ju hungrigare blir du
Är det bevisat? Det låter ju riktigt rimligt men jag tycker ändå att man borde ha märkt av det gradvist. Inte att man plötsligt behöver 2000kcal mer per dag för att bli mätt. Vanligtvist så brukar man ju bli mätt bara man äter något som har mycket fibrer och är känt för att vara mättande som t.ex. fullkornspasta/potatis/gröt.
Ju längre från din naturliga fett%(nedåt) du kommer ju hungrigare blir du
Hur menar du?
Eddie Vedder
2007-06-03, 14:13
Är det bevisat? Det låter ju riktigt rimligt men jag tycker ändå att man borde ha märkt av det gradvist. Inte att man plötsligt behöver 2000kcal mer per dag för att bli mätt. Vanligtvist så brukar man ju bli mätt bara man äter något som har mycket fibrer och är känt för att vara mättande som t.ex. fullkornspasta/potatis/gröt.
Ja, jag tror iaf det finns vetenskapligt stöd för den teorin. Visst har alla dom där livsmedlen du nämner högt SI men SI är baserat på subjektiv mättnad och måste inte gå att applicera på varje enskild individ.
Dessutom är det ju fettsnåla produkter allihopa och att leva på för fettsnål mat kan nog mycket väl få kroppen att reagera till slut. Obalans är aldrig bra och brukar kunna straffa sej så småningom.:(
Hur menar du?
Det kallas för "set point" och är (väldigt förenklat) den kroppsfettmängd som ens kropp "trivs med", den varierar mellan individ till individ och ju lägre man understiger den desto hungrigare kan man känna sej eftersom kroppen strävar efter sin set point.
Lite läsning om detta:
http://www.kolozzeum.com/forum/showthread.php?t=93924&highlight=set+point
Det finns en berömd studie (sök på "Minnesotastudien", den har varit uppe förr) där man kunde konstatera att fullt friska människor efter en längre tids svält utvecklade klassiskt hetsätningsbeteende - typ snöade in på mat mentalt (mkt vanligt fenomen att notoriska bantare äger ett helt bibliotek av receptböcker, kollar på matlagningsprogram osv.) och inte kunde stoppa sig när de väl fick tag på mat. En bantning/deff ÄR en svält, om än kontrollerad, och det är vanligt att man fixar sin restriktiva kosthållning under en viss tid för att sedan tappa kontrollen, ofta är det lättare att "balla ur" om man håller en väldigt strikt diet, d.v.s. går omkring och är småhungrig och måste behärska sig för att inte äta jämt.
Risken för att tappa kontrollen på det sätt du beskriver är större om man, som Milia påpekade, äter extremt fettsnålt (kortvarigare mättnad). Jag skulle gissa att detsamma gäller om man utesluter något av de övriga makronäringsämnena, men just att skära ned på fettet är väl det vanligaste i bantningssammanhang. Självbehärskningen blir också sämre av allt som minskar den psykiska motståndskraften: För lite sömn, för mycket stress, tristess, problem på jobbet eller hemma osv.
Jag tror, som Milia, att du skulle må bra av att äta lite mer under en period - obs. att jag inte säger att du skall börja tokbulka (det finns mer än "av" och "på") utan att du skall öka på lite lagom för att inte gå omkring och vara hungrig hela tiden (med åtföljande risk att "trilla dit" igen. Se också över fettintaget, kanske är det just det du behöver öka? Viktnedgången kommer att gå lite långsammare, men du har gått ned 20 kg från januari, vilket är en jätteprestation. Du HAR råd att låta de sista kilona ta lite mer tid. Dessutom är ju oddsen för viktnedgång betydligt bättre om du äter lite mer och går ned lite långsammare, än om du äter lite mindre och trillar dit och hetsäter mellan varven.
Det finns en berömd studie (sök på "Minnesotastudien", den har varit uppe förr) där man kunde konstatera att fullt friska människor efter en längre tids svält utvecklade klassiskt hetsätningsbeteende - typ snöade in på mat mentalt (mkt vanligt fenomen att notoriska bantare äger ett helt bibliotek av receptböcker, kollar på matlagningsprogram osv.) och inte kunde stoppa sig när de väl fick tag på mat. En bantning/deff ÄR en svält, om än kontrollerad, och det är vanligt att man fixar sin restriktiva kosthållning under en viss tid för att sedan tappa kontrollen, ofta är det lättare att "balla ur" om man håller en väldigt strikt diet, d.v.s. går omkring och är småhungrig och måste behärska sig för att inte äta jämt.
Risken för att tappa kontrollen på det sätt du beskriver är större om man, som Milia påpekade, äter extremt fettsnålt (kortvarigare mättnad). Jag skulle gissa att detsamma gäller om man utesluter något av de övriga makronäringsämnena, men just att skära ned på fettet är väl det vanligaste i bantningssammanhang. Självbehärskningen blir också sämre av allt som minskar den psykiska motståndskraften: För lite sömn, för mycket stress, tristess, problem på jobbet eller hemma osv.
Jag tror, som Milia, att du skulle må bra av att äta lite mer under en period - obs. att jag inte säger att du skall börja tokbulka (det finns mer än "av" och "på") utan att du skall öka på lite lagom för att inte gå omkring och vara hungrig hela tiden (med åtföljande risk att "trilla dit" igen. Se också över fettintaget, kanske är det just det du behöver öka? Viktnedgången kommer att gå lite långsammare, men du har gått ned 20 kg från januari, vilket är en jätteprestation. Du HAR råd att låta de sista kilona ta lite mer tid. Dessutom är ju oddsen för viktnedgång betydligt bättre om du äter lite mer och går ned lite långsammare, än om du äter lite mindre och trillar dit och hetsäter mellan varven.
Tack för ett enormt bra inlägg, jag borde nog se över mitt fettintag som du säger. Jag har ätit som jag brukar idag och börjar nu känna mig mätt. Men jag måste säga att jag har aldrig varit med om något liknande. Efter en portion gröt med 2dl havregryn och 300g jordgubbar så blev jag mätt och belåten och har stått mig på det fram till nyligen när jag åt en smootie på 300g jordgubbar och 2dl apelsin juice + 60g prottepulver. Ska försöka äta en avokado och lite annat nyttigt fett till kvällsmaten. Känns skönt att få ett humm om vad det har varit för fel med en.
Nåja eftersom mysteriet redan är utrett kan jag bara tillägga att du DEFINITIVT inte är ensam. Mängden du räknade upp är inte ens snudd på svårighet för mej heller att trycka under/efter deff. Och då är jag tjej ala omkr 60 kilo :D :Virro
Hoppas resten av deffen flyter på för dej :thumbup:
fluffy_ferret
2007-06-04, 17:34
Temporära bekymmer, min vän.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.