träning och lågt bmi.

[fyrkantig_rondell]

har under ett antal år kämpat med ätstörningar. mitt bmi ligger i dagsläget på 14. hur mycket ska det ligga på för att jag ska kunna träna utan att jag bryter ner kroppen? det handlar i första hand om lättare konditionsträning i maskiner på gymmer, joggingrundor och snabba promenader.

alla svar är välkommna! tack på förhand.

[überstarken]

Klarar du av att äta såpass att du går upp i vikt även med träningen så ska det nog inte vara några problem att träna lite försiktigt.

[Timme]

du kan förmodligen börja träna redan nu med lätta vikter och lära in rörelserna och övningarna. Försök öka matintaget successivt så att du börjar gå upp i vikt. Ett bmi på 14 är farligt.

[Sniggel]

du kan förmodligen börja träna redan nu med lätta vikter och lära in rörelserna och övningarna. Försök öka matintaget successivt så att du börjar gå upp i vikt. Ett bmi på 14 är farligt.

Personen vill konditionsträna, inte styrketräna vad jag förstått.

[westerbotten]

Tycker absolut inte du ska träna...*mini* Glöm det.
Att ha ett sådant BMI är inte friskt, som du ju själv vet.
Det är direkt livsfarligt för dig att träna. För att inte säga direkt livsfarligt att ens bara ligga på ditt BMI. Du behöver all energi du kan få för att bygga upp din kropp, ditt immunförsvar, låta hjärnan få energi så att du kommer ifrån dina tvångstankar och gå upp i vikt. En infektion - sen kan det vara kört annars, eller en hjärtarrytmi. Vet du att arrytmier är en väldigt vanlig orsak till dödsfall hos de med ätstörningar.

Ingen skulle säga åt någon med dubbelsidig lunginflammation att fara ut och springa. Jag ger inte heller dig det rådet...

[zydar]

hmm,, nej ja tror inte det är bra. försök gå upp i vikt först så du har ett normalt bmi värde.

[Liten Men Fet]

Ingen konditionsträning alls tycker jag, lite försiktig styrketräning kan nog vara bra OM du äter så du går upp i vikt först och främst samt att du konsulterar din läkare om det först.

Extremt få här är kompetenta nog att ge några råd angående träning för någon med din sjukdom förutom, ät upp dig.

[heraso]

har under ett antal år kämpat med ätstörningar. mitt bmi ligger i dagsläget på 14. hur mycket ska det ligga på för att jag ska kunna träna utan att jag bryter ner kroppen? det handlar i första hand om lättare konditionsträning i maskiner på gymmer, joggingrundor och snabba promenader.

alla svar är välkommna! tack på förhand.

Absolut ingen träning under BMI 16, därifrån mycket måttligt tills du når åtminstonde BMI 18. Detta var mina riktlinjer under behandling. Att träna under de gränerna är i 99% av fallen endast sk. kompensationsträning, dvs. del att ett invant mönster för att lätta på ångesten som ätandet framkallar. Att skilja på verklig och "invand" glädje i samband med träning är hos dig troligtvis stört för nuvarande. Att träna är INTE hälsobefrämjande vare sig för din kropp eller psyke i långa loppet med ditt nuvarande utgångsläge.

[fyrkantig_rondell]

tack för alla svaren! blev inte mycket klokare igentligen, alla hade så delade meningar. det jag är rädd för är att jag kommer bryta ner kroppen ännu mera om jag tränar..

så styrketräning bort ju igentligen inte vara aktuellt i mitt fall? vill gärna börja med styrka igen senare. men jag tvivlar på att min kropp skulle kunna lägga på sig muskler i dagsläget..

[fyrkantig_rondell]

Absolut ingen träning under BMI 16, därifrån mycket måttligt tills du når åtminstonde BMI 18. Detta var mina riktlinjer under behandling. Att träna under de gränerna är i 99% av fallen endast sk. kompensationsträning, dvs. del att ett invant mönster för att lätta på ångesten som ätandet framkallar. Att skilja på verklig och "invand" glädje i samband med träning är hos dig troligtvis stört för nuvarande. Att träna är INTE hälsobefrämjande vare sig för din kropp eller psyke i långa loppet med ditt nuvarande utgångsläge.

är du helt frisk idag? vart fick du hjälp?

[Rahf]

Satsa på att lägga på dig lite vikt först för att stabilisera dina interna egenskaper. Därefter kan du nog börja träna. Det är min personliga åsikt och inget expertutlåtande.

[fyrkantig_rondell]

Satsa på att lägga på dig lite vikt först för att stabilisera dina interna egenskaper. Därefter kan du nog börja träna. Det är min personliga åsikt och inget expertutlåtande.

är tacksamm för alla svar jag får! experter eller inte, ni vet fömodligen mer än mig iallafall. hur många kilon kan det handla om tror ni?

[heraso]

är du helt frisk idag? vart fick du hjälp?

Helt frisk är en defenitionsfråga. Jag är idag normalviktig och har kontroll över mig själv, låter aldrig känslor styra över maten och äter vad som faller mig in. Har dock en förkärlek för mat vilken av flertalet klassas som "nyttig" och väljer efter eget huvud i mataffären. Avstår från alkohol då jag inte uppskattar smaken av sprit eller kan se några som helst fördelar för mig med att dricka.

Jag skulle inte själv vilja påstå att jag är helt frisk, men min matkontroll är nu på en sådan nivå att jag inte märker av den dagligen. Avsaknaden av den kontrollen har åter öppnat mina ögon alltmer för den omgivande världen och vad denna har att erbjuda. Mitt sociala liv är rikare än på många år, träningen och tävlandet inom min älskade sport går bättre än någonsin och jag tycker faktiskt att det är kul att ha 4 prov och lika många inlämningsuppgifter de kommande 14 dagarna. (Av dessa går 2 bort för MAQ-utbildning i helgen och 4 i nästa vecka för tävlingsresa till Hälsingland vilket ger mig 8 dagar att genomföra uppgifterna på.:D ) Att släppa maten och viktfobin var det bästa jag någonsin gjort, och jag har till stor del avd.33 i Lund att tacka detta för. Har även haft mycket kontakt med öppenvården efter utskrivning men det tunga lasset har jag själv dragit.

Att bli frisk är något som måste komma inifrån, utan egen motivation kan man inte bli frisk. Det är du själv som försatt dig i din situation, möjligtvis under olyckliga omständigheter, men likväl är det ett eget verk. Jag beskyller ingen annan för de problem jag hade, men tackar mig själv för att insikten om min sjukdom omvandlades till den viljestyrka som krävdes för att bli frisk. Det är varken en enkel eller smärtfri process, att bli frisk är minst lika jobbigt som att komma ner i sjukdomen. Det gäller att hålla ögonen på målet, i så fall går det att åstadkomma resultat bättre än man i sina vildaste fantasier kunnat föreställa sig.

Jag önskar dig Lycka Till i din kamp och vidhåller att träning i ditt nuvarande tillstånd är livsfarligt, LÅT BLI!

[Timme]

Oj det var konditionsträning det handlade om. Låt bli det....

[Dumleman]

är tacksamm för alla svar jag får! experter eller inte, ni vet fömodligen mer än mig iallafall. hur många kilon kan det handla om tror ni?
Minst 10 - 20 kg. Det finns nog ingen övre gräns. Du har väl professionell hjälp? Om inte så måste du skaffa det snarast möjligt!

[fyrkantig_rondell]

Helt frisk är en defenitionsfråga. Jag är idag normalviktig och har kontroll över mig själv, låter aldrig känslor styra över maten och äter vad som faller mig in. Har dock en förkärlek för mat vilken av flertalet klassas som "nyttig" och väljer efter eget huvud i mataffären. Avstår från alkohol då jag inte uppskattar smaken av sprit eller kan se några som helst fördelar för mig med att dricka.

Jag skulle inte själv vilja påstå att jag är helt frisk, men min matkontroll är nu på en sådan nivå att jag inte märker av den dagligen. Avsaknaden av den kontrollen har åter öppnat mina ögon alltmer för den omgivande världen och vad denna har att erbjuda. Mitt sociala liv är rikare än på många år, träningen och tävlandet inom min älskade sport går bättre än någonsin och jag tycker faktiskt att det är kul att ha 4 prov och lika många inlämningsuppgifter de kommande 14 dagarna. (Av dessa går 2 bort för MAQ-utbildning i helgen och 4 i nästa vecka för tävlingsresa till Hälsingland vilket ger mig 8 dagar att genomföra uppgifterna på.:D ) Att släppa maten och viktfobin var det bästa jag någonsin gjort, och jag har till stor del avd.33 i Lund att tacka detta för. Har även haft mycket kontakt med öppenvården efter utskrivning men det tunga lasset har jag själv dragit.

Att bli frisk är något som måste komma inifrån, utan egen motivation kan man inte bli frisk. Det är du själv som försatt dig i din situation, möjligtvis under olyckliga omständigheter, men likväl är det ett eget verk. Jag beskyller ingen annan för de problem jag hade, men tackar mig själv för att insikten om min sjukdom omvandlades till den viljestyrka som krävdes för att bli frisk. Det är varken en enkel eller smärtfri process, att bli frisk är minst lika jobbigt som att komma ner i sjukdomen. Det gäller att hålla ögonen på målet, i så fall går det att åstadkomma resultat bättre än man i sina vildaste fantasier kunnat föreställa sig.

Jag önskar dig Lycka Till i din kamp och vidhåller att träning i ditt nuvarande tillstånd är livsfarligt, LÅT BLI!

tuset tack för ditt långa svar! är så glad för din skull att du lyckats ta dig ur ätstörningen och att du idag klarar av att kontrollera dina känslor kring maten. det är starkt gjort, du ska vara stolt över dig själv. var det du själv som bad om hjälp eller blev du tvingad innan du tog imot den? var du inlagd eller fick du hjälp på öppenvård?

som du säger så har man så mycket at vinna på att bli frisk. vänner, jobb allt får en mening igen.. har redan kommit en bit på vägen och känner redan nu hur mycket bättre jag mår och att jag har börjat bli den posetiva glada tjej jag en gång var. som du också säger kan det vara bra att ha lite mål. mitt mål är då att kunna börja träna igen. inte då för att kontrollera min kropp. utan för att måbra och att kunna njuta av det.

tränade innan jag blev sjuk mycket med vikter på gym. jag tränade även konditionsträning, då simmning och löpning flera gånger i veckan. jag tränade för att måbra och för att det var kul. men sen gick något tvyärr snett. det var i kombination med en deff och många traumatiska händelser som kickade igång något som blev allt annat än sunt.

[fyrkantig_rondell]

Minst 10 - 20 kg. Det finns nog ingen övre gräns. Du har väl professionell hjälp? Om inte så måste du skaffa det snarast möjligt!

det professionella hjälp jag får är i form av samtal hos en psykolog.