Frågor angående GI.

[Trance]

GI är om jag läst korrekt måttet på arean som blodsockerkurvan har över 120 minuter från det att 50 gram kolhydrater har intagits av ett visst livsmedel. Några frågor om detta:

Kan två olika livsmedel som båda har 100 GI (vi säger exakt för enkelhetens skull) ha väldigt olika form på kurvan eller har alla en liknande form?

Kan man säga att en sak som har 50 i GI påverkar blodsockret dubbelt så länge som ett har 100? Dessutom, "förlorar" man någon energi om man äter långsamt istället för snabbt?

Fett skall ju sänka GI på en måltid, men minskar det blodsockerkurvan eller är det bara att mindre energi i måltiden är kolhydrater så den blir relativt sett mindre?

Jag har läst att även livsmedel med lågt GI kan ge hög insulinpåverkan. Men ger alltid högt GI hög insulinpåverkan eller kan högt blodsocker på något sätt inte ge stort insulinsvar.

Tackar på förhand.

[Eddie Vedder]

Fett skall ju sänka GI på en måltid, men minskar det blodsockerkurvan eller är det bara att mindre energi i måltiden är kolhydrater så den blir relativt sett mindre?

Fett fördröjer magsäckstömningen, alltså tar det längre tid för maten att ge sej ut i kroppen och det gäller även kolhydraterna så iom det tar blodsockerhöjningen längre tid och blir inte lika hög direkt. Detta är anledningen till att efter-träningsmåltiden rekommenderas vara fettsnål, för att få en snabbare glykogeninlagring.

Så i en måltid med 100g kolhydrater kommer ju totalt sett självklart 100g kolhydrater utsöndras i blodet oavsett om man därtill intar t.ex. 30g fett lr 10g, dock kommer det ta längre tid med mer fett och blodsockerkurvan kommer att bli jämnare och mer utdragen.

Jag har läst att även livsmedel med lågt GI kan ge hög insulinpåverkan. Men ger alltid högt GI hög insulinpåverkan eller kan högt blodsocker på något sätt inte ge stort insulinsvar.

Högt GI är inte per automatik högt II men insulinutsöndringen är ju högre ju högre blodsockerhalt man har i blodet. Men det är som sagt inte så att livsmedel med högt GI=mer insulin, livsmedel med skyhögt II är ju t.ex. kvarg och keso och det är ju knappast några "GI-bomber" om man säger så.;) Det som ger högst blodsockersvar är dessutom inte det glykemiska indexet i sej utan snarare den totala glykemiska belastningen.
Men som sagt, det är inte bara kolhydrater som påverkar insulinutsöndringen, protein kan påverka lika mycket och ibland mer.


EDIT: II på ett livsmedel är inget att ta hänsyn till direkt så det finns ingen anledning att plocka bort mjölkprodukter av "insulinskräck", ville bara påpeka det.;)

[Trance]

Fett fördröjer magsäckstömningen, alltså tar det längre tid för maten att ge sej ut i kroppen och det gäller även kolhydraterna så iom det tar blodsockerhöjningen längre tid och blir inte lika hög direkt. Detta är anledningen till att efter-träningsmåltiden rekommenderas vara fettsnål, för att få en snabbare glykogeninlagring.

Så i en måltid med 100g kolhydrater kommer ju totalt sett självklart 100g kolhydrater utsöndras i blodet oavsett om man därtill intar t.ex. 30g fett lr 10g, dock kommer det ta längre tid med mer fett och blodsockerkurvan kommer att bli jämnare och mer utdragen.


Ok, läst detta också men var inte säker hur det fungerade. Har för mig det var något som inte var klart men det låter rimligt.


Högt GI är inte per automatik högt II men insulinutsöndringen är ju högre ju högre blodsockerhalt man har i blodet. Men det är som sagt inte så att livsmedel med högt GI=mer insulin, livsmedel med skyhögt II är ju t.ex. kvarg och keso och det är ju knappast några "GI-bomber" om man säger så.;) Det som ger högst blodsockersvar är dessutom inte det glykemiska indexet i sej utan snarare den totala glykemiska belastningen.
Men som sagt, det är inte bara kolhydrater som påverkar insulinutsöndringen, protein kan påverka lika mycket och ibland mer.


EDIT: II på ett livsmedel är inget att ta hänsyn till direkt så det finns ingen anledning att plocka bort mjölkprodukter av "insulinskräck", ville bara påpeka det.;)

Det var inte riktigt det jag frågade. Jag undrade mer om högt GI (alltså en hög kurva inom 120 min) alltid gav ett proportionellt högt insulinsvar eller om det fanns undantag. Att andra saker kan ha högt II visste jag.

[Eddie Vedder]

Det var inte riktigt det jag frågade. Jag undrade mer om högt GI (alltså en hög kurva inom 120 min) alltid gav ett proportionellt högt insulinsvar eller om det fanns undantag. Att andra saker kan ha högt II visste jag.

Nähä okej då missuppfatade jag din fråga, ber om ursäkt.

Den frågan är jag dock osäker på, men hursomhelst spelar ju II på livsmedlet ifråga roll här ändå eftersom II är energirelaterat och inte GI-relaterat och då borde ju det innebära att 400kcal från livsmedel A (med högt II) ger mer insulinutsöndring än samma kcalmängd från livsmedel B (med lägre II) oavsett om GI på båda dessa är samma (därav motsvarande blodsockerkurva).

Tror inte insulinet och blodsockret är korrelerat till 100% som sagt.

Men din fråga kanske gäller mer om man kan få en stor blodsockerhöjning men att insulinfrisättnigen ändå blir låg? Då känns det som man kommer in mer på individens glukostolerans och insulinkänslighet, men om man kan få en jätteblodsockerhöjning och ändå ett lågt insulinsvar vet jag inte. Låter ju lite ologiskt iaf, då insulinets uppgift är att hålla glukosmängden i blodet på en hälsosam nivå.

Vet inte om det va mer vad du frågade efter, det är möjligt att jag missuppfattat dej igen.

[Trance]

Men din fråga kanske gäller mer om man kan få en stor blodsockerhöjning men att insulinfrisättnigen ändå blir låg? Då känns det som man kommer in mer på individens glukostolerans och insulinkänslighet, men om man kan få en jätteblodsockerhöjning och ändå ett lågt insulinsvar vet jag inte. Låter ju lite ologiskt iaf, då insulinets uppgift är att hålla glukosmängden i blodet på en hälsosam nivå.

Vet inte om det va mer vad du frågade efter, det är möjligt att jag missuppfattat dej igen.

Jo, det var det jag menade. Det känns som det du säger är riktigt eftersom det faktiskt är insulinets uppgift. Så just olika livsmedel kanske inte kan påverka det, utan ger det en hög blodsockerkurva så kommer kroppen reagera. Fast nu spekulerar jag bara.

[King Grub]

Tar vi cornflakes och branflakes som exempel, ger cornflakes som har högt GI stor blodsockerpåverkan. Cornflakes har dock lågt II och ger liten insulinfrisättning. Branflakes - tvärtom. Lågt GI, men högt II med stor insulinfrisättning.

[Trance]

Tar vi cornflakes och branflakes som exempel, ger cornflakes som har högt GI stor blodsockerpåverkan. Cornflakes har dock lågt II och ger liten insulinfrisättning. Branflakes - tvärtom. Lågt GI, men högt II med stor insulinfrisättning.

Hmm, intressant. Om vi säger att Cornflakes skulle ha ett GI på 80 (inte en aning vad det har) kan det då ha mindre insulinfrisättning än ett annat livsmedel som också har GI på 80? Vet man i så fall varför det är så?

Vad är de största nackdelarna med högt blodsocker förutom den upplevda pigghet/tröttheten, om man bortser från eventuellt insulinsvar. Påverkar det något annat?

[King Grub]

Visst kan det det. Proteinmängden och proteinsorten i livsmedlet kan påverka - bara ett exempel. Branflakes har högt II i jämförelse just via veteproteinets aminosyrefördelning, som till skillnad mot majs frisätter mycket mer insulin.

Vad gäller fördelarna med en lägre glykemisk belastning:

In large cohort studies, low glycemic index or glycemic load diets (glycemic index multiplied by total carbohydrate) have also been associated with higher levels of high-density lipoprotein cholesterol, reduced C-reactive protein concentrations and with a decreased risk of developing diabetes and cardiovascular disease. More recently, some case-control and cohort studies have also found positive associations between the dietary glycemic index and the risk of colon, breast and other cancers.

Nestle Nutr Workshop Ser Clin Perform Programme. 2006;11:43-53; discussion 53-6.

[Eddie Vedder]

King Grub: Va har du för svar på dom andra två frågorna som Trance ställde i första posten? Vore intressant att veta hur dom ligger till.

[Trance]

Ah, ok. Tackar för svaren. Jag var helt enkelt för koncenterad enbart på kolhydraterna. Får fundera vidare lite på detta och se om jag kan kolla lite på mina andra frågor och förtydliga lite samt läsa på om det jag lärt mig.

[King Grub]

Ah, ok. Tackar för svaren. Jag var helt enkelt för koncenterad enbart på kolhydraterna.

Ja, skall man enbart koncentrera sig på kolhydrat, är man ju i princip begränsad till att äta rena sockerarter. :D Alla vanliga livsmedel är små mer eller mindre kompletta måltider i sig. Och vad gäller normala, sammansatta mål, så även om kolhydrat oftast är den avgörande delen för GI -> II så är det inte en garanti; GI på en sammansatt måltid behöver inte alls vara korrelerat med dess II.

[King Grub]

Arean under kurvan för insulisvaret är inte detsamma av två olika mål, ens vid samma mängd kolhydrat med samma GI.

http://www.jacn.org/content/vol17/issue1/images/medium/cq0670367004.gif

Från Journal of the American College of Nutrition, Vol. 17, No. 1, 30-35 (1998)

NF=nutritional formula (50 g of carbohydrate), ST=standard test meal (50 g of carbohydrate), GT=glucose test (0 g of carbohydrate). The glycemic index was similar for the NF (60.8±13.1) and for the ST (57.8±12.9) meals.

The incremental area under the curve for glucose was similar for NF and ST, but each was significantly lower than for the GT meal. The total area under the curve for insulin was significantly greater for the NF meal than for the ST meal. The serum triglyceride responses were similar for NF and ST meals.

[King Grub]

Det är stor variation på AUC för blodsockret även på samma livsmedel.

To assess the inter- and intra-individual variability of GI value determinations for white bread using glucose as the reference food.

Twenty-three healthy adults (20-70 y) completed up to three sets of two visits per set. Each pair of visits assessed the glycemic response to 50 g available carbohydrates from commercial white bread and glucose, administered in random order. GI values were calculated by dividing the 2-h incremental area under the serum glucose response curve (AUC) after each commercial white bread challenge by the mean AUC for glucose.

The mean ratio of the AUC after white bread intake by the AUC after glucose intake for the first set of determinations was 78+/-15 (mean+/-SEM; N=23; CV=94%). When using GI values calculated with the subset of participants who completed three sets of tests (n=14), GI values for each of the three sets of determinations were 78+/-10, 60+/-5 and 75+/-10 (mean+/-SEM), respectively. Coefficients of variation (CV) were 50%, 28% and 50%, respectively. The mean GI value of these three sets was 71+/-6 (mean+/-SEM), with a CV of 30%.

When an analysis of variance approach was applied to these data the inter-individual coefficient of variation was 17.8% and the intra-individual variation was 42.8%.

These data suggest that in response to a challenge of white bread relative to glucose, within-individual variability is a greater contributor to overall variability than among-individual variability.

Diabetes Care. 2007 Mar 23;