Visa fullständig version : Jag gjorde det igen...
iingenalls
2007-02-11, 19:06
Efter en "perfekt" mat och träningsvecka har jag ännu en gång spårat ur såhär på söndagskvällen. Ställde mig på vågen och såg att jag inte gått ner ett gram - snarare gått upp. Min reaktion blev att dra upp till affären och köpa choklad. Jag är ganska less på att det blir så här vecka ut och vecka in.
Skulle ni rekommendera att göra ett veckoschema med mat och motion? Då går det ju att räkna ut hur mycket motion plus mat och sådant man behöver, och så har man ju någonting att följa också.
Min kära mor tycker inte att jag ska göra det så omständigt men allt detta jag kämpat med i månader kommer seriöst att sätta mig i en depression snart.
Hur kan en bra frukost se ut?
Jag är så sjukt frustrerad nu... Var har min karraktär tagit vägen??
ramagoen
2007-02-11, 19:08
Känner igen mig lite från förra deffen. Åt bra en vecka, grisade ur på helgerna. Det är svårt, jag har lyckats först nu under andra deffen att ge fan i sånt. Ätardagar är okey, men dom ska va planerade. Så är det för mig nu.
edit: vet inte om det hjälpte nåt, men kan ju va så att du äter för lite under veckan och kroppen blir sur på dig. Du fattar ^^
CoolHandLuke
2007-02-11, 20:16
När inget funkar så kan det hjälpa att ändra 'vad' du äter och 'när' du äter. Energimängd är långtifrån allt.
Varför måste du gå ner i vikt? Mår du fysiskt bra annars?
Om du inte gått ner i vikt borde en vettigare reaktion vara att gå ut och springa, inte att köpa choklad..
LadyInsane
2007-02-11, 20:39
Efter en "perfekt" mat och träningsvecka har jag ännu en gång spårat ur såhär på söndagskvällen. Ställde mig på vågen och såg att jag inte gått ner ett gram - snarare gått upp. Min reaktion blev att dra upp till affären och köpa choklad. Jag är ganska less på att det blir så här vecka ut och vecka in.
Skulle ni rekommendera att göra ett veckoschema med mat och motion? Då går det ju att räkna ut hur mycket motion plus mat och sådant man behöver, och så har man ju någonting att följa också.
Min kära mor tycker inte att jag ska göra det så omständigt men allt detta jag kämpat med i månader kommer seriöst att sätta mig i en depression snart.
Hur kan en bra frukost se ut?
Jag är så sjukt frustrerad nu... Var har min karraktär tagit vägen??
Känner själv igen det där. Jag tror helt enkelt att du går ut för hårt och då när du sedan ser att det inte har lönat sig blir du förbannad och tröstäter. Mitt råd är att inte väga dig. Jag gjorde det förrut men om vågen inte var där jag hoppades att den var blev jag mest ledsen och ville trycka i mig glass. Annars kan du väga dig en gång i månaden eller så. Då "måste" du ha gått ned ifall du äter bra. På så vis kan du inte misslyckas.
Jacksatan
2007-02-11, 20:43
ni har ingen jävla disciplin. Klart man är hungrig och sugen under en deff, men det handlar om att bita ihop och inte springa o köpa godis som nån förlorare varje gång man känner sig sugen på det. Allt kan inte vara roligt eller mysigt, vill man uppnå resultat får man lida ibland.
ni har ingen jävla disciplin. Klart man är hungrig och sugen under en deff, men det handlar om att bita ihop och inte springa o köpa godis som nån förlorare varje gång man känner sig sugen på det. Allt kan inte vara roligt eller mysigt, vill man uppnå resultat får man lida ibland.
+1 som på alla dina andra inlägg Jack.
ni har ingen jävla disciplin. Klart man är hungrig och sugen under en deff, men det handlar om att bita ihop och inte springa o köpa godis som nån förlorare varje gång man känner sig sugen på det. Allt kan inte vara roligt eller mysigt, vill man uppnå resultat får man lida ibland.
Väl talat. Det är tyvärr såhär den bistra sanningen ser ut.
Turrican
2007-02-11, 20:58
Om du springer och köper choklad varje söndag efter vägning så är det väl inte så konstigt att du misslyckas hela tiden.
En vecka är en alldeles för kort period, sätt ett mål på viss nedgång under en månad istället.
Och snälla, väg dig varje morgon istället, så att du inte får en chock på söndagen. Gör du rätt så går du ner, det kan inte misslyckas.
CoolHandLuke
2007-02-11, 21:42
Hmm.. 'disciplin'. Får mig att tänka på 'illusionen om den fria viljan'.
Sir Anselm
2007-02-12, 09:24
Utan att veta hur/vad du tränar, så måste jag bara säga att det är synd att så många fokuserar på att gå ner i vikt, som att vikten är det enda som är viktigt... Är inte en stark och frisk kropp det man borde fokusera på? Tycker att man, om man är normalt byggd, snarare ska satsa på att ligga kvar på samma vikt, men byta ut en del av fettet mot muskler....
Eddie Vedder
2007-02-12, 09:35
Utan att veta hur/vad du tränar, så måste jag bara säga att det är synd att så många fokuserar på att gå ner i vikt, som att vikten är det enda som är viktigt... Är inte en stark och frisk kropp det man borde fokusera på? Tycker att man, om man är normalt byggd, snarare ska satsa på att ligga kvar på samma vikt, men byta ut en del av fettet mot muskler....
Jag tycker du har helt rätt i sättet du tänker, man måste kunna se sej själv i spegeln å känna sej nöjd nån gång utan att känna att man måste bulka på sej muskler lr deffa bort fett.
Frågan är bara hur man skall kunna bli av me fettet utan att banta. Att byta fett mot muskler som du säger går ju lixom inte å jag tycker inte de måste va ett mål i alla lägen.
LadyInsane
2007-02-12, 11:13
ni har ingen jävla disciplin. Klart man är hungrig och sugen under en deff, men det handlar om att bita ihop och inte springa o köpa godis som nån förlorare varje gång man känner sig sugen på det. Allt kan inte vara roligt eller mysigt, vill man uppnå resultat får man lida ibland.
Det må vara den bistra sanningen. Dock bad han om tips och inte att bli nedtryckt som någon "förlorare".
Sir Anselm
2007-02-12, 11:23
Jag tycker du har helt rätt i sättet du tänker, man måste kunna se sej själv i spegeln å känna sej nöjd nån gång utan att känna att man måste bulka på sej muskler lr deffa bort fett.
Frågan är bara hur man skall kunna bli av me fettet utan att banta. Att byta fett mot muskler som du säger går ju lixom inte å jag tycker inte de måste va ett mål i alla lägen.
Ha ha, nej det går ju inte att byta rakt av, helt rätt... Men om man ser det i ett längre perspektiv så kan man ju jobba mot att en större andel av sin vikt ska komma från muskler, inte fett. Min högst personliga åsikt är dessutom att det är snyggt med lite muskler på tjejer, men tjejer måste ju akta sig, för går de till gymmet och lyfter skrot så kan de ju helt plöstligt se ut som värsta muskelberget!!!
*screwy* ;)
Till trådskaparen: Det jag vill komma till är att du inte ska bli slav under vågen, se på din kropp, känn efter I din kropp. Hitta en balans i livet där du kan äta normal föda, man behöver faktiskt inte leva på ris och tonfisk, och träna så mycket som du vill/kan/orkar. Förvänta dig inte att rasa i vikt, men förvänta dig att må bra och att du kommer få en fin, och framförallt frisk kropp... Ge det tid!
Oj, det här är nog det längsta inlägget jag skrivit...
Sir Anselm
2007-02-12, 11:25
Det må vara den bistra sanningen. Dock bad han om tips och inte att bli nedtryckt som någon "förlorare".
Han? är det en kille? Jag läste bara våg och choklad och tog för givet att det var en tjej....:em:
LadyInsane
2007-02-12, 11:32
Han? är det en kille? Jag läste bara våg och choklad och tog för givet att det var en tjej....:em:
Ojdå, jag vet faktiskt inte varför jag tog för givet att det skulle vara en killen. Kan självklart lika gärna vara en tjej. :)
Det kan vara riktigt svårt, jag vet. Men det som Jacksatan säger är ju så himla sant.
ni har ingen jävla disciplin. Klart man är hungrig och sugen under en deff, men det handlar om att bita ihop och inte springa o köpa godis som nån förlorare varje gång man känner sig sugen på det. Allt kan inte vara roligt eller mysigt, vill man uppnå resultat får man lida ibland.
Sir Anselm
2007-02-12, 12:21
Det kan vara riktigt svårt, jag vet. Men det som Jacksatan säger är ju så himla sant.
Fast det är rätt stor skillnad på att deffa och att försöka hålla en normalvikt/gå ner lite i vikt... Jag skulle ju inte rekommendera någon som vill gå ner i vikt att följa ett deff-schema...
Usch va jag ogillar "tycka synd om mig"-trådar, det är precis som jacksatan säger, bit ihop och ta fram själv disciplinen så KOMMER det att fungera.
iingenalls
2007-02-12, 17:49
Känner igen mig lite från förra deffen. Åt bra en vecka, grisade ur på helgerna. Det är svårt, jag har lyckats först nu under andra deffen att ge fan i sånt. Ätardagar är okey, men dom ska va planerade. Så är det för mig nu.
edit: vet inte om det hjälpte nåt, men kan ju va så att du äter för lite under veckan och kroppen blir sur på dig. Du fattar ^^
Haft lite misstankar om detta jag med. Tränar så pass mycket nu och äter rätt lite, och på veckorna känns mat nästan förbjudet medan det på helgerna på nåt vis känns tillåtet med onyttigheter. Så jag tror jag ska "avdramatisera" helgerna genom att ett tag framöver inte äta nå onyttigheter alls då, utan ta det nån vardag istället om jag är sugen. :)
iingenalls
2007-02-12, 17:51
Varför måste du gå ner i vikt? Mår du fysiskt bra annars?
Jo, jag mår fysiskt bra annars. Och jag vill ner i vikt för att jag inte alls trivs med min nuvarande vikt, helt enkelt. Fyra-fem kilo behöver jag gå ner ungefär, har redan gått ner 20.
iingenalls
2007-02-12, 17:53
Han? är det en kille? Jag läste bara våg och choklad och tog för givet att det var en tjej....:em:
Haha, vad klockrent :D Jo, jag är tjej.
Höll mig ifrån allt vad sötsaker/snabbmat/annat skit från början av december- till igår!
Fick ett jävla sug (vilket jag inte brukar få) och begav mig till Netto och inhandlade 400 g naturgodis, 300 g russin och ett daim :em:
Fet ångest jag hade efteråt.
Lär iaf inte hända igen på ett bra tag...
superfettzor
2007-02-12, 18:53
är du verkligen motiverad att deffa eller är det bara ett önsketänkande?
En tjej på 15 år. Akta er lite..
Liten Men Fet
2007-02-12, 19:58
Jo, jag mår fysiskt bra annars. Och jag vill ner i vikt för att jag inte alls trivs med min nuvarande vikt, helt enkelt. Fyra-fem kilo behöver jag gå ner ungefär, har redan gått ner 20.
En sak vill jag säga och det är att man ska ha en avslappnat relation till både mat och godis, med det menar jag man inte ska få ångest när man ska äta eller tröstar sig genom att äta godis. Kombinerar man det med att man försöker gå ner i vikt och är tonåring så har man en ätstörning.
Oavsett vad man väger så är det en ätstörning när maten fram kallar ångest och är ett sätt att trösta sig, en ätstörning kan existera även innan man tvingat ner sig till undernärd eller tvingat upp sig till överviktig.
Så ska du kunna ha ett normalt förhållande till mat så måste du lösa dom här problemen, sen kan du träna och äta för att nå en form du vill ha oavsett om det betyder att gå upp i vikt i muskelmassa för att bli stark eller tappa lite trivselvikt.
Deceiver85
2007-02-12, 20:22
Smäll i dig hur mycket godis du vill, inga internetrunkare på ett forum kan någonsin berätta för dig hur du ska sköta din deff. Dock kanske du måste vara beredd på att motionera lite extra.
EDIT: Vad gör 200g choklad egentligen på det stora hela om du sköter kost och kondition under en hel vecka?
Smäll i dig hur mycket godis du vill, inga internetrunkare på ett forum kan någonsin berätta för dig hur du ska sköta din deff. Dock kanske du måste vara beredd på att motionera lite extra.
EDIT: Vad gör 200g choklad egentligen på det stora hela om du sköter kost och kondition under en hel vecka?
Hon ber om hjälp med att sköta kosten och du säger till henne att skita i vad folk ger henne för råd och äta godis istället? Dessutom genom att förolämpa dom som gett råden. Och sedan komma med egna råd? Hur tänkte du där egentligen?
Deceiver85
2007-02-12, 20:46
Tyckte mest tråden var full av nedlåtande kommentarer som "inte konstigt du misslyckas hela tiden ifall du äter godis" samt "du har ingen jävla disciplin osv". Det vill säga skitsnack, och inte råd.
Och, som sagt, vad gör 200g choklad egentligen på det stora hela om man sköter kost och kondition under en hel vecka?
Cerberus
2007-02-12, 21:01
Tyckte mest tråden var full av nedlåtande kommentarer som "inte konstigt du misslyckas hela tiden ifall du äter godis" samt "du har ingen jävla disciplin osv". Det vill säga skitsnack, och inte råd.
Och, som sagt, vad gör 200g choklad egentligen på det stora hela om man sköter kost och kondition under en hel vecka?
håller med 100%.
Gillar inte nedtryckande snack, visst alla kan inte va så grymma o disciplinerade som vissa av er andra men man behöver inte trycka det i ansiktet på dom.
Om du inte klarar det själv, varför inte låta en riktig dietist lägga upp ett matchema till dig?
That´s how i do it, but mostly cause i´m lazy :D
En tjej på 15 år. Akta er lite..
Hur mycket väger du nu?
Många som har skrivit i tråden bör kolla lite extra på dessa två citat.
Utan att veta någon som helst bakgrund så ställer många diagnos..
CoolHandLuke
2007-02-12, 22:15
Jo, jag mår fysiskt bra annars. Och jag vill ner i vikt för att jag inte alls trivs med min nuvarande vikt, helt enkelt. Fyra-fem kilo behöver jag gå ner ungefär, har redan gått ner 20.
20! Omigod! :)
Du är på en platå alltså. När man ska ta sig över platåer så måste man oftast lägga om taktik, strategi och kanske ta en paus ibland. Din kropp kanske behöver komma igen lite efter den förlusten.
Om du fortsätter o ha roligt med och förbättra träningen, äta någorlunda bra, så kommer du inte gå upp så mycket i vikt men du kommer ändå att känna dig stark och snygg. Vikt är långtifrån allt när det gäller karisma. Fysiskt och psykiskt välmående slår det mesta.
När du försöker med nästa attack om några månader borde det gå lättare. Det blir framför allt lättare när våren och värmen kommer. När det är mörkt och kallt vill man vara fet o varm. :)
Om du ändå känner att du måste fortsätta pressa kroppen och psyket så finns det en uppsjö knep att ta till. Problemet är att de blir så extrema att du riskerar att få problem med familjen och vänner och kroppen kommer ta ännu mer stryk.
Varför vet jag allt detta? För jag har själv kört ner mig i ett hål som jag har svårt att ta mig upp ur. Visst hade jag en jävligt snygg kropp ett tag men nu är jag fan bara sjuk hela tiden. Mina mattoleranser är sabbade, orkar fysiskt inte träna vettigt och livet är inte speciellt roligt. Nu är det ju, tack och lov, ganska svårt att komma dit jag är och det krävs en del faktorer för att det ska hända. Men det tål ändå att tänkas på, inte sant?
LadyInsane
2007-02-12, 22:19
Många som har skrivit i tråden bör kolla lite extra på dessa två citat.
Utan att veta någon som helst bakgrund så ställer många diagnos..
Sant!
Att snacka om brist på disciplin och karaktär med en 15 årig tjej kanske inte är det bästa. Som Deceiver85 skrev var det bara en 200 g chokladkaka. Fortsätt att jobba med kosten så kommer godissuget förvinna ännu mer och du kommer kunna gå längre perioder utan att "synda". Annars kan du också försöka äta lite nyttigare godis och sådant. Huvudsaken är att du inser att alla gör snedsteg. Människor är inte såpass perfekta som de skriver och det gör ingenting om man ibland saknar lite disciplin ibland.
Detta är kanske lite väl tidigt att skriva om men om du får alltför mycket ångest efter en chokladkaka el dyl, försök då prata med någon. Bättre att viktminskningen tar lite längre tid, än att du finner dig besatt av den. Sådant kan alltför lätt gå ur händerna på en och resultera i en knepig situation till mat.
Många som har skrivit i tråden bör kolla lite extra på dessa två citat.
Utan att veta någon som helst bakgrund så ställer många diagnos..
+999999
Folk borde fan SKÄMMAS vissa gånger. Tänk er för för helvete. Sånt här blir jag riktigt j*vla förbannad på (även om vi inte vet mycket om tjejen i fråga).
Metal_boy_
2007-02-12, 23:42
+999999
Folk borde fan SKÄMMAS vissa gånger. Tänk er för för helvete. Sånt här blir jag riktigt j*vla förbannad på (även om vi inte vet mycket om tjejen i fråga).
Håller med. Vi måste begripa att en del som söker sig hit med frågor kan ha ätstörningar m.m. Att ge världens bästa tips utan nån vetskap om personen är bra jävla svårt.
Grymt att du redan har lyckats gå ner 20 kg! :) Ibland faller man tillbaks. Det är så lätt hänt. Bara att bita ihop, och ta nya tag!
ni har ingen jävla disciplin. Klart man är hungrig och sugen under en deff, men det handlar om att bita ihop och inte springa o köpa godis som nån förlorare varje gång man känner sig sugen på det. Allt kan inte vara roligt eller mysigt, vill man uppnå resultat får man lida ibland.
Utan tvekaste det vackraste jag läst på länge, nästan så att grub borde kompletera deff guiden med det här citatet.
Cerberus
2007-02-13, 07:48
Utan tvekaste det vackraste jag läst på länge, nästan så att grub borde kompletera deff guiden med det här citatet.
vilket jävla skitcitat, det hoppas jag verkligen inte.
disciplin e bara "tufft" om man inte skryter om det, annars e man bara dryg.
Många som har skrivit i tråden bör kolla lite extra på dessa två citat.
Utan att veta någon som helst bakgrund så ställer många diagnos..
Ja, här (http://www.kolozzeum.com/kolozzeum/showthread.php?t=83134) är lite bakgrund då, för de som vill veta.
Och till trådskaparen; vad förväntar du dig för mirakelsvar nu som skulle vara annorlunda nu från sist?världen har inte förändrats så mycket på den fronten sen i november.
Du har fått rådet förr och jag säger det igen: sök hjälp.
Edit, även den här (http://www.kolozzeum.com/kolozzeum/showthread.php?t=88416) tråden ger lite hintar om att du inte är helt rätt ute...
Jacksatan
2007-02-13, 09:18
Utan tvekaste det vackraste jag läst på länge, nästan så att grub borde kompletera deff guiden med det här citatet.
Nej det var olämpligt skrivet i ljuset av att hon är 15år(vilket jag missade). Jag tog för givet att det var en 20årig kille, så dumt skrivet av mig.
norsk_gadd
2007-02-13, 09:40
Nej det var olämpligt skrivet i ljuset av att hon är 15år(vilket jag missade). Jag tog för givet att det var en 20årig kille, så dumt skrivet av mig.
Du har en klar poäng i det du skrev dock, i MÅNGA andra fall än just detta. Att gå på diet är en pina och kroppen tycker inte om att vara hungrig, självklart kommer den att påminna dig om det. Det är en överlevnadsinstinkt, jag behöver mat, mata mig! Det är dessa impulser man måste stå emot om man ska lyckas.
DETTA GÄLLER INTE TRÅDSTARTAREN I DETTA FALL!
Till tjejen i fråga: Jag tycker du ska ge sig själv lite cred istället för att bara racka ner på sig själv. 15år gammal, det är ingenting. Ta det lugnt och njut lite av det du har åstadkommit så långt. En chokladkaka varje helg är ingen katastrof. Du måste inte bli rippad JUST PRECIS NU! Kör på som du gjort och om du verkligen vill få det att röra på sig, lägg till max en halvtimme extra cardio om dagen. Inte mer för det behövs inte. Kanske behöver du t om. en paus från allt stress med diet för stress utsöndrar en jäkla massa katabola hormoner som kommer förhindra att du förbränner fett. Mitt tips, ta en paus, se över vad du pysslar med och sen efter 1-3 veckor drar du lugnt igång igen.
Nej det var olämpligt skrivet i ljuset av att hon är 15år(vilket jag missade). Jag tog för givet att det var en 20årig kille, så dumt skrivet av mig.
Ja det var olämpligt skrivet just för trådskapren såg jag sedan när jag läste klart tråden, men det skulle passa väldigt bra in på en deffande kille i 20års åldern ;)
Edit:
Du har en klar poäng i det du skrev dock, i MÅNGA andra fall än just detta. Att gå på diet är en pina och kroppen tycker inte om att vara hungrig, självklart kommer den att påminna dig om det. Det är en överlevnadsinstinkt, jag behöver mat, mata mig! Det är dessa impulser man måste stå emot om man ska lyckas.
+1 på den
Deceiver85
2007-02-13, 12:41
Sant!
Att snacka om brist på disciplin och karaktär med en 15 årig tjej kanske inte är det bästa. Som Deceiver85 skrev var det bara en 200 g chokladkaka. Fortsätt att jobba med kosten så kommer godissuget förvinna ännu mer och du kommer kunna gå längre perioder utan att "synda". Annars kan du också försöka äta lite nyttigare godis och sådant. Huvudsaken är att du inser att alla gör snedsteg. Människor är inte såpass perfekta som de skriver och det gör ingenting om man ibland saknar lite disciplin ibland.
Tackar! En till som förstår.
Nog för att man kan ösa ut skit över en elitsatsande byggare som äter godis, men nu är fallet ganska annorlunda.
Till trådskaparen: har du redan gått ner 20kg så kanske du har kommit till en platå och inte kommer gå ner på ett tag. Unna dig lite choklad, gå upp några hekton ifall du vill och när du har nya krafter så fortsätter du med din diet.
iingenalls
2007-02-13, 21:05
Hur mycket väger du nu?
För två dagar sen vägde jag 65,8 med kläder på, men det pendlar mellan 62-65 för det mesta.
iingenalls
2007-02-13, 21:06
Tyckte mest tråden var full av nedlåtande kommentarer som "inte konstigt du misslyckas hela tiden ifall du äter godis" samt "du har ingen jävla disciplin osv". Det vill säga skitsnack, och inte råd.
Och, som sagt, vad gör 200g choklad egentligen på det stora hela om man sköter kost och kondition under en hel vecka?
Fast det var inte 200, det var 80 :D
iingenalls
2007-02-13, 21:08
Om du inte klarar det själv, varför inte låta en riktig dietist lägga upp ett matchema till dig?
That´s how i do it, but mostly cause i´m lazy :D
Jo, jag har funderat på det ganska länge, men vet inte riktigt hur jag ska få tag i en sådan här i lilla stadet. Nån dietist här måste det ju nästan finnas, men de gömmer sig bra.
Min mamma är inte riktigt med på att söka upp en åt mig heller, hon tycker inte att det behövs. Men jag tror att hon mest ser min kropp och min vikt och då tycker hon att jag inte har några problem, fast då ser hon ju inte heller allt som pågår i mitt huvud.
iingenalls
2007-02-13, 21:12
Ja, här (http://www.kolozzeum.com/kolozzeum/showthread.php?t=83134) är lite bakgrund då, för de som vill veta.
Och till trådskaparen; vad förväntar du dig för mirakelsvar nu som skulle vara annorlunda nu från sist?världen har inte förändrats så mycket på den fronten sen i november.
Du har fått rådet förr och jag säger det igen: sök hjälp.
Kan nog hända att jag frågat om ungefär samma saker förr också, men i så fall minns jag bara inte att jag skrivit det här. Sorry.
iingenalls
2007-02-19, 10:44
Jag klarade en hel helg utan en enda onyttighet :cool: :D :laugh:
Jo, jag har funderat på det ganska länge, men vet inte riktigt hur jag ska få tag i en sådan här i lilla stadet. Nån dietist här måste det ju nästan finnas, men de gömmer sig bra.
Min mamma är inte riktigt med på att söka upp en åt mig heller, hon tycker inte att det behövs. Men jag tror att hon mest ser min kropp och min vikt och då tycker hon att jag inte har några problem, fast då ser hon ju inte heller allt som pågår i mitt huvud.
Det finns dietister på vårdcentralerna; man kan dock inte gå till dem direkt, utan får remiss från läkare eller kanske distriktssköterska. Boka alltså en tid hos någondera och tala om för dem att du har problem med maten och livet, och behöver träffa någon som kan hjälpa dig att få ordning på saker och ting igen. Jag har mycket svårt att tro att du skulle nekas tid hos en dietist när du söker på dessa grunder - förutsatt att du är ärlig och beskriver vilket problem det faktiskt är (det ÄR svårt, och man är inte knäpp eller mesig för att man tycker att det är svårt).
Eftersom du är så ung borde du även kunna få hjälp via ungdomsmottagningen eller BUP, men jag vet inte om det känns jobbigare att ta det den vägen?
Jag klarade en hel helg utan en enda onyttighet :cool: :D :laugh:
Grattis :thumbup: Nu vet du att du har viljan och då är det bara att kämpa vidare.
Eddie Vedder
2007-02-19, 13:08
Jag klarade en hel helg utan en enda onyttighet :cool: :D :laugh:
Berätta lite om hur de kändes, fick du sätta fast dej själv i handklovar med akut abstinens för att inte "falla dit" eller kändes det bra och helt naturligt?
Det är ju givetvis jättebra av dej att du klarade av de du ville men de e ju viktigt hur de känns oxå. Om du känner att du verkligen lider så tycker jag personligen att det är en lite väl stor uppoffring att inte unna sej lite skräp men om du känner att du trivs me det så kan jag bara säga grattis å lycka till i fortsättningen:thumbup:
LadyInsane
2007-02-19, 15:51
Jag klarade en hel helg utan en enda onyttighet :cool: :D :laugh:
Duktigt!:)
iingenalls
2007-02-20, 21:47
Alltså, jag orkar inte.
Jag har fallit dit igen.
När livet kretsar runt mat tappar man livslusten, till 100%.
Idag ännu ett nederlag - jag tror att jag lider av hetsätning.
Kikat runt på internet och hittade på en sida lite om det.
"Hetsätningsstörning används som beteckning för personer som har återkommande episoder av tvångsmässigt hetsätande. De äter alldeles för mycket, men gör sig inte av med de extra kalorierna på samma sätt som personer med bulimia nervosa gör. En annan beteckning på denna kategori är matmissbrukare. Många personer har ätstörningar, utan att exakt passa in i de traditionella klassificeringarna i anorexia, bulimia och hetsätning."
Är inte helt hundra på att det är det jag har men det var ju lite likt.
Jag kommer ofta på mig själv med att önska att jag kunde få anorexia, och när jag ätit lika mycket som jag gjort ikväll försöker jag stoppa i mig ännu mer för att jag ska spy. Dock så har jag bara lyckats med det en enda gång för länge sen.
Herregud, jag vill bara ha ett normalt tonårsliv.
Cerberus
2007-02-20, 21:56
Alltså, jag orkar inte.
Jag har fallit dit igen.
När livet kretsar runt mat tappar man livslusten, till 100%.
Idag ännu ett nederlag - jag tror att jag lider av hetsätning.
Kikat runt på internet och hittade på en sida lite om det.
"Hetsätningsstörning används som beteckning för personer som har återkommande episoder av tvångsmässigt hetsätande. De äter alldeles för mycket, men gör sig inte av med de extra kalorierna på samma sätt som personer med bulimia nervosa gör. En annan beteckning på denna kategori är matmissbrukare. Många personer har ätstörningar, utan att exakt passa in i de traditionella klassificeringarna i anorexia, bulimia och hetsätning."
Är inte helt hundra på att det är det jag har men det var ju lite likt.
Jag kommer ofta på mig själv med att önska att jag kunde få anorexia, och när jag ätit lika mycket som jag gjort ikväll försöker jag stoppa i mig ännu mer för att jag ska spy. Dock så har jag bara lyckats med det en enda gång för länge sen.
Herregud, jag vill bara ha ett normalt tonårsliv.
jag förstår hur du kan känna dig.. försöker bli frisk själv..
Tycker du ska överväga att kontakta ungdomsmottagningen. Jag gick där när jag var ung (inte mot ätstörningar dock) och jag tyckte det var kanon.
Där kan du få snacka om det, få någon som lyssnar och som kan "slussa dig vidare" om det behövs.
Det är inget fel i att ta hjälp (tvärtom) tror att det kommer mkt bättre för dig bara det att du har någon du kan dela detta med, så att du känner att du inte är ensam utan har stöd på vägen.
iingenalls
2007-02-20, 22:23
Tycker du ska överväga att kontakta ungdomsmottagningen. Jag gick där när jag var ung (inte mot ätstörningar dock) och jag tyckte det var kanon.
Där kan du få snacka om det, få någon som lyssnar och som kan "slussa dig vidare" om det behövs.
Det är inget fel i att ta hjälp (tvärtom) tror att det kommer mkt bättre för dig bara det att du har någon du kan dela detta med, så att du känner att du inte är ensam utan har stöd på vägen.
Just ja, ungdomsmottagningen finns ju också!
Den hade jag helt glömt bort.
Det känns som att jag "ger upp" lite om jag söker hjälp på något vis men jag inser ju också att jag inte kommer kunna lösa det här själv...
Just ja, ungdomsmottagningen finns ju också!
Den hade jag helt glömt bort.
Det känns som att jag "ger upp" lite om jag söker hjälp på något vis men jag inser ju också att jag inte kommer kunna lösa det här själv...
Hur lång är du?
Oavsett om du är nöjd med din vikt elelr inte så är mitt råd att acceptera hur du ser ut nu för ett tag och försöka hitta en nivå där du tränar och äter hyffsat bra, men ändå kan unna dig lite gott och inte tänka så mycket på vikt och mat. Tänk att du kan ta ett par kg om nåt år eller nåt, så kan du se fram emot det när du känner dig tjock. Jag tror inte det är bra att dieta för lång tid i taget, särskilt inte när man är så ung som du, som du säger börjar allt cirkulera runt mat och man blir lätt lite besatt.
Få inte panik om du går upp ett kg eller två, men går du upp mer än så så ligger du för högt. Jag menar att du ska försöka hitta en nivå där du varken går upp eller ner.
Försök vardagsmotionera mycket, gå till skolan ta trapporna osv. Försök få in naturliga rutiner på ett sundare liv, där det är naturligt att röra sig och äta bra utan att hetsa runt det.
Lycka till!
PS: om du känner att du håller på att tappa greppet så sök hjälp på tex ungdomsmottagningen som andra redan tipsat om.
Just ja, ungdomsmottagningen finns ju också!
Den hade jag helt glömt bort.
Det känns som att jag "ger upp" lite om jag söker hjälp på något vis men jag inser ju också att jag inte kommer kunna lösa det här själv...
Du måste inte klara av det på egen hand. Alla behöver vi andra människors hjälp, mer eller mindre och på olika vis. Det är fortfarande du som klarar saker och ting även om du har en vägledare som stöttar dig. (Och jag är säker på att kuratorn,psykolgen också är beroende av andra människor, precis som vi alla är) Även om vi har styrkan och kapaciteten så tenderar man att kunna ta fram den styrkan lättare när man är i relation till någon annan än om man ska försöka spegla sig i själv bara. Då kanske man aldrig hittar den, fast att den finns där.
Det känns som att jag "ger upp" lite om jag söker hjälp på något vis men jag inser ju också att jag inte kommer kunna lösa det här själv...
Jag säger inte att det inte finns folk som har lyckats ta sig ur en ätstörningsproblematik själva överhuvudtaget - men jämfört med de som trott/hoppats/intalat sig/lurat sig själva att de skall kunna göra det och sedan inte lyckats är de så få att det statistiskt sett inte skulle vara en lögn att göra det. Ju längre man väntar, desto jobbigare blir det också att ta sig tillbaka, och ju längre tid får man räkna med att det tar. Är det värt det att vänta ännu längre, fortsätta må dåligt ännu längre för att sedan tvingas kämpa ännu mer för att få slippa må dåligt? Egentligen inte, va?
Ang. detta med att det skulle vara ett tecken på att "ge upp" eller ettbevis på att du är svag att söka hjälp kan du ju dra en parallell till någon annan typ av sjukdom eller skada - är det svagt att inte söka hjälp för ett brutet ben? En våldsam infektion? Är det svagt att inte åka på psyket (jag fattar om det känns skämmigare att ta hjälp för ett problem som sitter i skallen lika mycket som i kroppen) för en akut psykos (istället för att vänta tills man hoppar framför tåget eller för den delen kastar någon annan framför det?)? Det är SVÅRT att söka hjälp för något som innebär så mycket skam (både gentemot sig själv och inför andra) som ätstörningar, kan du övervinna den sjuka/störda del av dig som säger att du inte skall göra det, inte behöver göra det (nej, du skall ju fortsätta banta, och det kommer du inte att kunna göra om du börjar gå i behandling ... osv.) är du inte svag, då är du STARK.
Du har gått ner 20 kg. Du är en 15-årig tjej som väger mellan 62-65 kg och är ~164 cm lång. Det är en jävla bedrift att klara det...
Du vet säkerligen grunder för att gå ner i vikt (om du nu inte riktigt bantat bort kilona, utan gått ner hälsosamt och på ett korrekt sätt), men en huvudsaklig grej som jag tycker är essentiell under en viktminskning (iaf när jag gick ner 15+ kg för ett par år sedan, ska strax börja gå ner igen :)) är att man är sysselsatt. Är man sysselsatt så tänker man inte på mat = man äter inte. Istället kan man ge sig ut på en löprunda, eller bara gå en promenad - vilket som är bättre än att äta chocklad, som du nämner.
En annan sak är att inte sätta målen för högt, du är fortfarande ung (som mig). Tänk istället på att ha bra delmål. T.ex att du ska ha gått ner x antal kilo den månaden, osv.
Ge inte upp. Ät sunt. Rör på dig. Kämpa. Lycka till.
Då kommer du till slut lyckas med dina mål.
frökenzelda
2007-02-21, 18:07
Ett första hett tips: när du upptäcker att det inte går som du vill- köp inte choklad som tröst. Kom ur tröstfällan.
iingenalls
2007-02-23, 13:51
Jag ska äntligen få komma till en dietist! :D
Jag ska till en kurator som ska bedöma om det finns risk för att jag kan få en ätstörning (måste hon tydligen göra på alla som vill till dietist) - och finns risken måste jag fortsätta gå där samtidigt som hos en dietist. Så troligtvis blir det både kuratorbesök och dietistbesök.
Vad skönt det känns.
Jag ska äntligen få komma till en dietist! :D
Jag ska till en kurator som ska bedöma om det finns risk för att jag kan få en ätstörning (måste hon tydligen göra på alla som vill till dietist) - och finns risken måste jag fortsätta gå där samtidigt som hos en dietist. Så troligtvis blir det både kuratorbesök och dietistbesök.
Vad skönt det känns.
Lycka till. Jag hoppas f.ö. att du har någon på sidan om som du kan prata med; mamma, pappa, farmor, syskon, vän etc.
Jag ska äntligen få komma till en dietist! :D
Jag ska till en kurator som ska bedöma om det finns risk för att jag kan få en ätstörning (måste hon tydligen göra på alla som vill till dietist) - och finns risken måste jag fortsätta gå där samtidigt som hos en dietist. Så troligtvis blir det både kuratorbesök och dietistbesök.
Vad skönt det känns.
Först skall du ha en eloge för att du kontaktat vården; det är faktiskt en stor prestation. :hbang:
Sedan: Lycka till! Och se till att våga vara ärlig och verkligen beskriva hur du har det när du pratar med kuratorn, inte skönmåla för att "inte verka onormal" eller för att det inte skall verka som om du skulle kunna vara i riskzonen för ätstörningar. Skulle det vara så att du är det, så är inte det "fulare" eller "konstigare" än om du skulle ha något annat problem, t.ex. om du skulle få komma till dietist för få hjälp att hantera diabetes (det kanske är så du tycker att det känns, men det betyder inte att det är så det är). Kuratorer, psykologer etc. brukar ha sett och hört det mesta, så risken att du skulle kunna säga något som fick dem att tänka typ "gud vilken konstig tjej" är ... öh, mindre än liten.
Fundera på hur du skulle vilja att din lillasyster eller bästa kompis skulle ha gjort, och behandla dig själv som du skulle ha behandlat dem. :thumbup:
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.