Hämnd = Må bättre?

[High1ander]

Riktigt bra artikel för att vara Expressen, och riktigt (relativt) djupgående om detaljer kring brott o straff.

http://www.expressen.se/index.jsp?a=832082

Ofta i filmer o från folk så hör man att hämnas man så mår man inte bättre och att det inte tar bort det onda som hänt, men...

[Angel]

Ja har mått riktigt bra när ja har hämnats ibland....

[High1ander]

Ja har mått riktigt bra när ja har hämnats ibland....
Jag vet inte direkt om jag har hämnats. Jag slår tillbaka om någon slår mig, osv. Men jag har aldrig hållt på och "planerat" hämnd.

[Angel]

Jag vet inte direkt om jag har hämnats. Jag slår tillbaka om någon slår mig, osv. Men jag har aldrig hållt på och "planerat" hämnd.

Jag läste en gång om en tjej som skulle hämnas på sitt ex för han hade varit otrogen, så hon smög in i hans lägenhet och stoppade räkor i gardinstången.
Den har ja alltid velat testa...

[Mago]

Planerad hämnd ska det vara. Då smakar det gott och man minskar risken för att göra något överilat.

"Revenge is a dish best served cold" som de säger i staterna.

[mini]

Jag ser inte det djupgående? Jag får fram ett reportage om en indvid?

[High1ander]

Jag ser inte det djupgående? Jag får fram ett reportage om en indvid?

Därav parantesen med "relativ". Jag anser att den ändå förklarar ganska ingående varför han gjorde som han gjorde, att han inte bara var ett tortyr-monster. Att det inte bara är som en notis "man brutalt mördad av sin son". Liksom hur denna händelse ses som något mycket positivt för killen.

[Angel]

e man otrogen så förtjänar man nog några räkor..

[mangemani]

tja,med tanke på att leva vidare,skita i det hela och må bra är den bästa hämden,så,tja,rätt så uppenbart,man mår bättre.

[Stoltz]

När framtiden aldrig sett ljusare ut när man precis har mördat någon...
Vilket otroligt helvete ens liv har varit fram tills den händelsen.

I hans fall, hade jag nog också mått bättre, även om jag förmodligen hade gråtit floder av att ha tagit någons liv, så hade jag nog mått bättre.

[Stoltz]

tja,med tanke på att leva vidare,skita i det hela och må bra är den bästa hämden,så,tja,rätt så uppenbart,man mår bättre.

Jag är bara lite nyfiken, på vilket sätt är det den bästa hämnden?
På vilket sätt påverkar det pappan?
(Om vi tar fallet i artikeln)

Är inte det snarare ett bevis för sig själv att trots det helvetet har man varit stark nog att må bra?

[High1ander]

När framtiden aldrig sett ljusare ut när man precis har mördat någon...
Vilket otroligt helvete ens liv har varit fram tills den händelsen.

I hans fall, hade jag nog också mått bättre, även om jag förmodligen hade gråtit floder av att ha tagit någons liv, så hade jag nog mått bättre.

Det var just det jag tyckte var det intressanta och det som kan diskuteras med "moraliskt" sett.

Jag menar, är det möjligt att enda sättet för honom att gå vidare är genom att få det hela överstökat, dvs. mörda honom?

[mangemani]

Jag är bara lite nyfiken, på vilket sätt är det den bästa hämnden?
På vilket sätt påverkar det pappan?
(Om vi tar fallet i artikeln)

Är inte det snarare ett bevis för sig själv att trots det helvetet har man varit stark nog att må bra?

jag syftade inte på artikeln,inte heller mord och liknande för den delen,utan mer om nån har varit otrogen,gjort nått dumt osv.

[Stoltz]

Det var just det jag tyckte var det intressanta och det som kan diskuteras med "moraliskt" sett.

Jag menar, är det möjligt att enda sättet för honom att gå vidare är genom att få det hela överstökat, dvs. mörda honom?

Det är mycket möjligt att det faktiskt var det enda som han kunde göra för att gå vidare. Problemet hade kanske satt så djup rot i hans psyke.
Dock hade jag garanterat trott att hjälp genom terapi och psykologhjälp hade kunnat hjälpa honom, men artikeln nämner tyvärr ingenting om någon sådan hjälp.
Ifall han inte fått det alls, då säger jag verkligen fy fan - Det är riktigt dåligt. Sen vem man ska lägga skulden på där är en helt annan historia.

Om det är moraliskt rätt att mörda någon, vad som än skett mot dem... Jag kan inte låta bli att se det så här...

Pappan hade våldtagit honom, om och om, och om igen. Hela hans framtid raserades och han blev psykiskt torterad av sin fars handlingar och hot. Han fick ingen normal uppväxt utan bestals på allting när hans far gjorde på det viset, och levde i konstant rädsla för sin far, utan att kunna berätta någonting, för då skulle något hemskt hända hans mamma - Som förmodligen var hans enda stötpelare för nära kärlek.

Enligt min moral... Jag hade nog inte kunnat låta honom leva. Tyvärr, det svider att erkänna det för jag är så fruktansvärt emot att ta någon annans liv annars.

jag syftade inte på artikeln,inte heller mord och liknande för den delen,utan mer om nån har varit otrogen,gjort nått dumt osv.

Ah, så det går inte att applicera på artikelfallet?

[Fd_Megatuttarna]

Lite kuriosa: Jag jobbade på KFM i somras. Då hade vi en person som hade ansökt om skuldsanering. Det var en ansökan sedermera avskrevs eftersom den sökande hade mördats av sin son. Tydligen var den personen artikel-Oskars far.

För övrigt är jag emot hämnd. Jag tror på rättvisa men samtidigt är förlåtelse större. Den som kan förlåta och gå vidare har ett starkt inre. Det är inte många som genuint kan förlåta och gå vidare.

[Dav0d]

Självklart, varje gång har det känts mycket bättre. Nåja kanske ses primitivt men fan så bra det känns i alla situationer.

[Shakemynuts]

För övrigt är jag emot hämnd. Jag tror på rättvisa men samtidigt är förlåtelse större. Den som kan förlåta och gå vidare har ett starkt inre. Det är inte många som genuint kan förlåta och gå vidare.

Jag tror det är lätt att säga sådär. Men svårare att göra det då man är i situationen som han i artikeln.

Hämnd känns oftast bra, det är oftast bra, i rätt "mängd". Det skall inte gå i överstyr.

[Fd_Megatuttarna]

Jag tror det är lätt att säga sådär. Men svårare att göra det då man är i situationen som han i artikeln.

Hämnd känns oftast bra, det är oftast bra, i rätt "mängd". Det skall inte gå i överstyr.

Klart det är lättare att säga än att göra. Är det som gör det så beundransvärt i mina ögon, att det kräver så sjukt mycket styrka.

[Whistler]

Förlåtit har jag gjort så fruktansvärt många gånger i mitt. För en gångs skull skulle jag bara vilja ge någon en ordentlig omgång, så att den personen verkligen ångrar det han gjort mot mig.

Men likväl förlåter jag... Gång på gång.

[Zakath]

Jag håller med Megatuttarna, förlåtelse är större i alla fall. Om alla skulle gå omkring och hämnas på alla skulle inte det här vara något trevligt samhälle att leva i kan jag säga.

[Bjorn]

Riktigt bra artikel för att vara Expressen, och riktigt (relativt) djupgående om detaljer kring brott o straff.

http://www.expressen.se/index.jsp?a=832082

Ofta i filmer o från folk så hör man att hämnas man så mår man inte bättre och att det inte tar bort det onda som hänt, men...

Det är en enorm skillnad på rättvisa och hämnd. Hämnden går i grund och botten ut på att glädja sig över andra människors olycka, vilket inte kan anses speciellt eftersträvbart. På vilketvis har det att han gjort förändrat hans liv till det bättre? Han får sitta 4 år i fängelse. Jag förstår att det är enormt mycket svårare än vad det låter men det han gjorde tar inte bort något av det som hänt och han kommer för alltid få leva med att han slog ihjäl sin egen far. Det krävs enormt med karaktär för att ta sig ur en sådan här livssituation och vända den till något "konstruktivt" och se bortom hämndens temporära njutning.

[Shakemynuts]

Jag håller med Megatuttarna, förlåtelse är större i alla fall. Om alla skulle gå omkring och hämnas på alla skulle inte det här vara något trevligt samhälle att leva i kan jag säga.

Sen så är det skillnad på att döda någon som hämnd och stoppa räkor i gardinen.

Förlåtelse är självklart större, men ibland går det inte.

[High1ander]

Det är en enorm skillnad på rättvisa och hämnd. Hämnden går i grund och botten ut på att glädja sig över andra människors olycka, vilket inte kan anses speciellt eftersträvbart. På vilketvis har det att han gjort förändrat hans liv till det bättre? Han får sitta 4 år i fängelse. Jag förstår att det är enormt mycket svårare än vad det låter men det han gjorde tar inte bort något av det som hänt och han kommer för alltid få leva med att han slog ihjäl sin egen far. Det krävs enormt med karaktär för att ta sig ur en sådan här livssituation och vända den till något "konstruktivt" och se bortom hämndens temporära njutning.

Jag har varken sagt rätt eller fel om händelsen. Jag påpeka bara att hans egen uppfattning ligger mot hållet att döda sin farsa var en positiv sak.

Som sagt, för att säga det från hans synvinkel så skulle de 4 åren vara 1½ år, vilket skulle dedikeras till studier. Första gången kan han skratta och ha kul med kompisar. Han anser sig ha en ljus framtid för första gången. Visst, han kanske är helt fucked up och antagligen så skulle han kunna bli fixad med rätt psykhjälp (dvs. inte behövt döda/tortera sin farsa), men för honom så verkar detta vara enda lösningen.

Lite mer lättsamt dock är att han borde säga att han läst Ondskan och fick sin hämndinspiration där. Förhoppningsvis kan vi då förbjuda böcker precis som film och spel! ;)